Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö

  • ​Fler arter av talgoxar och lärkor än tidigare känt

    1) Det kan finnas fler olika arter av talgoxar än vad man hittills har trott. Nu har fem huvudgrupper av denna småfågel identifierats, till skillnad från de tre grupper som vetenskapen har räknat med fram till nu. 2) Dvärg- och sandlärkorna bör betraktas som fyra olika arter istället för 2-3. Det föreslår forskare som har analyserat DNA från 130 dvärglärkor och den närstående sandlärkan.

  • Förhistoriska enzymer kan ge grönare kemi

    En forskargrupp vid Uppsala universitet har återskapat flera miljarder år gamla enzymer och programmerat om dem för att skynda på helt andra kemiska reaktioner än vad deras moderna varianter klarar av. Metoden kan användas för att utveckla hållbara lösningar inom biotekniken, för till exempel bioreaktorer eller kemisk nedbrytning av miljögifter. Studien har publicerats i Chemical Science.

  • Helorganiskt protonbatteri laddat för hållbar energilagring

    Det finns ett stort behov av hållbar energilagring. Forskare vid Uppsala universitet har därför tagit fram ett helorganiskt protonbatteri som kan laddas på bara några sekunder. Utan att förlora nämnvärt i kapacitet kan det laddas upp och laddas ur mer än 500 gånger. Arbetet har publicerats i tidskriften Angewandte Chemie.

  • ​Låg grön aktivitet i svenska företag

    Trots stor generell uppmärksamhet och globalt engagemang i klimatfrågan är det bara ett fåtal anställda inom svenska företag som tar initiativ till miljöprojekt på arbetet. Det är inte miljöaktivister som gör det utan i första hand personer som är vana att driva förnyelseprojekt inom andra områden.

  • ​En aminosyra avgörande för strömmingens anpassning till Östersjöns ljusmiljö

    Förändring av en enda aminosyra har haft en viktig roll för strömmingens anpassning till Östersjöns ljusmiljö. Precis samma genetiska förändring förekommer hos cirka en tredjedel av alla världens fiskar som lever i sötvatten eller bräckt vatten. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

  • ​Solenergi blir biobränsle utan solceller

    Snart kan vi ersätta fossila bränslen med en koldioxidneutral produkt bildad från solenergi, koldioxid och vatten. Forskare vid Uppsala universitet har lyckats framställa mikroorganismer som effektivt kan producera alkoholen butanol utav koldioxid och solenergi, utan att behöva gå omvägen via solceller. Det visar en ny studie som publiceras i den tidskriften Energy & Environmental Science.

  • ​Hög biologisk mångfald i dagvattendammar

    Anlagda dagvattendammar i Uppsala stad har en oväntat hög biologisk mångfald. En studie som nu presenteras visar att hela 61 procent av alla trollsländsarter som finns i Uppland, varav flera är sällsynta, också finns i dammarna. Det visar en undersökning utförd av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften Ecological Indicators.

  • Svenska och sydafrikanska universitet i samarbete kring Agenda 2030-utmaningar

    Representanter för svenska och sydafrikanska universitet samlas den 6-10 maj för nätverket Sasufs forsknings-och innovationsvecka i Stellenbosch, Sydafrika. Syftet är samarbete kring Agenda 2030-utmaningarna. Förra året arrangerades en första succéartad träff och sedan dess har intresset från forskare, lärosäten och finansiärer i båda länderna växt explosionsartat.

  • Samband mellan höga PCB-nivåer i blodet och för tidig död

    Det finns ett samband mellan höga nivåer av PCB:er i blodet och för tidig död. Det visar en tvärvetenskaplig studie, baserad på 1 000 slumpmässigt utvalda 70-åringar i Uppsala, som idag publiceras i tidskriften JAMA Network Open.
    Studien är en i raden av studier från ett nu drygt tioårigt tvärvetenskapligt samarbete mellan professorerna Lars Lind och Monica Lind vid Uppsala universitet och Akad

  • ​Blå kortvingen - inte en utan fyra separata arter

    Fågeln blå kortvinge (Brachypteryx montana) har hittills betraktats som en art. Nu har en internationell forskargrupp, ledd från Uppsala universitet, studerat de kontinentala och taiwanesiska populationerna och upptäckt att de tre underarter som finns i de områdena, i själva verket är tre helt olika arter.

  • ​”Babblers” skiljdes åt för 18-20 miljoner år sedan

    Fnittertrastar, timalior, glasögonfåglar och sylvior hamnade på olika grenar på fåglarnas livsträd redan för 18-20 miljoner år sedan. Det visar ny forskning av en internationell forskargrupp från Sverige, Kina, Danmark, Schweiz och USA. I sina studier har forskarna analyserat DNA från över 400 arter av bland annat fnittertrastarna.

  • Keri Facer ny gästprofessor på Zennströms klimatprofessur

    Klimatforskaren Keri Facer från University of Bristol blir Uppsala universitets tredje gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning klimatledarskap. Hon kommer att fortsätta det strategiska utvecklingsarbetet inom detta område vid universitetet. Den 27 november deltar hon i ett panelsamtal med sina båda företrädare.

  • Gravida kantnålshanar överger ungarna om de hittar snyggare hona

    Hos kantnålsfiskar blir hanarna gravida, förser ungarna med näring och syre och avslutar det hela med en levandefödsel. Men de är knappast några mönsterpappor. I en ny studie visar svenska och portugisiska forskare att om hanen träffar en hona han gillar bättre än den han är gravid med gör han sig av med äggen eller förkortar graviditeten för att snabbare kunna para sig med den nya.

  • Professor cyklar för klimatet

    The Swedish Carbon Cycle är en resa på två hjul genom Sverige för att öka medvetenheten om klimatfrågan och stimulera diskussioner om lokala klimatåtgärder. Uppsala universitets Zennströmprofessor Kevin Anderson cyklar mellan ett antal regioner och städer för att hålla öppna föreläsningar och delta i paneldiskussioner med lokala politiker och andra samhällsaktörer.

  • Insektsgift upptäckt i världens längsta djur

    Världens längsta djur, slemmasken långsnöre som kan bli upp till 55 meter lång, producerar nervgifter som kan döda både krabbor och kackerlackor. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och Artdatabanken vid SLU, och som publiceras idag i Scientific Reports. Gifterna skulle kunna användas i till exempel insektsbekämpningsmedel inom jordbruket.

  • ​Storskaligt demoprojekt av magnetlager visar effektiviseringspotential i vattenkraft

    Under vintern 2018 har forskare vid Uppsala universitet i samarbete med Vattenfall och Energimyndigheten testat ett unikt magnetlager vid Porjus kraftverk. Målet är att bygga världens mest effektiva vattenkraftgenerator. - Anläggningen blir också ovärderlig som demonstrationsprojekt och experimentobjekt för framtida studier, säger Urban Lundin, ansvarig forskare vid Uppsala universitet.

  • ​Ungdomar förväntar sig en miljökollaps

    Ungdomar tror att vi är på väg mot en miljökollaps snarare än mot en hållbar värld. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att trots att gymnasieungdomar är medvetna om dagens miljöfrågor tycker de att det är svårt, eller omöjligt att göra något för att undvika en miljökollaps. Istället refererar en del av dem till framtiden genom att likna den vid historierna om Hungerspelen.

  • Stabil solel behöver pålitliga prognoser

    Hur mycket kommer solen att skina och hur mycket el kommer samhället att behöva de närmaste dagarna? Det behöver man kunna svara på för att solel ska bli en pålitlig energikälla. Därför har forskare vid Uppsala universitet dragit igång ett projekt där de ska träna datorer i att ställa prognoser om de närmaste dygnen.

  • Ny studie klargör vad som styr förekomst av metylkvicksilver i sjöar

    ​Bildning av giftigt metylkvicksilver är en nyckelprocess för de miljö- och hälsoproblem som orsakas av kvicksilver. Mekanismerna bakom processen är dock fortfarande inte klarlagda. Ett forskarlag vid Uppsala och Umeå universitet visar nu att bildningen styrs av den molekylära sammansättningen på det organiska materialet i sediment. Studien publiceras i tidskriften Nature Communications.

  • Uppsalaforskare med och förbättrar VLT-teleskopet

    Forskare vid Uppsala universitet planerar att tillverka en ny koronagraf till Very Large Telescope, VLT, i Chile. Det är en följd av att Europeiska sydobservatoriet, ESO, har skrivit under en överenskommelse med Breakthrough Initiatives om att anpassa instrument på VLT för att kunna söka efter planeter hos det närliggande stjärnsystemet Alfa Centauri.

Visa mer