Andelen svenskar med extremt negativa attityder till mångfald ökar, särskilt bland kvinnor och högskoleutbildade. En växande majoritet svenskar anser att religiösa friskolor hindrar integreringen av invandrare i det svenska samhället. Det är några av resultaten i årets Mångfaldsbarometer från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.
I vilka situationer vi väljer att favorisera den antingen egna gruppen eller grupper vi inte själva tillhör hänger ihop med bland annat kön, vår syn på makthierarkier och var vi står politiskt. Om vi accepterar positiv särbehandling av vissa grupper beror också på hur åtgärden motiveras, visar en ny avhandling i psykologi av Luisa Batalha, som disputerade vid Uppsala universitet den 1 april.
Vad är rasism i dagens Sverige? Hur används begreppet ”kultur” i media? Hur kommer det sig att förväntningar på kvinnors beteende rotas in i deras ”kulturella bakgrund”? Vilka är det som får eller inte får uttala sig om ”kultur”? Den 22 februari diskuteras dessa frågor vid paneldebatt som avslutas med ett boksläpp av en ny antologi om diskriminering.
Gemensamma intressen och samlade ansträngningar, men också tolerans mot olikheter, är viktigt för sammanhållningen bland de konservativa mennoniterna i Bolivia. Det visar Anna Sofia Hedberg i sin avhandling i kulturantropologi som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 december.
Vår tilltro till makthierarkier har stor betydelse för hur vi ser på och behandlar människor. Det visar Alexandra Snellman, som i sin avhandling har undersökt hur rasistiska och sexistiska fördomar skapar sociala hierarkier och etnisk diskriminering i olika situationer. Avhandling granskas vid Uppsala universitet den 7 december.
Religionen, särskilt islam, väcker mest negativa attityder till mångfalden i det svenska samhället. De flesta ser positivt på andra kulturella inslag och tycker att invandrare ska ha samma rättigheter som alla andra, men de ska anpassa sig till vårt lands vanor. Det är några av de resultat som kommer fram i årets Mångfalsbarometer vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet.
Det är framför allt utseendet som bestämmer vem som betraktas som eller känner sig som ”svensk”, men det varierar också beroende på sammanhang. I sin avhandling har sociologen Catrin Lundström undersökt svenskheten i förhållande till etnicitet, klass och kön. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.