De mest framträdande skillnaderna i fjäderdräkten mellan två underarter av sädesärlor bestäms av gener i endast två små regioner i arvsmassan. Det visar forskare från Uppsala universitet och University of Colorado Boulder i USA i en omfattande studie av två underarter av sädesärlor, som publiceras i tidskriften Nature Communications.
Skandinaviska vargar härstammar från Finland och Ryssland, och till skillnad mot många andra av Europas vargstammar saknar de tydlig inblandning av hund. Individer har också vandrat in och ut ur Skandinavien. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet där hela arvsmassan hos över tvåhundra vargar kartlagts. Studien har publicerats i tidskriften Evolutionary Applications.
Gölgrodor som smittats av av chytridsvampen Batrachochytrium dendrobatidis rör sig kortare sträckor än ickeinfekterade individer. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet och SLU, som har undersökt hur svampen påverkat rörligheten hos de rödlistade gölgrodorna längs upplandskusten.
Under tjugo års tid har forskare vid bland annat Uppsala universitet undersökt palmer i Amazonas. Palmplantor på nästan 550 olika platser har undersökts. Det här är en viktig kartläggning för att förstå hur den biologiska mångfalden utvecklats i tropiska ekosystem, och vad som krävs för att bevara den. Arbetet presenteras i en ny studie som publiceras i tidskriften Ecology.
Anlagda dagvattendammar i Uppsala stad har en oväntat hög biologisk mångfald. En studie som nu presenteras visar att hela 61 procent av alla trollsländsarter som finns i Uppland, varav flera är sällsynta, också finns i dammarna. Det visar en undersökning utförd av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften Ecological Indicators.
Fågeln blå kortvinge (Brachypteryx montana) har hittills betraktats som en art. Nu har en internationell forskargrupp, ledd från Uppsala universitet, studerat de kontinentala och taiwanesiska populationerna och upptäckt att de tre underarter som finns i de områdena, i själva verket är tre helt olika arter.
Fnittertrastar, timalior, glasögonfåglar och sylvior hamnade på olika grenar på fåglarnas livsträd redan för 18-20 miljoner år sedan. Det visar ny forskning av en internationell forskargrupp från Sverige, Kina, Danmark, Schweiz och USA. I sina studier har forskarna analyserat DNA från över 400 arter av bland annat fnittertrastarna.
Nästan 3500 skolelever har med sina mätningar och prover bidragit till en forskningsstudie om insjöar och global uppvärmning som nu publiceras i vetenskaplig tidskrift. Resultaten visar att vattentemperaturerna generellt håller sig låga trots att luften blir varmare, vilket bidrar till att dämpa utflödet av växthusgaser.
Bildning av giftigt metylkvicksilver är en nyckelprocess för de miljö- och hälsoproblem som orsakas av kvicksilver. Mekanismerna bakom processen är dock fortfarande inte klarlagda. Ett forskarlag vid Uppsala och Umeå universitet visar nu att bildningen styrs av den molekylära sammansättningen på det organiska materialet i sediment. Studien publiceras i tidskriften Nature Communications.
Forskare vid Uppsala universitet och Kinesiska vetenskapsakademin i Beijing har sammanställt alla fakta som finns om den mycket ovanliga rosthättade näktergalen. Sedan den upptäcktes 1905 har den bara setts ett fåtal gånger. Nu hoppas forskarna på att utbredningen är större än vad de hittills har trott.
Att minska mängden miljögifter i samhället skulle kunna minska samhällskostnaderna för sjukdomar som diabetes avsevärt. Det är slutsatsen i en studie där man beräknat kostnaderna för den andel sjukdomsfall som enligt tidigare studier kan förklaras av just miljögifter.
Forskare har hittat ännu en svamp i lavar. Hittills har man trott att en lav består av en svamp och alger som lever i symbios, men nu kan en grupp forskare från Uppsala universitet tillsammans med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och universitet i Österrike och USA visa att det finns ännu en integrerad svampkomponent. Resultaten publiceras i tidskriften Science i nästa vecka.
Personer som under lång tid exponerats för en låg dos klorerade långlivade bekämpningsmedel löper ökad risk för att i framtiden få en diagnos innefattande kognitiv störning. Det visar en studie som nu publiceras i tidskriften Environment International.
De lever flera kilometer under marken, behöver varken ljus eller syre och kan bara ses med mikroskop. Genom att sekvensera genomet hos en nyupptäckt grupp mikrober, Hadesarkéer, har den internationella forskargruppen listat ut hur dessa håller sig vid liv så djupt under jordens yta.
Himalayatrast är namnet på en helt ny fågelart som har upptäckts av en internationell forskningsgrupp ledd av uppsalaprofessorn Per Alström, Uppsala universitet och SLU. Det som forskare tidigare trott var en fågelart – bergtrasten – är i själva verket tre: alptrast, sichuantrast och den nya himalayatrasten.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att plasmider som bär på många resistensgener mot antibiotika kan anrikas vid mycket låga koncentrationer av antibiotika och tungmetaller. Resultaten stärker misstanken om att antibiotikarester och tungmetaller (t.ex. arsenik, silver, koppar) som sprids i miljön bidrar till resistensproblematiken. Fynden publiceras i den välrenommerade tidskriften mBio.
Det är sedan länge känt att egenskaperna hos många växter med stor utbredning kan variera geografiskt, beroende på skillnader i klimat. Men även förändringar i betestryck och pollination kan påverka naturliga växtpopulationers genetiska sammansättning, visar en ny studie.
Uttern är ett av många djur som drabbats hårt av miljögifter med minskad reproduktion och utbredning som följd. Nu visar ny forskning från Uppsala universitet att utterns reproduktivitet har återställts, mycket tack vare att användningen av PCB förbjöds i mitten av 1970-talet. Uttern mår bättre än på länge, men höga halter av nya så kallade perflourerade ämnen hos uttern väcker oro.
Forskare från SciLifeLab Uppsala och Broad Institute visar i en ny studie, som publiceras i tidskriften Nature idag, att hundens och vargens arvsmassa skiljer sig åt på viktiga punkter. Det finns avgörande skillnader i gener för hjärnans utveckling, men också en anpassning av matsmältningsapparaten till att mer likna människans.
Den 26-27 november går de åttonde Systematikdagarna av stapeln i Uppsala. Forskare och andra intresserade av taxonomi och systematik samlas för att lyssna på varandra, diskutera och utbyta erfarenheter. Även den som inte har så djupa kunskaper i ämnet kan hitta intressanta föreläsningar om bland annat det Svenska artprojektet och om hur det gick till att skapa ”appen” Svampguiden.