Förstår sång vid 9 dagars ålder
Redan när halsbandsflugsnappare är nio dagar gamla känner de igen sin egen arts sång. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Biology Letters.
Ämnen: Naturfrågor
-
-
Så påverkar miljöförändringar nedbrytningen av organiskt material
På väg mot haven bryts en del av det organiska material som transporterats från landekosystemen ner av mikroorganismer. Att veta vad som styr hur fort denna nedbrytning sker är avgörande för vår möjlighet att förstå hur omsättningen av organiskt material påverkas av förändringar i miljön. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet hur nedbrytningen styrs storskaligt av klimatet.
-
”Supergen” orsakar skillnader i testosteronnivåer och beteende hos brushanar
Brushanen är en vadarfågel med ett spektakulärt spel under våren där vackert utsmyckade hanar tävlar om brushonornas gunst. Men det finns olika typer av brushanar med olika uppvaktningsstrategier. Idag publiceras samtidigt två studier som visar att de som skiljer dem åt är en specifik kromosomförändring, som uppstod för cirka fyra miljoner år sedan.
-
Gula flodens sediment gav oväntad information om jordens klimathistoria
Genom att noggrant undersöka sediment i Gula Floden, Kina, visar en svensk-kinesisk forskargrupp att historien om den geologiska utvecklingen och klimatet på jorden kan behöva skrivas om. Fynden publiceras idag i den ansedda tidskriften Nature Communications.
-
Ny studie visar kemin bakom Sveriges allt brunare sjöar
Många svenska sjöar är konjaksfärgade av dött organiskt material. Den kemiska sammansättningen av materialet har länge varit en gåta. I en ny artikel i tidskriften Nature Geoscience och i en ny avhandling från Uppsala universitet har Anne Kellerman jämfört den kemiska sammansättningen i det organiska materialet i över hundra svenska insjöar.
-
Viktig studie av hur klimatet påverkar biologisk mångfald
Hur påverkar klimatförändringar arters förekomst och utbredning? Det är en nyckelfråga i klimatdebatten som är svår att svara på utan information om artens naturliga variation. Nu kan forskare från Uppsala universitet för första gången ge en detaljerad bild av naturlig variation genom en stor studie som idag publiceras i den ledande vetenskapliga tidskriften Current Biology.
-
Kartläggning av arvsmassan ritar om biets evolutionära historia
I en studie publicerad i Nature Genetics presenterar forskare från Uppsala universitet den första globala analysen av genomvariation i honungsbin. Resultaten visar en överraskande hög grad av genetisk mångfald hos honungsbin, och tyder på att arten sannolikt härstammar från Asien, inte från Afrika som man tidigare trott.
-
”Nygammal” metanproducerande mikrob blommar i Norrbottens tinande permafrost
I takt med att klimatet blir varmare smälter delar av den permafrost som finns i norra Sverige och andra delar av världen. I en ny studie som publicerats i Nature Communications beskriver en internationell forskargrupp en nyupptäckt mikrob som de hittat i den tinande premafrosten i Stordalenmyren i Norrbotten. Där stortrivs den och producerar stora mängder växthusgas.
-
Urfolks motstånd tema för seminarium
Den 26 november arrangeras ett seminarium med fokus på urfolks motstånd mot naturresursexploateringar under titeln ”From Alta to Gállok”. Initiativtagare är forskare May-Britt Öhman, som leder forskningsprojektet ”Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier”.
-
Förändrat betestryck påverkar växters evolution
Det är sedan länge känt att egenskaperna hos många växter med stor utbredning kan variera geografiskt, beroende på skillnader i klimat. Men även förändringar i betestryck och pollination kan påverka naturliga växtpopulationers genetiska sammansättning, visar en ny studie.
-
Processerna bakom Alnöns ovanliga bergarter undersökta
Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie undersökt hur de ovanliga bergarterna på Alnön utanför Sundsvall har uppkommit. Genom olika processer i en magmakammare 3-4 kilometer under jord delades magman upp i olika varianter som i sin tur gav olika bergarter. När kammarens tak kollapsade bildades en caldera (spanska för kittel) liknande den på Santorini i Egeiska havet.
-
13 000 år gammal val visar på snabb landhöjning efter senaste istiden
När ben efter en stor val påträffades på västkusten 2009 spekulerades det kring om detta skulle kunna vara ett exemplar av den gåtfulla så kallade swedenborgvalen. En analys av benen, som hittades 72 meter över havet, visade att de kom från en val som levt i Skagerrak då isen från den senaste istiden drog sig tillbaka. Resultaten av analysen publiceras nu i Historical Biology.
-
Förmåga att äta vegetariskt avgörande för hundens domesticering
Forskare från SciLifeLab Uppsala och Broad Institute visar i en ny studie, som publiceras i tidskriften Nature idag, att hundens och vargens arvsmassa skiljer sig åt på viktiga punkter. Det finns avgörande skillnader i gener för hjärnans utveckling, men också en anpassning av matsmältningsapparaten till att mer likna människans.
-
Mångfald, svampar och artprojekt på årets Systematikdagar
Den 26-27 november går de åttonde Systematikdagarna av stapeln i Uppsala. Forskare och andra intresserade av taxonomi och systematik samlas för att lyssna på varandra, diskutera och utbyta erfarenheter. Även den som inte har så djupa kunskaper i ämnet kan hitta intressanta föreläsningar om bland annat det Svenska artprojektet och om hur det gick till att skapa ”appen” Svampguiden.
-
Flugsnappares arvsmassa förklarar hur en art blev två
Frågan om hur nya arter bildas är fortfarande en av de mest centrala frågorna inom biologin. I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature beskriver forskare vid Uppsala universitet hur de kartlagt arvsmassan hos svartvit flugsnappare och halsbandsflugsnappare och sett att det är skilda kromosomstrukturer snarare än skilda anpassningar i enskilda gener som ligger bakom arternas separation.
-
Urea håller arkéer vid liv i de kalla och mörka polarhaven
Encelliga arkéer representerar vid sidan av eukaryoter och bakterier en tredje domän på livets träd. I en ny studie som letts från Uppsala universitet visar forskare att arkéernas tillväxt och talrika förekomst i polarhaven beror på deras förmåga att ta upp urea för att tillgodose sitt energibehov.
-
Nyfunnet insektsfossil kastar ljus över lång period utan fynd
Ganska lite är känt om insekternas uppkomst och tidiga utveckling. De tidigaste fossilen man hittat är 400 miljoner år gamla men från de nästkommande 45 miljoner åren har inga fynd gjorts. Nu har forskare, från bland annat Uppsala universitet, hittat ett cirka 370 miljoner år gammalt fossil i Belgien som fått namnet Strudiella devonica. Fyndet presenteras i tidskriften Nature.
-
Köttätande växt tappar aptiten av luftföroreningar
Luftföroreningar gör att det insektsfångande rundsileshåret får sitt behov av näring i större utsträckning tillfredsställt via rötterna, i stället för genom att äta flugor och andra insekter. Det visar en svensk-brittisk studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften New Phytologist.
-
Ökad dödlighet hos sillgrissleungar som störs när de lämnar boplatsen
En nyligen publicerad studie från Lilla Karlsö utanför Gotland slår hål på populära föreställningar om hur sillgrisslor beter sig när de lämnar bohyllan. Studien visar att den forskning och fågelturism som bedrivs på Stora Karlsö förmodligen innebär stora störningar för sillgrisslorna, störningar som leder till att fler fågelungar dör när de lämnar häckningsplatsen för att ge sig ut på havet.
-
Naturligt fiskebestånd kan återskapas i kraftverksdammar
Ekosystemet i en utbyggd älvs regleringsmagasin skadas kraftigt och återhämtar sig inte. Tillväxten hos röding minskar till exempel drastiskt. Det visar ett omfattande forskningsprojekt vid Uppsala universitet där rödingen utveckling från 1930-talet och framåt studerats. Men kraftbolagen skulle kunna återskapa naturliga fiskebestånd.
Visa mer
Loading...