Det hittills outforskade enzymet Svi3-3 är ett lyas och inte hydrolas, som man hittills har trott. Det betyder att enzymet kan bryta ner SAM-molekyler utan vatten. En forskargrupp vid Uppsala universitet har studerat hur den viktiga molekylen SAM bryts ned av ett outforskat enzym från en bakteriofag i Svandammen i centrala Uppsala.
Skandinaviska vargar härstammar från Finland och Ryssland, och till skillnad mot många andra av Europas vargstammar saknar de tydlig inblandning av hund. Individer har också vandrat in och ut ur Skandinavien. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet där hela arvsmassan hos över tvåhundra vargar kartlagts. Studien har publicerats i tidskriften Evolutionary Applications.
Ett internationellt forskarteam har kartlagt genomet hos tuataran, en sällsynt reptil som endast finns på Nya Zeeland. Arten bildade en egen evolutionär gren redan för 250 miljoner år sedan. I den nya studien har forskarna bland annat kunnat se att tuataran, som kan bli mer än 100 år gammal, har fler gener som skyddar mot åldersrelaterade skador än något annat undersökt ryggradsdjur.
1) Det kan finnas fler olika arter av talgoxar än vad man hittills har trott. Nu har fem huvudgrupper av denna småfågel identifierats, till skillnad från de tre grupper som vetenskapen har räknat med fram till nu. 2) Dvärg- och sandlärkorna bör betraktas som fyra olika arter istället för 2-3. Det föreslår forskare som har analyserat DNA från 130 dvärglärkor och den närstående sandlärkan.
Tidigare forskning har antagit att insekter på nordliga breddgrader skulle klara ett varmare klimat bra, kanske till och med gynnas av det. Men det här är fel, visar forskare från Uppsala universitet, Lunds universitet och Universitetet i Oviedo, Spanien, i en ny studie. De tidigare modellerna har missat att ta hänsyn till att insekter som lever i nordliga klimat är inaktiva en stor del av året.
Långlivade svampar som växer i så kallade häxringar samlar på sig förvånansvärt få mutationer över tid, vilket tyder på att de har ett väl utvecklat skydd mot skadliga mutationer. Resultaten, som publiceras i den ansedda tidskriften Current Biology, är intressanta ur både medicinskt och evolutionsbiologiskt perspektiv.
Under tjugo års tid har forskare vid bland annat Uppsala universitet undersökt palmer i Amazonas. Palmplantor på nästan 550 olika platser har undersökts. Det här är en viktig kartläggning för att förstå hur den biologiska mångfalden utvecklats i tropiska ekosystem, och vad som krävs för att bevara den. Arbetet presenteras i en ny studie som publiceras i tidskriften Ecology.
Parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis orsakar en livshotande infektion hos amfibier. Den har under de senare åren har svampen påträffats hos flera arter i Sverige. I en studie publicerad i PLOS ONE visar forskare från Uppsala universitet att andelen infekterade individer varierar stort mellan arter och att både dammens karaktär och det omkringliggande landskapet påverkar.
I en ny studie har forskare från Sverige och Storbritannien undersökt hur det hormonstörande ämnet linuron påverkar fortplantningen hos en västafrikansk klogrodan. Forskarna fann att linuron, som används som bekämpningsmedel, försämrade hanarnas fertilitet samt att yngel utvecklade äggstockar istället för testiklar i högre utsträckning vilket försköt könsfördelningen till fler honor.
Mördarbin är hybrider mellan afrikanska och europeiska bin. De är lättretade och aggressiva och sprider sig snabbt eftersom de konkurrerar ut andra honungsbin i biodlingar. I en ny studie har forskare från Uppsala universitet kartlagt mördarbinas gener och i dessa hittat möjliga förklaringar till deras framgångar.
Det är viktigt för olika arter att föröka sig då avkomman har störst chans att överleva. En ny studie, där DNA från 25 populationer av sill från både västra och östra Atlanten undersökts, visar att genetiska faktorer har stor betydelse för när leken sker. I hög utsträckning är det samma genvarianter på båda sidorna av Atlanten som förklarar om sillen leker på våren eller hösten.
Nu har forskare hittat förklaringen till vad som orsakade det största vulkanutbrottet under mänsklighetens historia. Vulkanen avslöjades med hjälp av ledtrådar gömda inuti mikroskopiska vulkaniska kvartskristaller.
I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet funnit bevis för att klimatförändringarna vänder upp och ner på det naturliga urvalet när det gäller halsbandsflugsnapparens stora vita pannfläck.
Forskare vid Uppsala universitet och Kinesiska vetenskapsakademin i Beijing har sammanställt alla fakta som finns om den mycket ovanliga rosthättade näktergalen. Sedan den upptäcktes 1905 har den bara setts ett fåtal gånger. Nu hoppas forskarna på att utbredningen är större än vad de hittills har trott.
Redan när halsbandsflugsnappare är nio dagar gamla känner de igen sin egen arts sång. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Biology Letters.
På väg mot haven bryts en del av det organiska material som transporterats från landekosystemen ner av mikroorganismer. Att veta vad som styr hur fort denna nedbrytning sker är avgörande för vår möjlighet att förstå hur omsättningen av organiskt material påverkas av förändringar i miljön. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet hur nedbrytningen styrs storskaligt av klimatet.
Brushanen är en vadarfågel med ett spektakulärt spel under våren där vackert utsmyckade hanar tävlar om brushonornas gunst. Men det finns olika typer av brushanar med olika uppvaktningsstrategier. Idag publiceras samtidigt två studier som visar att de som skiljer dem åt är en specifik kromosomförändring, som uppstod för cirka fyra miljoner år sedan.
Genom att noggrant undersöka sediment i Gula Floden, Kina, visar en svensk-kinesisk forskargrupp att historien om den geologiska utvecklingen och klimatet på jorden kan behöva skrivas om. Fynden publiceras idag i den ansedda tidskriften Nature Communications.
Många svenska sjöar är konjaksfärgade av dött organiskt material. Den kemiska sammansättningen av materialet har länge varit en gåta. I en ny artikel i tidskriften Nature Geoscience och i en ny avhandling från Uppsala universitet har Anne Kellerman jämfört den kemiska sammansättningen i det organiska materialet i över hundra svenska insjöar.
Hur påverkar klimatförändringar arters förekomst och utbredning? Det är en nyckelfråga i klimatdebatten som är svår att svara på utan information om artens naturliga variation. Nu kan forskare från Uppsala universitet för första gången ge en detaljerad bild av naturlig variation genom en stor studie som idag publiceras i den ledande vetenskapliga tidskriften Current Biology.