Hur skyddar man sig själv och elektronisk utrustning mot åska? Vilken inverkan har blixtar på miljön, och på vilket sätt kan de användas som en global termometer? Bland annat dessa frågor besvaras på en internationell konferens om åskskydd vid Uppsala universitet den 23-26 juni.
Rikkärr är kalk- och artrika myrar, där bland annat många ovanliga och hotade växtarter finns. Under 1800- och 1900-talen har rikkärren till stor del dikats, vilket har lett till att många arter försvunnit helt. Att restaurera rikärren är svårt och kräver en kombination av åtgärder, visar Kalle Mälson i sin avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 7 juni.
Elektroner kretsar kring atomkärnan likt bin kring en bikupa. Oksana Travnikova har i sin avhandling studerat hur man, genom att bland annat ändra antalet elektroner i atomen, kan modellera nya material med bättre egenskaper, något som i förlängningen kan resultera i till exempel effektivare läkemedel och mindre hårddiskar. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 5 juni.
Tidigare genetiska studier har visat att ursprungsbefolkningen i Amerika och Grönland har samma ursprung. Nu visar en internationell forskarstudie att så inte är fallet. Tidiga grönländska eskimåer är däremot släkt med folkgrupper i Sibirien.
Vilken forskning behövs för att lyckas bygga en hållbar framtid och hur uppnår man ett bra globalt samarbete? Under tre dagar, 27-29 maj, kommer Uppsala att vara geografisk mittpunkt för en bred diskussion om framtida globala utmaningar med temat "Meeting Global Challenges in Research Cooperation". SIDA, UD, forskningsfinansiärer och universitet deltar i paneldebatterna.
Fåglar, fiskar och zebror - många djur håller gärna samman vi förflyttning. Dessutom kan en enkel, matematisk regel beskriva vad som styr valet av riktning. Det visar ett forskningssamarbete mellan Uppsalamatematikern David Sumpter och biologiska forskare vid Leeds University, som publiceras i nya numret av PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences.
De vackraste fågelhannarna lockar fler honor och lyckas därmed bäst i reproduktionen. Det är utgångspunkten för många studier om sexuell selektion hos fåglar. Men är det rimligt att utgå från att fåglarna ser detsamma som vi ser? Uppsalaforskare visar i en studie som publiceras i det senaste numret av tidskriften American Naturalist att vår mänskliga syn inte duger som instrument.
Acritarcher är fossil av små encelliga organismer som kan berätta om den tidigaste utvecklingen av liv på jorden. Men de kan också användas som ett fiffigt sätt att jämföra berg från olika kontinenter – och kanske även som ett sätt att hitta olja. Den 16 maj lägger Sebastian Willman fram sin avhandling om dessa spännande organismer vid Uppsala universitet.
Uppsalaprofessorn och nobelpristagaren Kai Siegbahn, som skulle ha fyllt 90 år i april, får en egen, permanent utställning på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Utställningen ”Kai Siegbahn och ESCA” invigs onsdagen den 23 april med ett symposium där forskare berättar om Siegbahns arbete och om den forskning som idag pågår på Ångströmlaboratoriet.
Många hygienprodukter innehåller UV-filter. I solskyddskrämer finns de för att skydda huden, men de kemiska egenskaper som ger UV-filtren en god skyddande effekt kan ibland leda till problem för miljö och hälsa. En studie av Jeanette Axelsson, utförd på fågelembryon, visar att de kan ha skadliga effekter på reproduktionsorganen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 19 april.
Genom att studera genetisk variation hos arter ökar man kunskapen om hur evolutionen sker, vilket är viktig för att förstå hur arter reagerar och anpassar sig till ett förändrat klimat. Anna-Karin Kolseth, som disputerade vid Uppsala universitet den 4 april, har undersökt växten ögontröst på Gotland, och bland annat fått fram uppgifter som kan rädda en sällsynt variant av arten från utrotning.
En metod för att dämpa algblomningarna i övergödda sjöar är att bygga reningsverk eller gödselbrunnar i närheten. För att kunna uppskatta om detta lönar sig krävs säkra prognosmodeller som talar om hur algblomningarnas intensitet skulle påverkas. Andreas Bryhn har studerat hur prognoserna har förbättrats de senaste åren, och försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 18 april.
När och hur Amerika befolkades har varit en utdragen vetenskaplig debatt. Med hjälp av DNA-analys av 14 500 år gammal avföring har nu Uppsalaforskare i samarbete med kolleger från bland annat Köpenhamns universitet kunnat bevisa att det fanns indianer i Amerika tidigare än vad man länge har trott. Resultaten av deras forskning publiceras i den ansedda amerikanska tidskriften Science.
Växten slåttergubbe är känd för sin förmåga att kunna lindra inflammationer, och kan bli en framtida komponent i läkemedel. Nu visar en ny avhandling att även två av dess nära släktingar har samma egenskaper. Catarina Ekenäs har studerat släktskap, biologiska effekter och kemiskt innehåll hos släktet arnika, och disputerade vid Uppsala universitet den 14 mars.
Kedjemaskar är en grupp mikroskopiskt små djur som lever i vatten, och som till stor del fortfarande inte är kartlagda. Med hjälp av DNA-analys har biologen Karolina Larsson kartlagt svenska kedjemaskar, studerat deras släktskapsförhållande och samtidigt hittat fyra helt nya arter. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 mars.
Brunbjörnar från Iberiska halvön är inte så genetiskt olika andra brunbjörnar i Europa som man trott. En internationell studie som idag publiceras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, visar tvärtom att den spanska björnen nyligen isolerats från andra europeiska stammar. Rönen innebär nya fakta i diskussionen om hur den hotade spanska björnpopulationen ska räddas.
Atomkluster kan användas till exempel som beläggning för att ge material olika egenskaper. Fysikern Andreas Lindblad vid Uppsala universitet har studerat bland annat klustrens struktur, och visar i sin avhandling att man med hjälp av olika produktionsmetoder kan ge klustren olika strukturer och därmed även olika egenskaper. Avhandlingen granskas den 14 mars.
Svampar har inget kön utan bara olika s k parningstyper. En ny studie som idag publiceras av den ansedda tidskriften PLoS visar att det finns stora likheter mellan de delar av DNA som bestämmer kön i växter och djur och de delar av DNA som bestämmer parningstyp i vissa svampar. Detta gör svampar intressanta som nya modellorganismer i studier av könskromosomernas evolutionära utveckling.
De nordeuropeiska hundraser som finns i dag har inte sitt ursprung i skandinavisk varg som man tidigare trott. En ny studie från Uppsala universitet, som nyligen publicerades i BMC Evolutionary Biology, visar nämligen att stenåldershundarna inte var besläktade med lokala vargar, utan snarare med redan tämjda hundar från andra delar av världen.
Hur kan de som producerar digitalt undervisningsmaterial försäkra sig om att materialet kommer att fungera även med framtida versioner av datorprogram och operativsystem? Svaret heter innehållsdesign. I en avhandling i pedagogik som granskas vid Uppsala universitet den 14 mars beskriver Monica Langerth Zetterman hur digitalt material kan göras mer flexibelt.