Vad som händer i hjärnan när vi blir rädda och vad det har för effekter på minnet har studerats i den avhandling i psykologi, som försvaras vid Uppsala universitet den 17 april 2009. Genom att låta spindel- och ormfobiker titta på bilder av spindlar och ormar har de lyckats kartlägga betydelsefulla processer i hjärnan.
Stjärn- och solvisning, experiment och föredrag står på programmet då internationella astronomiåret firas på Ångströmlaboratoriet och Museum Gustavianum vid Uppsala universitet den 2-5 april. 100 timmar astronomi heter evenemanget, som ordnas världen över. Ångström håller även öppet hus den 4 april, med ett program som tagits fram i samarbete med praoelever.
Vissa bakterier har lärt sig manipulera andelen honor och hanar i insektspopulationer. Nu har Uppsalaforskare bestämt hela arvsmassan för en bakterie som infekterar en nära släkting till bananflugan. Resultaten visar extremt höga frekvenser av genbyten inom denna bakteriegrupp. I framtiden hoppas man kunna använda könsmanipulerande bakterier som miljövänliga bekämpningsmedel mot skadeinsekter.
När Hurdia victoria beskrevs för första gången år 1912 trodde man det var ett enkelt kräftdjur. Nu avslöjar forskare vid Uppsala universitet att skölden i själva verket var en del av ett egendomligt och skräckinjagande djur som kastar nytt ljus över ursprunget till en av världens största nutida djurgrupper; leddjuren. Studien publiceras i det nya numret av tidskriften Science.
Hur undervisar man om klimatförändringar i skolan? Ämnet handlar om allt från naturvetenskap och samhällskunskap till etik och beteendevetenskap - och innebär därför en extra utmaning för lärare runt om i världen. Nästa vecka blir intensivt inriktad på frågan med både forskarmöte och en spektakulär föreställning.
Att navigera i kemisk rymd handlar den avhandling i läkemedelskemi som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 mars 2009. Nya läkemedelskandidater kan nu tas fram med hjälp av en egenutvecklad åttadimensionell rymdkarta över läkemedelsmolekyler.
Forskare vid Uppsala universitet och Harvard University har tillsammans utvecklat en ny teoretisk modell som förklarar hur proteiner snabbt kan hitta specifika DNA-sekvenser, trots att det sitter många hinder i vägen på kromosomerna. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Physics.
Att snabbt fånga upp patienter med psykos och tidigt påbörja behandling har stor betydelse för patienternas välmående, även 20 år efter insjuknandet. Forskningsresultaten presenteras i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 20 mars 2009.
Boken ”Evolutionary Conservation Genetics”, som ges ut av Oxford University Press den 3 mars, handlar om genetikens betydelse för olika arters vara eller icke-vara. Professor Jacob Höglund vid Uppsala universitet är författare och i boken belyser han bland annat vikten av att kunna anpassa sig.
Together with three colleagues Professor Peter Oppeneer of Uppsala University has explained the hitherto unsolved mystery in materials science known as ‘the hidden order’ – how a new phase arises and why. The findings are now being published in the scientific journal Nature Materials.
Det säger professor Peter Oppeneer vid Uppsala universitet. Tillsammans med tre kollegor har han lyckats förklara den så länge olösta gåtan inom materialvetenskapen, den så kallade gömda ordningen - hur en ny fas uppstår och varför. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Materials.
Nu visar forskare vid Uppsala universitet att det som är bäst för det ena könet inte alltid är det bästa för det andra könet. Evolutionära konflikter mellan de båda könen orsakar istället karaktärer och beteenden som rent av är skadliga för det andra könet. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Mating can be exhausting. When fruit flies mate, the females’ genes are activated to roughly the same extent as when an immune reaction starts. This is shown in a study at Uppsala University that is now appearing in the scientific publication Journal of Evolutionary Biology.
Det tar på krafterna att para sig. När bananflugor parar sig så slås honornas gener på i ungefär lika stor utsträckning som när en immunreaktion startar. Det framgår av en studie vid Uppsala universitet som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Evolutionary Biology.
Roughly 100,000 Swedes are under treatment with the blood-thinning drug Waran. Patients evince varying sensitivity to Waran, which makes the initiation of treatment a risky balancing act between hemorrhaging and clotting. Researchers at Uppsala University have developed a model for calculating the appropriate dose before treatment starts. The study appears in New England Journal of Medicine.
Ungefär 100 000 svenskar behandlas med det blodförtunnande läkemedlet Waran. Patienter är olika känsliga för Waran, vilket gör att behandlingen i början blir till en riskfylld balansgång mellan blödning och blodpropp. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat en modell för att beräkna rätt dos innan behandlingen påbörjas. Studien publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine.
Nya rön vad gäller planetbildning, extrasolära planeter och stjärnbildning presenteras i den avhandling i astronomi som läggs fram vid Uppsala universitet den 26 februari. Med hjälp av hydrodynamiska simuleringar har de tittat närmare på den drivande kraften vid planetbildning.
Det är nu 400 år sedan som vetenskapsmannen Galileo Galilei för första gången riktade sitt egenhändigt byggda teleskop mot stjärnhimlen. Hans upptäckter av solen, månar, planeter och Vintergatan ställde tidigare teorier på ända. Något som förändrade människans världsbild för all framtid och la grunden till den moderna astronomin som vetenskap.
I morgon, den 12 februari, är det 200 år sedan Charles Darwin föddes. Med anledning av detta har 2009 utnämnts till Darwinår. Vid Uppsala universitet har vi flera framstående forskare inom området som kan svara på frågor om vad Darwins evolutionsteorier har betytt och betyder för den moderna evolutionsforskningen idag. Här följer kontaktuppgifter till några av dessa forskare.
Varför har vissa av våra gener utvecklats snabbare än andra? En utbredd teori är att naturligt urval i enlighet med Darwins teori kan förklara detta, men en studie som letts av en forskargrupp vid Uppsala universitet och idag publiceras i tidskriften PLoS Biology ger nu stöd för att en helt neutral process i arvsmassan bidragit väsentligt till utvecklingen.