På sluttningarna av flera av Mars vulkaner finns utskjutande avsatser som uppifrån sett liknar gigantiska fiskfjäll. Med hjälp av experiment och data från rymdsonden Mars Global Surveyor har nu Uppsalageologer hittat en förklaring till de gåtfulla utskjutningarna, och även visat att liknande strukturer förekommer på Jorden. Resultaten publiceras i tidskriften Earth and Planetary Science Letters.
Våra relationer till husdjur, hanteringen av djur som livsmedel och hur människor och djur delar livsmiljöer i staden och på landet är några av de ämnen som tas upp på konferensen Meet Animal Meat vid Uppsala universitet den 21-23 maj. Forskare från Europa, Nordamerika och Australien kartlägger gränsytan mellan människa och djur, och visar att djuren är mer närvarande i vårt samhälle än vi tror.
Utseendet hos det omogna tRNA som gener ger upphov till har betydelse för mängden producerat protein och därmed för bakteriens tillväxthastighet. Det visar Fredrik Pettersson i sin avhandling där han studerat två potentiellt sjukdomsalstrande och en industriellt viktig bakterie. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 16 maj.
För att beskriva universum före Big Bang används strängteorin som förutsätter att det finns en stor mängd universa. De båda doktoranderna Niklas Johansson och Magdalena Larfors har undersökt olika aspekter av strängteorins landskap. De lägger båda fram sina avhandlingar vid Uppsala universitet i maj.
Katla är en glaciärtäckt vulkan på Island som haft stora utbrott cirka två gånger per sekel. Den senaste tiden har många jordskalv registrerats hos Katla, och på Island har man befarat att ett nytt utbrott är att vänta. Nu visar en avhandling av Kristín Jónsdóttir vid Uppsala universitet att skalven kanske inte orsakas av vulkanisk aktivitet, utan av isrörelser. Avhandlingen granskas den 8 maj.
Att uppgradera avloppsreningen i forna öststater till svensk standard kan räcka för att minska algblomningarna i Östersjön till 1950-talets nivåer. Det visar en studie av Andreas Bryhn vid Uppsala universitet som finns publicerad i tidskriften PLoS ONE.
Ett konsortium som inledningsvis består av Vetenskapsrådet, VINNOVA, Region Skåne och Lunds universitet startar idag projekteringen av den mycket avancerade materialforskningsanläggningen MAX IV. Byggstart sker senast under början av 2010, men planeringen är redan på ett avancerat stadium, vilket innebär att åtskilligt arbete är redan igång.
Kol kan sägas vara "livets grundämne" och dess ursprung är en viktig pusselbit för förståelsen av livets kosmiska ursprung. Kolets ursprung och den process, stjärnvind, som för nybildat kol in i det kosmiska materiakretsloppet presenteras i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet 29 april, 2009.
Vad visste Darwins om vulkaners inre och vad hade han velat veta om samarbetets sanna natur? Vad säger en av Uppsala universitets främsta evolutionsbiologer, Anna Qvarnström, idag om arternas uppkomst? Med en rad föredrag bjuder biologiska sektionen in Uppsalaborna till en spännande dag om hur Darwins forskning utvecklats vidare och kan berätta idag.
Fossil av forntida djur visar oftast bara hur de vuxna djuren såg ut. Men många arter ändrar utseende under uppväxten, till exempel groddjurs och salamandrars yngel som omvandlas från vatten- till landdjur. Nu visar ny forskning av bland andra Per Ahlberg vid Uppsala universitet att vissa av de tidigaste landdjuren också ändrade livsstil under uppväxten.
Säg ”fysiker” och de flesta tänker på en man, samtidigt som fysiken ofta ses som helt oberoende av sociala strukturer. Denna spänning mellan fysikens mansdominans och dess tänkta könsneutralitet gör studier kring genus och fysik intressanta, säger Anna T Danielsson. Den 24 april försvarar hon sin avhandling vid Uppsala universitet.
Ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit, är en av våra vanligaste autoimmuna sjukdomar. I ett avhandlingsarbete vid Uppsala universitet har man fastställt betydelsen av en viss typ av receptorer och med hjälp av dessa även lyckats påverka sjukdomsförloppet. Disputation äger rum den 17 april, 2009.
Ett internationellt forskarteam, bestående bland annat av professor Rajeev Ahujas forskargrupp vid Uppsala universitet, har visat att små tillsatser av kalium drastiskt förbättrar vätelagringsegenskaperna hos vissa typer av väteföreningar. Resultaten publiceras i nätupplagan av Angewandte Chemie International Edition.
Vad som händer i hjärnan när vi blir rädda och vad det har för effekter på minnet har studerats i den avhandling i psykologi, som försvaras vid Uppsala universitet den 17 april 2009. Genom att låta spindel- och ormfobiker titta på bilder av spindlar och ormar har de lyckats kartlägga betydelsefulla processer i hjärnan.
Stjärn- och solvisning, experiment och föredrag står på programmet då internationella astronomiåret firas på Ångströmlaboratoriet och Museum Gustavianum vid Uppsala universitet den 2-5 april. 100 timmar astronomi heter evenemanget, som ordnas världen över. Ångström håller även öppet hus den 4 april, med ett program som tagits fram i samarbete med praoelever.
Vissa bakterier har lärt sig manipulera andelen honor och hanar i insektspopulationer. Nu har Uppsalaforskare bestämt hela arvsmassan för en bakterie som infekterar en nära släkting till bananflugan. Resultaten visar extremt höga frekvenser av genbyten inom denna bakteriegrupp. I framtiden hoppas man kunna använda könsmanipulerande bakterier som miljövänliga bekämpningsmedel mot skadeinsekter.
När Hurdia victoria beskrevs för första gången år 1912 trodde man det var ett enkelt kräftdjur. Nu avslöjar forskare vid Uppsala universitet att skölden i själva verket var en del av ett egendomligt och skräckinjagande djur som kastar nytt ljus över ursprunget till en av världens största nutida djurgrupper; leddjuren. Studien publiceras i det nya numret av tidskriften Science.
Hur undervisar man om klimatförändringar i skolan? Ämnet handlar om allt från naturvetenskap och samhällskunskap till etik och beteendevetenskap - och innebär därför en extra utmaning för lärare runt om i världen. Nästa vecka blir intensivt inriktad på frågan med både forskarmöte och en spektakulär föreställning.
Att navigera i kemisk rymd handlar den avhandling i läkemedelskemi som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 mars 2009. Nya läkemedelskandidater kan nu tas fram med hjälp av en egenutvecklad åttadimensionell rymdkarta över läkemedelsmolekyler.
Forskare vid Uppsala universitet och Harvard University har tillsammans utvecklat en ny teoretisk modell som förklarar hur proteiner snabbt kan hitta specifika DNA-sekvenser, trots att det sitter många hinder i vägen på kromosomerna. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Physics.