Insjöar och vattendrag utgör cirka en procent av jordens yta, men deras betydelse för kolets omsättning mellan land, hav och atmosfär, och därmed för klimatet, är betydande. I en artikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience idag hävdar Uppsalaforskare tillsammans med internationella kolleger att större hänsyn måste tas till inlandsvattnens processer.
En forskargrupp från Uppsala universitet har lyckats få fram långa DNA-fragment ur torkat, pressat växtmaterial som samlades in av Linnés lärjunge Adam Afzelius på 1700-talet. Studien som letts av docent Katarina Andreasen kan avslöja om de växter som idag växer på Linnés gård Hammarby utanför Uppsala är desamma som de Linné själv planterade.
Människans gener är förpackade i nukleosomer, som innehåller epigenetiska signaler om hur generna ska användas. Forskare vid Uppsala universitet har funnit att den proteinkodande delen av genen är förpackade i särskilda nukleosomer. Mekanismen finns även hos rundmasken C elegans och kan spåras en miljard år bakåt i tiden, visar studien som presenteras i tidskriften Genome Research.
Hajars sätt att fortplanta sig är nästan 400 miljoner år gammalt. Den insikten är konsekvensen av att Uppsalaforskaren Per Erik Ahlberg tidigt i våras hittade en så kallad "könsrulle" i fossil från en primitiv fiskgrupp. Rönen publiceras idag i tidskriften Nature.
Bioclipse-projektet vid Uppsala universitet har tidigare vunnit flera internationella priser för sitt IT-verktyg för forskning och utbildning inom bioteknik. Nu släpps en helt omarbetad version av verktyget med många nya funktioner, som gör att det lättare anpassa för olika forskares behov.
Tillsammans med polska forskare publicerar nu Uppsalaforskare resultaten av analysen av Kopernicus kvarlevor. En DNA-analys av några hårstrån i en bok från Museum Gustavianum, Uppsala universitet, blev en mycket viktig pusselbit i projektet.
De hanar som har högst genetisk kvalitet är, i motsats till vad man trott, inte bäst på att befrukta honornas ägg. I en ny studie på fröbaggar visar Göran Arnqvist vid Uppsala universitet och Trine Bilde vid Århus universitet tvärtom att när en hona parar sig med flera hanar, är det hanarna av låg genetisk kvalitet som är bäst på att befrukta äggen. Studien publiceras i tidskriften Science.
Resistensmönstret för antibiotika hos trutar är detsamma som hos människor och i en ny studie visar Uppsalaforskare att nästan hälften av medelhavstrutarna i södra Frankrike bär någon form av antibiotikaresistens. Studien publiceras idag i tidskriften PLoS One.
Ett nytt högskoleingenjörsprogram i kärnkraftsteknik planeras starta vid Uppsala universitet hösten 2010 för att möta efterfrågan från industrin. Samtidigt inrättas fyra nya masterprogram vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Beslutet fattades av konsistoriet idag.
I nästa nummer av Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, beskriver Uppsalaforskare en ny mekanism bakom en evolutionärt viktig process, som orsakar snabb minskning av DNA i bakteriers kromosomer. Rönen ökar förståelsen för hur stora förändringar i DNA-mängd gått till, något som bland annat skett hos bakterier som lever som parasiter inne i andra organismers celler.
Att lagra koldioxid i djupa geologiska formationer är ett alternativ för att minska växthuseffekten. Men man behöver utveckla metoden och visa att den fungerar på många olika platser innan den är mogen att klara den stordrift som behövs. Uppsalaforskare ska nu leda ett stort EU-projekt som ska leda fram till rekommendationer för lämplig metodik för att undersöka och övervaka olika fältplatser.
En nära släkting till tbc-bakterien har sensationellt visat sig kunna bilda sporer - något forskarvärlden för länge sedan enats om att denna bakteriegrupp inte kan. Leif Kirseboms forskargrupp vid Uppsala universitet har nu bildbevis som utmanar denna "sanning".
När lavskrikor retar rovfåglar använder de över ett dussin olika läten för att berätta för den egna gruppen vilken sorts rovdjur det gäller och vilka riskerna är. Ny forskning vid Uppsala universitet visar att lavskrikorna har utvecklat ett kommunikationssystem som är lika avancerat som det primater och surrikater har. Resultaten publiceras i Proceedings of the Royal Society Biological Sciences.
För att solvärme ska fungera för uppvärmning av bostäder och vatten i vårt svenska klimat krävs effektiva sätt att lagra värmen på. Magdalena Lundh vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat hur man kan öka användningen av så kallade solfångare, bland annat genom att titta på hur tekniken fungerar i samspel med användaren. Avhandlingen granskas den 5 juni.
Nattens positiva besked från EU att de flesta länder stödjer en neutronstrålningsanläggningen i Lund innebär att det nu är mycket troligt att ESS placeras där och sätter Sverige på kartan internationellt. Det menar Adrian Rennie, professor i neutronspridning vid Uppsala universitet, där landets största grupp inom neutronstrålningsforskning finns.
Forskargruppen som leds av Claes-Göran Granqvist på Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, har utvecklat ett nytt intressant termokromt material.
Jorden förlorar kontinuerligt delar av sin atmosfär, till stor del genom utflöden av joner från polarområdena. Erik Engwall vid Uppsala universitet presenterar i sin avhandling en ny metod som gör det möjligt att mäta de utflödande jonerna. Det står därmed klart att tiotusentals ton av atmosfären går förlorade varje år från polarområdena. Avhandlingen läggs fram idag.
På sluttningarna av flera av Mars vulkaner finns utskjutande avsatser som uppifrån sett liknar gigantiska fiskfjäll. Med hjälp av experiment och data från rymdsonden Mars Global Surveyor har nu Uppsalageologer hittat en förklaring till de gåtfulla utskjutningarna, och även visat att liknande strukturer förekommer på Jorden. Resultaten publiceras i tidskriften Earth and Planetary Science Letters.
Våra relationer till husdjur, hanteringen av djur som livsmedel och hur människor och djur delar livsmiljöer i staden och på landet är några av de ämnen som tas upp på konferensen Meet Animal Meat vid Uppsala universitet den 21-23 maj. Forskare från Europa, Nordamerika och Australien kartlägger gränsytan mellan människa och djur, och visar att djuren är mer närvarande i vårt samhälle än vi tror.
Utseendet hos det omogna tRNA som gener ger upphov till har betydelse för mängden producerat protein och därmed för bakteriens tillväxthastighet. Det visar Fredrik Pettersson i sin avhandling där han studerat två potentiellt sjukdomsalstrande och en industriellt viktig bakterie. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 16 maj.