Uppsalaforskaren Maria Selmer har tillsammans med årets nobelpristagare Venkatraman Ramakrishnan och hans kollegor nu tagit fram den första kristallstrukturen av ett så kallat GTPas-protein bundet till ribosomen. Upptäckten publiceras idag i nätupplagan av den vetenskapliga tidskriften Science. Strukturen ger nya insikter i proteinsyntesen.
Fakulteten för teknik och naturvetenskap har utsett två nya hedersdoktorer. Professor Marlene Zuk som är verksam inom det växande forskningsfältet om parasiters roll för sexuellt urval hos fåglar och insekter samt professor Tissa H. Illangasekare, ledande vattenresursforskare.
En interaktiv resa genom astronomins och matematikens historia, i kombination med en experimentverkstad i fysik, är ingredienserna i utställningen "Prova på naturvetenskap" som invigs den 9 oktober på Museum Gustavianum vid Uppsala universitet. Utställningen är ett samarbete mellan forskare och studenter vid universitetet och riktar sig främst till skolelever.
Dr Eli Rotenberg, framstående forskare inom elektronspektroskopi, blir den första mottagaren av ett helt nyinstiftat pris till Uppsala universitets senaste Nobelpristagare Kai Siegbahns minne. Ceremonin äger rum den 2 oktober.
Vågkraftverk behöver inte ha negativ inverkan på den biologiska mångfalden, tvärtom. Olivia Langhamer har studerat Uppsala universitets vågkraftsprojekt i Lysekil, där man har byggt konstruktioner med ihåligheter för att skapa gömställen för djur som lever i vattnet. Det här har ökat den biologiska mångfalden, visar hon i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 2 oktober.
En liten ädelstensmask som lever på djupt vatten vid svenska västkusten är den mest ursprungliga arten bland de tvåsidiga djuren som fortfarande lever i Sverige. Andreas Wallberg, som disputerade den 25 september vid Uppsala universitet, har granskat ädelstensmasken i sin avhandling. Hans studier visar att den har egenskaper som senare banat väg för vår tids enorma mångfald av djurarter.
Dagens skandinaver härstammar inte från de människor som kom till Skandinavien efter den senaste istiden. Istället kan våra förfäder vara en grupp människor som invandrade senare, i samband med att jordbruket infördes. Det visar en ny studie i gränslandet mellan genetik och arkeologi, som gjorts av forskare vid bland annat Uppsala och Stockholms universitet och som publiceras i Current Biology.
Abborrpopulationer kan leva 300 meter från varandra utan att blanda sig med varandra. Vattentemperaturen spelar större roll för isoleringen än avståndet, mest avskiljda är de populationer som lever i områden med stora temperaturskillnader. Det visar Sara Bergek vid Uppsala universitet i en avhandling som granskas den 18 september.
Solen är lite av en särling bland stjärnorna. En forskargrupp med medlemmar från Uppsala, Australien, Tyskland och Portugal har för första gången kunnat visa att vår stjärna har en blandning av olika grundämnen som skiljer sig från de flesta stjärnors.
Danmarks framtida produktion av olja och gas kommer att minska påtagligt och all export kan upphöra innan 2030, varnar en studie från Uppsala universitet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Energy.
De oönskade blomningarna av grönalgen Cladophora (grönslick) längs Östersjön, och i andra delar av världen, är inte bara av ondo. En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, visar i en artikel i Nano Letters att den väldigt speciella nanostrukturen som cellulosan i dessa alger har, fungerar utmärkt som bas i miljövänliga batterier.
Insjöar och vattendrag utgör cirka en procent av jordens yta, men deras betydelse för kolets omsättning mellan land, hav och atmosfär, och därmed för klimatet, är betydande. I en artikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience idag hävdar Uppsalaforskare tillsammans med internationella kolleger att större hänsyn måste tas till inlandsvattnens processer.
En forskargrupp från Uppsala universitet har lyckats få fram långa DNA-fragment ur torkat, pressat växtmaterial som samlades in av Linnés lärjunge Adam Afzelius på 1700-talet. Studien som letts av docent Katarina Andreasen kan avslöja om de växter som idag växer på Linnés gård Hammarby utanför Uppsala är desamma som de Linné själv planterade.
Människans gener är förpackade i nukleosomer, som innehåller epigenetiska signaler om hur generna ska användas. Forskare vid Uppsala universitet har funnit att den proteinkodande delen av genen är förpackade i särskilda nukleosomer. Mekanismen finns även hos rundmasken C elegans och kan spåras en miljard år bakåt i tiden, visar studien som presenteras i tidskriften Genome Research.
Hajars sätt att fortplanta sig är nästan 400 miljoner år gammalt. Den insikten är konsekvensen av att Uppsalaforskaren Per Erik Ahlberg tidigt i våras hittade en så kallad "könsrulle" i fossil från en primitiv fiskgrupp. Rönen publiceras idag i tidskriften Nature.
Bioclipse-projektet vid Uppsala universitet har tidigare vunnit flera internationella priser för sitt IT-verktyg för forskning och utbildning inom bioteknik. Nu släpps en helt omarbetad version av verktyget med många nya funktioner, som gör att det lättare anpassa för olika forskares behov.
Tillsammans med polska forskare publicerar nu Uppsalaforskare resultaten av analysen av Kopernicus kvarlevor. En DNA-analys av några hårstrån i en bok från Museum Gustavianum, Uppsala universitet, blev en mycket viktig pusselbit i projektet.
De hanar som har högst genetisk kvalitet är, i motsats till vad man trott, inte bäst på att befrukta honornas ägg. I en ny studie på fröbaggar visar Göran Arnqvist vid Uppsala universitet och Trine Bilde vid Århus universitet tvärtom att när en hona parar sig med flera hanar, är det hanarna av låg genetisk kvalitet som är bäst på att befrukta äggen. Studien publiceras i tidskriften Science.
Resistensmönstret för antibiotika hos trutar är detsamma som hos människor och i en ny studie visar Uppsalaforskare att nästan hälften av medelhavstrutarna i södra Frankrike bär någon form av antibiotikaresistens. Studien publiceras idag i tidskriften PLoS One.
Ett nytt högskoleingenjörsprogram i kärnkraftsteknik planeras starta vid Uppsala universitet hösten 2010 för att möta efterfrågan från industrin. Samtidigt inrättas fyra nya masterprogram vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Beslutet fattades av konsistoriet idag.