Unga mattesnillen besöker Uppsala
De kommer från hela landet och brinner för matematik. Den 6-7 november besöker 150 gymnasielever Uppsala universitet för att få en riktig vitaminkick i sitt favoritämne under årets Sonja Kovalevskydagar.
Ämnen: Naturvetenskap
-
-
Hållbar energi årets tema på Materialdagen
Hur kan dagens batterimaterial förbättras? Vilka krav ställs på stålet i olika bränslecellssystem? På Materialdagen den 4 november träffas materialforskare från Uppsala universitet och representanter för industrin för att diskutera frågeställningar och behov hos företag inom energimaterial, och hur forskningen kan hjälpa till att skapa bättre material för hållbar energi.
-
Uppsala firar Darwin med världskända evolutionsbiologer
Vad kan Neanderthalares gener berätta för oss? Hur har ögat utvecklats? Har cancer något med evolution att göra? När Darwins 200-årsdag firas i Uppsala idag och imorgon finns några av världens främsta evolutionsbiologer på plats för att utbyta senaste forskningsrönen.
-
Solbränslen i fokus under energikonferens i Sigtuna
Bränslen som produceras direkt från solenergi, antingen genom naturens fotosyntes eller på helt konstgjord väg, har fått ett nytt samlingsnamn: solbränslen. Den 1-5 november arrangerar Uppsala universitets konsortium för artificiell fotosyntes en internationell konferens som samlar en stor del av världens experter inom området.
-
Könsskillnader finns i hjärnan redan före födseln
Redan innan vi föds finns det vissa biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken. Troligen bidrar dessa genuttryck till att våra hjärnor senare utvecklas till att se lite olika ut. Det visar en ny studie av uppsalaforskarna Elena Jazin och Björn Reinius som finns publicerad i det senaste numret av tidskriften Molecular Psychiatry.
-
Skalbaggshonor väljer partner för sin egen skull
Den mångfald av spektakulära könskaraktärer som finn hos hanar i djurvärlden är ett resultat av honornas preferenser i partnervalet. Men vad styr honornas val? I en ny studie, som idag publiceras i Current Biology, fann Uppsalaforskare inget stöd för teorin att honornas val styrs av "bra gener" hos hanen.
-
Anslag sätter fart på studier av energimaterial
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beviljat 20 miljoner kronor för uppbyggnaden av ett nytt strålrör på MAX-lab. Projektet innebär unika förutsättningar att förstå viktiga processer som katalys och korrosion, biokemiska processer samt funktionen hos batterier, bränsleceller och solceller.
-
Ny kristallstruktur kastar ljus på proteinsyntesen
Uppsalaforskaren Maria Selmer har tillsammans med årets nobelpristagare Venkatraman Ramakrishnan och hans kollegor nu tagit fram den första kristallstrukturen av ett så kallat GTPas-protein bundet till ribosomen. Upptäckten publiceras idag i nätupplagan av den vetenskapliga tidskriften Science. Strukturen ger nya insikter i proteinsyntesen.
-
Evolutionsbiolog och geolog nya hedersdoktorer
Fakulteten för teknik och naturvetenskap har utsett två nya hedersdoktorer. Professor Marlene Zuk som är verksam inom det växande forskningsfältet om parasiters roll för sexuellt urval hos fåglar och insekter samt professor Tissa H. Illangasekare, ledande vattenresursforskare.
-
Prova på naturvetenskap på Museum Gustavianum
En interaktiv resa genom astronomins och matematikens historia, i kombination med en experimentverkstad i fysik, är ingredienserna i utställningen "Prova på naturvetenskap" som invigs den 9 oktober på Museum Gustavianum vid Uppsala universitet. Utställningen är ett samarbete mellan forskare och studenter vid universitetet och riktar sig främst till skolelever.
-
Nyinstiftat pris till Kai Siegbahns minne delas ut i Uppsala
Dr Eli Rotenberg, framstående forskare inom elektronspektroskopi, blir den första mottagaren av ett helt nyinstiftat pris till Uppsala universitets senaste Nobelpristagare Kai Siegbahns minne. Ceremonin äger rum den 2 oktober.
-
Vågkraft bidrar till den biologiska mångfalden i havet
Vågkraftverk behöver inte ha negativ inverkan på den biologiska mångfalden, tvärtom. Olivia Langhamer har studerat Uppsala universitets vågkraftsprojekt i Lysekil, där man har byggt konstruktioner med ihåligheter för att skapa gömställen för djur som lever i vattnet. Det här har ökat den biologiska mångfalden, visar hon i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 2 oktober.
-
Ädelstensmasken är nyckeln till djurens tidiga evolution
En liten ädelstensmask som lever på djupt vatten vid svenska västkusten är den mest ursprungliga arten bland de tvåsidiga djuren som fortfarande lever i Sverige. Andreas Wallberg, som disputerade den 25 september vid Uppsala universitet, har granskat ädelstensmasken i sin avhandling. Hans studier visar att den har egenskaper som senare banat väg för vår tids enorma mångfald av djurarter.
-
Svenskarna härstammar från invandrade stenåldersmänniskor
Dagens skandinaver härstammar inte från de människor som kom till Skandinavien efter den senaste istiden. Istället kan våra förfäder vara en grupp människor som invandrade senare, i samband med att jordbruket infördes. Det visar en ny studie i gränslandet mellan genetik och arkeologi, som gjorts av forskare vid bland annat Uppsala och Stockholms universitet och som publiceras i Current Biology.
-
Oväntat stora skillnader i abborrars DNA
Abborrpopulationer kan leva 300 meter från varandra utan att blanda sig med varandra. Vattentemperaturen spelar större roll för isoleringen än avståndet, mest avskiljda är de populationer som lever i områden med stora temperaturskillnader. Det visar Sara Bergek vid Uppsala universitet i en avhandling som granskas den 18 september.
-
Unik analys visar att solen är en ovanlig stjärna
Solen är lite av en särling bland stjärnorna. En forskargrupp med medlemmar från Uppsala, Australien, Tyskland och Portugal har för första gången kunnat visa att vår stjärna har en blandning av olika grundämnen som skiljer sig från de flesta stjärnors.
-
Osäker svensk import av dansk olja
Danmarks framtida produktion av olja och gas kommer att minska påtagligt och all export kan upphöra innan 2030, varnar en studie från Uppsala universitet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Energy.
-
Besvärlig grönalg kan bli bas för rekordbatteri
De oönskade blomningarna av grönalgen Cladophora (grönslick) längs Östersjön, och i andra delar av världen, är inte bara av ondo. En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, visar i en artikel i Nano Letters att den väldigt speciella nanostrukturen som cellulosan i dessa alger har, fungerar utmärkt som bas i miljövänliga batterier.
-
Insjöar och vattendrag behöver uppmärksammas i klimatstudier
Insjöar och vattendrag utgör cirka en procent av jordens yta, men deras betydelse för kolets omsättning mellan land, hav och atmosfär, och därmed för klimatet, är betydande. I en artikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience idag hävdar Uppsalaforskare tillsammans med internationella kolleger att större hänsyn måste tas till inlandsvattnens processer.
-
DNA ur Linnés växtsamling isolerat i unik studie
En forskargrupp från Uppsala universitet har lyckats få fram långa DNA-fragment ur torkat, pressat växtmaterial som samlades in av Linnés lärjunge Adam Afzelius på 1700-talet. Studien som letts av docent Katarina Andreasen kan avslöja om de växter som idag växer på Linnés gård Hammarby utanför Uppsala är desamma som de Linné själv planterade.
Visa mer
Loading...