Grodor verkar vara mycket känsliga för progestagener, en typ av läkemedel som kommer ut i miljön. Honliga yngel som får simma i vatten med ett sådant ämne, levonorgestrel, får störd äggstocks- och äggledarutveckling vilket leder till att de blir sterila som vuxna. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet, som idag publiceras i den vetenskapliga tidskriften Aquatic Toxicology.
I takt med ett varmare klimat kommer fästingarnas förekomst och därmed risken för borrelia att öka i Norden. Det visar en studie vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Ticks and Tick-Borne Diseases.
Vackra vågar, snirkliga glas – och konst av i många fall hög kvalitet. När Museum Gustavianum letade efter föremål och berättelser med anknytning till kemi blev resultatet häpnadsväckande. En professorsmålning av Isaac Grünewald, en världsunik samling av grundämnen i ren form och ouppackat handblåst laboratorieglas är bara några exempel. Den 12 februari öppnar utställningen.
Efter 25 år blommar vad som mycket väl kan vara en ny art av aloë. Mats Thulin, professor vid avdelningen för systematisk biologi vid Uppsala universitet, hittade 1985 växten på gipskullar i Nugal, Somalia och tog med sig frön hem till Sverige.
Ett internationellt forskarteam har lyckats få fram en bild av ett intakt virus och en membranstruktur hos en fotosyntetisk bakterie med hjälp av extremt intensiva och ultrakorta hårdröntgenpulser från världens första frielektronlaser av sitt slag. Detta nya steg inom strukturbiologin publiceras idag i två artiklar i tidskriften Nature.
Avancerade kvantmekaniska simuleringar visar att bilbatteriers elektromotoriska kraft till 80 procent är en relativistisk effekt. Studien som gjorts av ett svensk-finskt forskarteam har nyligen publicerats i den ansedda tidskriften Physical Review Letters.
År 2011 har av FN utsetts till kemins år. Under parollen ”När kemin stämmer” invigs kemiåret i Uppsala med Öppet hus på Ångströmlaboratoriet den 29 januari, och sedan följer en rad aktiviteter på kemitemat varje månad året ut.
Att få fram ett nytt läkemedel är en mycket kostsam och tidskrävande process. Av 20 möjliga brukar 19 kasseras för att de inte fungerar eller ger oönskade biverkningar. Nu har en forskargrupp ledd av professor Lars Baltzer vid Uppsala universitet tagit fram en liten molekylär ”bindare” som har potential att förändra detta landskap i grunden.
RNA-molekyler kan slå av gener enligt en känd mekanism, och detta har betydelse för nästan alla kroppens funktioner. Men experiment och beräkningar har inte stämt överens, något som ingen lyckats hitta en förklaring till. Nu presenterar Uppsala universitets RNA-forskare lösningen på paradoxen i en studie som i dagarna publicerats i den välrenommerade tidskriften Genes and Development.
En kartläggning av vilka områden och livsmiljöer som är viktiga för fiskar i Östersjöns skärgårdsområden är resultatet av en ny avhandling från Uppsala universitet. Det är användbart till exempel vid inrättandet av skyddade områden.
Sist det begav sig var på 1920-talet när en student till Uppsala universitets första professor i paleontologi deltog i Sven Hedins expedition till Kina. Nu är det äntligen dags för svenskt deltagande i en dinosaurieexpedition igen. Forskare från Uppsala universitet ska nu i samarbete med Naturhistoriska museet i Argentina utforska ett av världens fossilrikaste områden i Patagonien.
DNA-analyser är ett ovärderligt redskap i dagens brottsutredningar. Men biologiska spår som hittas på en brottsplats är ofta av dålig kvalité. I en ny avhandling från Uppsala universitet presenteras nya metoder som kan ge framgångsrika och effektiva DNA-analyser av nedbrutna prov.
Tar rymden slut eller är den oändlig? Kan en superdator vara smartare än en människa? Och vad händer med klimatet, blir det allt varmare eller kommer en ny istid? Det är några frågor från sjätteklassare som forskarpanelen kommer att svara på i årets Levande frågelåda onsdag 24 november i universitetsaulan i Uppsala.
Rapporterna om stora kartläggningar av människors och djurs DNA duggar allt tätare och tekniken blir allt snabbare. Men det behövs utrymme att lagra alla data och inte minst: Kunskap om hur den kan analyseras. Nu lanserar Uppsala universitet en unik öppen webbportal för att tillgängliggöra den datorkraft och kunskap som idag utgör flaskhalsen för biologisk och medicinsk forskning.
De flesta mutationer i Salmonellabakteriens gener har oväntat små negativa effekter. Och det oavsett om de leder till förändringar i bakteriens proteiner eller inte. Det visar Uppsalaforskare i en artikel som idag publiceras i den ansedda tidskriften Science idag.
Ett forskarteam vid Uppsala universitet under ledning av professor Björgvin Hjörvarsson har upptäckt en ny mekanism för diffusion av väte i övergångsmetaller. Resultaten publiceras denna vecka i Physical Review Letters och är av betydelse för utvecklingen av exempelvis batterier och bränsleceller.
De modeller forskare använder för att beskriva kemiska reaktioner i celler är ofta felaktiga. Reaktionernas hastighet är nämligen beroende av molekylernas position i förhållande till varandra. Nu har Uppsalaforskare tagit fram en betydligt exaktare modell som kan bli ett viktigt verktyg inom medicinsk forskning. Studien publiceras denna vecka i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Forskare på Ångströms rymdtekniska centrum (ÅSTC) vid Uppsala universitet har länge arbetat med att utveckla en kraftigt miniatyriserad undervattensfarkost. Nu har de gjort stora framsteg i utvecklingen av den teknik farkosten ska ha med sig ner i djupet för att avbilda omgivningarna där. Ubåten, som inte är större än ett par läskburkar, ska användas för studier av subglaciära sjöar.
Studenterna ger Uppsala universitet högst betyg av alla lärosäten i Europa inom ämnet biologi, och näst högst inom kemi. Det visar årets resultat av den europeiska rankingen CHE av naturvetenskapliga ämnen, som publicerades idag. Även inom fysik och matematik finns Uppsala universitet på topplistan.
Med hjälp av den unika Rosettakamera har en internationell forskargrupp lyckats bekräfta misstanken att en nyupptäckt ”komets” svans i själva verket är grus och damm utkastat i rymden efter en kollision. Dessutom ger bilderna kunskap om ungefär när kollisionen ägde rum. Studien publiceras idag i den högt ansedda tidskriften Nature.