Hur kan den mest avancerade forskningen inom medicin och naturvetenskap bäst utnyttjas för forensiska analyser vid brottsutredningar? Den frågan är utgångspunkten för en konferensdag vid Uppsala universitet den 4:e oktober där tillämpningen av kemiska metoder vid forensiska analyser ska diskuteras.
Forskare vid Uppsala universitet har besökt kärnan i de döda vulkanerna Geitafell and Dyrfjöll på Island. De har också utvecklat en särskild metod att göra 3D-projiceringar av de kanaler som magman en gång skapade på väg upp mot ytan. Den nya tekniken visar inte bara hur vulkanen såg ut utan även hur den formades över tid.
En ny avhandling vid Uppsala universitet visar att släkten är värst. För den svartvita flugsnapparen har konsekvenserna blivit dramatiska sedan den nära släktingen halsbandflugsnapparen flyttade till landet. Den svartvita flugsnapparen får svårt med häckningen, arterna korsar sig och deras avkomma har nedsatt fertilitet. Den svartvita flugsnapparen har dock vissa strategier till sin fördel.
Den kände meteorologen Pär Holmgren har tillsammans med Fabiola Gianotti vid CERN och den ledande grafenforskaren Mikhail Katsnelson utsetts till nya hedersdoktorer vid teknisk- naturvetenskapliga fakulteten.
Världen producerar nu data i snabbare takt än vad alla världens hårddisktillverkare hinner producera lagringsmedia för. Detta gap mellan informationsmängd och lagringsyta ökar stadigt. I sin avhandling presenterar Erik Zeitler ett system som kan bearbeta data ”i flykten”. Det är efterfrågat av process- och verkstadsindustrin, men är också användbart för t. ex. radioteleskop och trafikssystem.
Jordens mest framgångsrika bakterier finns i oceanerna och hör till gruppen SAR11. I en ny studie ger forskare från Uppsala universitet en förklaring till framgången och ifrågasätter samtidigt gängse teori om dessa bakterier. I analysen har de också identifierat en sällsynt och hittills okänd släkting till mitokondrierna, cellernas energikraftverk.
Nya fynd av unikt välbevarade fossila kalkskal från Gotland, Kanada, Australien och Kazakstan ger en helt ny inblick i miljön i det hav som täckte jorden för mer än 400 miljoner år sedan. Nya analysmetoder gör det möjligt att i detalj undersöka fossila skal och på så sätt få insikter i oceankemin i forntida hav. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Geology.
International Science program, ISP, startades av Uppsalaforskare för 50 år sedan. Den 26 september firas den framgångsrika modellen som långsiktigt stöttar utvecklingsländers uppbyggnad av en konkurrenskraftig vetenskaplig kompetens inom matematik, fysik och kemi.
Nationella prov i fysik, kemi och biologi har funnits sedan läsåret 2009/2010. Nu ska en grupp Uppsalaforskare i ett nytt forskningsprojekt ta reda på vilken betydelse proven haft för lärarnas undervisning. Snart får cirka 800 lärare i Mälardalen och Sverige en enkät som ingår i studien.
Elektronerna i nya material, t ex grafén, följer intressant nog inte fysikens lagar om sambandet mellan fart, massa och energi. Bland annat för att undersöka sådana material har Uppsalafysiker nu utvecklat ett superkänsligt instrument efter ett helt nytt koncept.
Det första ödlegenomet har nu kartlagts av internationell forskargrupp ledd av Kerstin Lindblad-Toh vid Broad Institute, USA, och Uppsala universitet. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature och visar på både skillnader och likheter mellan ödlor, fåglar och däggdjur, samt indikerar att ödlors snabba miljöanpassning kan bero på en dynamisk arvsmassa.
Ett internationellt forskarlag, där fysiker från Uppsala universitet har en ledande roll, har i ett experiment upptäckt ett nytt partikeltillstånd vars existens hittills enbart spekulerats om. Resultatet, som publicerats i den prestigefyllda tidskriften Physical Review Letters, ger samtidigt en förklaring till den så kallade ABC-effekten som gäckat fysiker i över 50 år.
Om sjöhästarnas närmsta släkting, kantnålarna, själva får välja så ska hemmet vara mer rent än täckt av slemmiga alger. Det visar ny forskning vid Uppsala universitet.
Stephen Hawking, Andrei Linde och Brian Greene – tre världskändisar inom teoretisk fysik kommer till Sverige för att hålla öppna föreläsningar i samband med konferensen Strings 2011, den främsta inom strängteori. Nu är det dags för media att boka pressbiljetter – antalet platser är begränsat.
En avhandling vid Uppsala universitet visar att analyser av kartor och sjökort kan vara ett alternativ till tidskrävande och kostsamma fältmätningar. Civilingenjören Dan Lindgren visar bland annat att det går att beräkna förekomsten av olika sedimenttyper i kustområden med en noggrannhet som är tillräcklig för tillämpningar inom kustvattenförvaltning.
Omkring en av tjugo män är infertil. Trots intensiv forskning förblir de underliggande orsakerna till infertiliteten ofta okända. En svensk/australiensisk forskargrupp har nu hittat en ledtråd till mysteriet i gener som finns inuti cellens mitokondrier och bara ärvs på mödernet. Resultaten publiceras nu i tidskriften Science.
Forskare vid Uppsala universitet har i samarbete med ryska forskare upptäckt och karaktäriserat ett nytt mineral i material från Långbangruvan i västra Bergslagen. Mineralet har nu officiellt godkänts av IMA, den internationella mineralogiska sammanslutningen, och kommer att få namnet ”långbanshyttanit” efter det gamla namnet på den gruvby i östra Värmland som materialet härstammar ifrån.
Transmutation är en teknik för framtidens kärnkraft som minskar avfallsmängden och lagringstiden, men mer forskning och utveckling behövs innan den kan bli verklighet. Riccardo Bevilacqua, som disputerar vid Uppsala universitet den 19 maj, bidrar med sin avhandling med ett par viktiga steg på vägen.
Hittills har vi inte vetat så mycket om de dinosaurier som levde i Australien. Till stor del beror detta på att få utgrävningar har genomförts och att många fyndområden ligger avlägset och är svåra att nå. En ny bok, författad av Uppsalaforskaren Benjamin Kear, ska kasta nytt ljus över det mesozoiska djurlivet ”down under”.
Bitmärkena på den sex meter långa ichthyosaurens skalle visar att hon förmodligen varit i slagsmål med ett djur av samma art. Skadorna ger forskarna viktiga ledtrådar till detta utdöda djurs sociala beteende. Resultaten publiceras nu i tidskriften Acta Palaeontologica Polonica.