Ny forskning från Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet visar att de flesta neandertalmänniskor i Europa dog ut redan för 50 000 år sedan. Bilden av ett Europa befolkat av en stabil neandertalpopulation under hundratusentals år fram tills moderna människor anlände och förändrade situationen måste därför revideras. Studien publiceras i tidsskriften Molecular Biology and Evolution.
Kina, som på senare år totalt dominerar världsproduktionen av sällsynta jordartsmetaller, har meddelat att man drastiskt minskar exporten av dessa ämnen. Detta har gjort det extra viktigt att undersöka dessa ämnen närmare i hopp om att hitta möjliga alternativ. En studie vid Uppsala universitet och KTH har nu kartlagt intressanta egenskaper hos grundämnet cerium.
Människan har i alla tider intresserat sig för sina husdjurs egenskaper och lärt sig föra dem vidare genom avel. Det har lett till en snabb genetisk evolution hos husdjuren, som nu kan undersökas och förklara evolutionens mekanismer i stort. Idag publiceras en studie om svarta höns, som bär på en viss sorts genetisk förändring som spelat en viktig roll under husdjurens snabba evolution.
Allt liv förutsätter snabb och noggrann översättning av den genetiska koden i cellen. Blir det fel påverkar det cellens funktion. Denna vecka publiceras en studie i PNAS nätupplaga där forskare vid Uppsala universitet presenterar en metod som innebär att en rad grundläggande frågor, t ex med anknytning till antibiotikaresistens, nu kan testas experimentellt.
Det handlar om att leka Följa John och hålla sig till reglerna. I en studie som denna vecka publiceras i PNAS har matematikforskare vid Uppsala universitet tillsammans med biologer i Sydney lyckats visa vilka regler fiskarna i ett stim egentligen följer för att röra sig på ett så samordnat och fascinerande sätt.
Forskare från Uppsala universitet har undersökt det mycket viktiga steg då arvsmassan avläses och fann att gener som är aktiva i hjärnan skrivs av med en speciell mekanism. Resultaten som publiceras tidskriften Nature Structural and Molecular Biology kan få betydelse för att förstå den genetiska orsaken till vissa av hjärnans sjukdomar.
Benvävnad är mycket bra på att läka sig själv men i många situationer är den naturliga läkningsprocessen inte tillräcklig. I en avhandling vid Uppsala universitet visar Sonya Piskounova hur funktionella material som hon och hennes kollegor utvecklat till exempel kan bilda benvävnad på platser i kroppen där det från början finns lite eller inget ben.
Under människans utveckling har våra förfäder fått barnmed Neandertalare, men också med andra besläktade hominider. I veckans nätupplaga av PNAS publicerar forskare från Uppsala universitet rön som visar att människor i Östasien delar genetiskt material med Denisova-människan, som fått sitt namn efter en grotta i Sibirien där de först upptäcktes.
Nyfödda möss som exponeras för Bisfenol A får förändringar i spontanbeteende och försämrad anpassning till nya miljöer samt blir hyperaktiva som unga vuxna. Det har forskare vid Uppsala universitet sett. Studien visade även att ett av hjärnans viktigaste signalsystem, det kolinerga signalsystemet, påverkades av Bisfenol A och att effekten kvarstod i vuxen ålder.
Betyder introduktionen av en ny främmande art alltid att det ursprungliga djurlivet blir lidande eller kan det skapas positiva effekter? I sin avhandling har Philipp Hirsch sett att introduktionen av vandringsmussla i svenska sjöar faktiskt bidragit till en större mångfald inom populationerna hos abborre och mört.
Hur hör toppmoderna och avancerade analytiska metoder ihop med antika konstverk och medeltida vapen? Den 22 oktober bjuder Uppsala universitet in till en eftermiddag där kemin bakom persiska mattor, tibetanska rullar och medeltida svärd står i fokus.
En internationell forskargrupp ledd av Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och Broad Institute i USA har kartlagt och jämfört 29 däggdjurs arvsmassa. Resultaten som nu publiceras i Nature visar på miljontals nya reglerelement i människans arvsmassa. Den nya kunskapen är viktig för att förstå hur mutationer i människans arvsmassa ger upphov till sjukdom.
1883 chockades hela världen av den indonesiska vulkanen Krakataus stora utbrott som orsakade minst 36 000 dödsfall. Vulkanens kollaps kunde höras både i Australien och Indien och den efterföljande tsunamin var mätbar i engelska kanalen. En grupp forskare från Uppsala universitet hoppas nu bättre kunna förklara dess beteende, och hjälpa till med riskförebyggande arbete.
Fotspåren funna i ett stenbrott i Polen visar de fossila avtrycken efter en tetrapod, ett fyrfotadjur, som råkade gå förbi där en dag för ungefär 395 miljoner år sedan. Fynden visar att ryggradsdjur anpassade sig till ett liv på land 18 miljoner år tidigare än vad man tidigare trott. Som enda museum utanför Polen kan Evolutionsmuseet i Uppsala nu visa avgjutningar av dessa spår.
Kemi för alla blir det när Biomedicinskt centrum, BMC, arrangerar öppet hus nästa veckoslut, den 7-8 oktober. 400 gymnasieelever få välja och vraka bland kemiupplevelser, barn får experimentera och vuxna får veta mer om kemins betydelse för känslor, sinnen och hälsa.
Hur kan den mest avancerade forskningen inom medicin och naturvetenskap bäst utnyttjas för forensiska analyser vid brottsutredningar? Den frågan är utgångspunkten för en konferensdag vid Uppsala universitet den 4:e oktober där tillämpningen av kemiska metoder vid forensiska analyser ska diskuteras.
Forskare vid Uppsala universitet har besökt kärnan i de döda vulkanerna Geitafell and Dyrfjöll på Island. De har också utvecklat en särskild metod att göra 3D-projiceringar av de kanaler som magman en gång skapade på väg upp mot ytan. Den nya tekniken visar inte bara hur vulkanen såg ut utan även hur den formades över tid.
En ny avhandling vid Uppsala universitet visar att släkten är värst. För den svartvita flugsnapparen har konsekvenserna blivit dramatiska sedan den nära släktingen halsbandflugsnapparen flyttade till landet. Den svartvita flugsnapparen får svårt med häckningen, arterna korsar sig och deras avkomma har nedsatt fertilitet. Den svartvita flugsnapparen har dock vissa strategier till sin fördel.
Den kände meteorologen Pär Holmgren har tillsammans med Fabiola Gianotti vid CERN och den ledande grafenforskaren Mikhail Katsnelson utsetts till nya hedersdoktorer vid teknisk- naturvetenskapliga fakulteten.
Världen producerar nu data i snabbare takt än vad alla världens hårddisktillverkare hinner producera lagringsmedia för. Detta gap mellan informationsmängd och lagringsyta ökar stadigt. I sin avhandling presenterar Erik Zeitler ett system som kan bearbeta data ”i flykten”. Det är efterfrågat av process- och verkstadsindustrin, men är också användbart för t. ex. radioteleskop och trafikssystem.