Genusperspektiv på biologi i ny bok
I en ny bok, skriven av evolutionsbiologen och genusforskaren Malin Ah-King, ges en introduktion till forskning med genusperspektiv på biologi.
Ämnen: Naturvetenskap
-
-
Ökad dödlighet hos sillgrissleungar som störs när de lämnar boplatsen
En nyligen publicerad studie från Lilla Karlsö utanför Gotland slår hål på populära föreställningar om hur sillgrisslor beter sig när de lämnar bohyllan. Studien visar att den forskning och fågelturism som bedrivs på Stora Karlsö förmodligen innebär stora störningar för sillgrisslorna, störningar som leder till att fler fågelungar dör när de lämnar häckningsplatsen för att ge sig ut på havet.
-
Gener klargör historien om jordbrukets spridning i stenålderns Europa
En av de mest omdebatterade händelserna i människans historia är hur övergången från ett jägarsamlar- till ett jordbrukssamhälle gick till. I veckans nummer av Science presenterar ett svensk-danskt forskarteam genetiska data som visar att jordbruket spreds till norra Europa med migranter från södra Europa.
-
Vi följer andras blick enligt matematisk formel
Titta upp!... Du är en tupp! Barnsligt kanske, men det fungerar varje gång. Det krävs inte mycket för att få folk att börja leta efter vad alla andra tittar på. Uppsalamatematikern har tillsammans med forskare i Oxford och Princeton undersökt hur folk följer andras blickar på en shoppinggata och kan förklara mönstret med en matematisk formel.
-
Upptäckt av gåtfull dinosaurie i Patagonien
En svensk-argentinsk forskargrupp har hittat en 70 miljoner år gammal ficka med fossila ben och ägg av en intressant fågellik dinosaurie i Patagonien. Studien har nyligen publicerats i nätupplagen av tidskriften Cretaceous Research.
-
Storspiggens gener visar anpassningen till sötvatten
Storspiggens arvsmassa har nu kartlagts av en internationell forskargrupp ledd av forskare vid Uppsala universitet, Broad Institute och Stanford Universitet i USA. Resultaten publiceras i tidskriften Nature och visar hur arvsmassan förändrats så att storspiggen kunnat anpassa sig till sötvatten efter den senaste istiden. De flesta förändringarna har skett genom att geners reglering förändrats.
-
Europeiska neandertalare var nära att dö ut redan innan kontakten med moderna människor
Ny forskning från Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet visar att de flesta neandertalmänniskor i Europa dog ut redan för 50 000 år sedan. Bilden av ett Europa befolkat av en stabil neandertalpopulation under hundratusentals år fram tills moderna människor anlände och förändrade situationen måste därför revideras. Studien publiceras i tidsskriften Molecular Biology and Evolution.
-
Detaljkunskap om sällsynt cerium-metall kan vara guld värt
Kina, som på senare år totalt dominerar världsproduktionen av sällsynta jordartsmetaller, har meddelat att man drastiskt minskar exporten av dessa ämnen. Detta har gjort det extra viktigt att undersöka dessa ämnen närmare i hopp om att hitta möjliga alternativ. En studie vid Uppsala universitet och KTH har nu kartlagt intressanta egenskaper hos grundämnet cerium.
-
Svarta höns bidrar till att förklara snabb evolution hos husdjur
Människan har i alla tider intresserat sig för sina husdjurs egenskaper och lärt sig föra dem vidare genom avel. Det har lett till en snabb genetisk evolution hos husdjuren, som nu kan undersökas och förklara evolutionens mekanismer i stort. Idag publiceras en studie om svarta höns, som bär på en viss sorts genetisk förändring som spelat en viktig roll under husdjurens snabba evolution.
-
Metod att mäta felläst genetisk kod öppnar nytt forskningsfält
Allt liv förutsätter snabb och noggrann översättning av den genetiska koden i cellen. Blir det fel påverkar det cellens funktion. Denna vecka publiceras en studie i PNAS nätupplaga där forskare vid Uppsala universitet presenterar en metod som innebär att en rad grundläggande frågor, t ex med anknytning till antibiotikaresistens, nu kan testas experimentellt.
-
Laglydiga fiskar skapar bästa stimmen
Det handlar om att leka Följa John och hålla sig till reglerna. I en studie som denna vecka publiceras i PNAS har matematikforskare vid Uppsala universitet tillsammans med biologer i Sydney lyckats visa vilka regler fiskarna i ett stim egentligen följer för att röra sig på ett så samordnat och fascinerande sätt.
-
Process med betydelse för hjärnans utveckling närstuderad
Forskare från Uppsala universitet har undersökt det mycket viktiga steg då arvsmassan avläses och fann att gener som är aktiva i hjärnan skrivs av med en speciell mekanism. Resultaten som publiceras tidskriften Nature Structural and Molecular Biology kan få betydelse för att förstå den genetiska orsaken till vissa av hjärnans sjukdomar.
-
Smarta material som får ben att läka
Benvävnad är mycket bra på att läka sig själv men i många situationer är den naturliga läkningsprocessen inte tillräcklig. I en avhandling vid Uppsala universitet visar Sonya Piskounova hur funktionella material som hon och hennes kollegor utvecklat till exempel kan bilda benvävnad på platser i kroppen där det från början finns lite eller inget ben.
-
Människan delar gener med fler släktingar till Neandertalare
Under människans utveckling har våra förfäder fått barnmed Neandertalare, men också med andra besläktade hominider. I veckans nätupplaga av PNAS publicerar forskare från Uppsala universitet rön som visar att människor i Östasien delar genetiskt material med Denisova-människan, som fått sitt namn efter en grotta i Sibirien där de först upptäcktes.
-
Miljögiftet Bisfenol A kan påverka den nyfödda hjärnan
Nyfödda möss som exponeras för Bisfenol A får förändringar i spontanbeteende och försämrad anpassning till nya miljöer samt blir hyperaktiva som unga vuxna. Det har forskare vid Uppsala universitet sett. Studien visade även att ett av hjärnans viktigaste signalsystem, det kolinerga signalsystemet, påverkades av Bisfenol A och att effekten kvarstod i vuxen ålder.
-
Introducerade arter kan bidra till större mångfald
Betyder introduktionen av en ny främmande art alltid att det ursprungliga djurlivet blir lidande eller kan det skapas positiva effekter? I sin avhandling har Philipp Hirsch sett att introduktionen av vandringsmussla i svenska sjöar faktiskt bidragit till en större mångfald inom populationerna hos abborre och mört.
-
Föredrag om Antikrundans kemi
Hur hör toppmoderna och avancerade analytiska metoder ihop med antika konstverk och medeltida vapen? Den 22 oktober bjuder Uppsala universitet in till en eftermiddag där kemin bakom persiska mattor, tibetanska rullar och medeltida svärd står i fokus.
-
Miljontals nya reglerelement funna i människans arvsmassa
En internationell forskargrupp ledd av Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och Broad Institute i USA har kartlagt och jämfört 29 däggdjurs arvsmassa. Resultaten som nu publiceras i Nature visar på miljontals nya reglerelement i människans arvsmassa. Den nya kunskapen är viktig för att förstå hur mutationer i människans arvsmassa ger upphov till sjukdom.
-
Uppsalaforskare tar pulsen på supervulkanen Krakatau
1883 chockades hela världen av den indonesiska vulkanen Krakataus stora utbrott som orsakade minst 36 000 dödsfall. Vulkanens kollaps kunde höras både i Australien och Indien och den efterföljande tsunamin var mätbar i engelska kanalen. En grupp forskare från Uppsala universitet hoppas nu bättre kunna förklara dess beteende, och hjälpa till med riskförebyggande arbete.
-
Tidiga förfäders fotspår ställs ut på Evolutionsmuseet
Fotspåren funna i ett stenbrott i Polen visar de fossila avtrycken efter en tetrapod, ett fyrfotadjur, som råkade gå förbi där en dag för ungefär 395 miljoner år sedan. Fynden visar att ryggradsdjur anpassade sig till ett liv på land 18 miljoner år tidigare än vad man tidigare trott. Som enda museum utanför Polen kan Evolutionsmuseet i Uppsala nu visa avgjutningar av dessa spår.
Visa mer
Loading...