I spinnbaserad elektronik utnyttjas elektronens spinn som informationsbärare. För att möta människans behov av allt snabbare elektronik behöver hastigheten ökas till max. Uppsalafysiker visar nu i tidskriften Nature Communications hur spinninformation kan överföras med hjälp av spinnströmmar i terahertztakt – vilket är tusen gånger snabbare än idag.
Årets Kai Siegbahnpris överlämnas den 10 september till Dr. Claudio Masciovecchio från Elettra Synchotron Light Laboratory i Italien. Han ger också en föreläsning om frielektronlaserforskning i anslutning till prisceremonin.
Forskare vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och deras samarbetspartners har upptäckt en specifik genvariant som har en avgörande betydelse för om en häst kan gå i passgång och om den kan trava rent i hög fart. Studien publiceras idag i Nature.
Ganska lite är känt om insekternas uppkomst och tidiga utveckling. De tidigaste fossilen man hittat är 400 miljoner år gamla men från de nästkommande 45 miljoner åren har inga fynd gjorts. Nu har forskare, från bland annat Uppsala universitet, hittat ett cirka 370 miljoner år gammalt fossil i Belgien som fått namnet Strudiella devonica. Fyndet presenteras i tidskriften Nature.
Drakfenan är en sötvattensfisk vars hannar lockar till sig honor med ett flaggliknande ornament. I en studie som nu publiceras i tidskriften Current Biology visar forskare vid Uppsala universitet att hanarna i olika populationer har utvecklat ornament som liknar just den mat som deras honor äter. Parningssignaler som förändras efter miljöförhållanden kan därmed leda till bildandet av nya arter.
Idag på förmiddagen den 4 juli presenterade de två stora experimenten vid LHC (Large Hadron Collider) på CERN, ATLAS och CMS, de senaste resultaten från sökandet efter Higgspartikeln. I experimentdata syns tydliga tecken på förekomsten av en ny partikel. Forskare vid universiteten i Lund, Stockholm, Uppsala och vid KTH har deltagit i experimenten.
Hur solkoronan värms upp är en grundläggande frågeställning inom modern astrofysik. En internationell forskargrupp med forskare från bland annat Uppsala universitet har upptäckt att stora mängder ”magnetiska virvelstormar” är med och driver upphettningen av solens allra yttersta lager. Forskningsresultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har lyckats klarlägga hur proteinerna som reglerar genernas aktivitet snabbt hittar rätt på kromosomerna bland miljontals möjliga bindningsställen. Studien bekräftar samtidigt en mer än 30-årig teori om processen. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Science.
Luftföroreningar gör att det insektsfångande rundsileshåret får sitt behov av näring i större utsträckning tillfredsställt via rötterna, i stället för genom att äta flugor och andra insekter. Det visar en svensk-brittisk studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften New Phytologist.
En ny studie, gjord av ett internationellt forskarteam med deltagande från Uppsala och Göteborgs universitet, visar att det finns en enorm potential att använda röntgenlaser för att undersöka den atomära strukturen hos proteiner. Nu publiceras de intressanta resultaten i tidskriften Science nätversion Science Express.
I en ny bok, skriven av evolutionsbiologen och genusforskaren Malin Ah-King, ges en introduktion till forskning med genusperspektiv på biologi.
En nyligen publicerad studie från Lilla Karlsö utanför Gotland slår hål på populära föreställningar om hur sillgrisslor beter sig när de lämnar bohyllan. Studien visar att den forskning och fågelturism som bedrivs på Stora Karlsö förmodligen innebär stora störningar för sillgrisslorna, störningar som leder till att fler fågelungar dör när de lämnar häckningsplatsen för att ge sig ut på havet.
En av de mest omdebatterade händelserna i människans historia är hur övergången från ett jägarsamlar- till ett jordbrukssamhälle gick till. I veckans nummer av Science presenterar ett svensk-danskt forskarteam genetiska data som visar att jordbruket spreds till norra Europa med migranter från södra Europa.
Titta upp!... Du är en tupp! Barnsligt kanske, men det fungerar varje gång. Det krävs inte mycket för att få folk att börja leta efter vad alla andra tittar på. Uppsalamatematikern har tillsammans med forskare i Oxford och Princeton undersökt hur folk följer andras blickar på en shoppinggata och kan förklara mönstret med en matematisk formel.
En svensk-argentinsk forskargrupp har hittat en 70 miljoner år gammal ficka med fossila ben och ägg av en intressant fågellik dinosaurie i Patagonien. Studien har nyligen publicerats i nätupplagen av tidskriften Cretaceous Research.
Storspiggens arvsmassa har nu kartlagts av en internationell forskargrupp ledd av forskare vid Uppsala universitet, Broad Institute och Stanford Universitet i USA. Resultaten publiceras i tidskriften Nature och visar hur arvsmassan förändrats så att storspiggen kunnat anpassa sig till sötvatten efter den senaste istiden. De flesta förändringarna har skett genom att geners reglering förändrats.
Ny forskning från Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet visar att de flesta neandertalmänniskor i Europa dog ut redan för 50 000 år sedan. Bilden av ett Europa befolkat av en stabil neandertalpopulation under hundratusentals år fram tills moderna människor anlände och förändrade situationen måste därför revideras. Studien publiceras i tidsskriften Molecular Biology and Evolution.
Kina, som på senare år totalt dominerar världsproduktionen av sällsynta jordartsmetaller, har meddelat att man drastiskt minskar exporten av dessa ämnen. Detta har gjort det extra viktigt att undersöka dessa ämnen närmare i hopp om att hitta möjliga alternativ. En studie vid Uppsala universitet och KTH har nu kartlagt intressanta egenskaper hos grundämnet cerium.
Människan har i alla tider intresserat sig för sina husdjurs egenskaper och lärt sig föra dem vidare genom avel. Det har lett till en snabb genetisk evolution hos husdjuren, som nu kan undersökas och förklara evolutionens mekanismer i stort. Idag publiceras en studie om svarta höns, som bär på en viss sorts genetisk förändring som spelat en viktig roll under husdjurens snabba evolution.
Allt liv förutsätter snabb och noggrann översättning av den genetiska koden i cellen. Blir det fel påverkar det cellens funktion. Denna vecka publiceras en studie i PNAS nätupplaga där forskare vid Uppsala universitet presenterar en metod som innebär att en rad grundläggande frågor, t ex med anknytning till antibiotikaresistens, nu kan testas experimentellt.