Nu kan Uppsalaforskare avslöja mekanismen bakom curlingstenens rörelse. I en artikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Wear beskriver forskarna, som vanligen studerar nötning och friktion med industriella tillämpningar, stenens rörelser i detalj.
Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie undersökt hur de ovanliga bergarterna på Alnön utanför Sundsvall har uppkommit. Genom olika processer i en magmakammare 3-4 kilometer under jord delades magman upp i olika varianter som i sin tur gav olika bergarter. När kammarens tak kollapsade bildades en caldera (spanska för kittel) liknande den på Santorini i Egeiska havet.
Nya forskningsresultat som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature idag visar att lungfisken, inte kvastfeningen, är närmast släkt med den organism som först vandrade upp på land. Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och Broad Institute har lett studierna där forskare har kartlagt kvastfeningens arvsmassa och jämfört den med arvsmassorna hos landlevande ryggradsdjur.
Nya forskningsrön från Uppsala universitet ger hopp om att effektiv vätgasproduktion från grönalger är möjlig i framtiden, trots den skepsis som rått utifrån tidigare forskning. Studien, som idag publiceras i den ansedda tidskriften PNAS förändrar synen på grönalgers förmåga – och det är positiva nyheter.
Hur rent är rent vatten? Vilken nytta gör vatten i kroppen? Och vad lurar i Svandammen? Svar får den som besöker Svandammshallarna i Uppsala den 23 mars då vetenskapsfestivalen SciFest slår upp portarna. Då bjuds allmänheten på en uppsjö experiment, aktiviteter, föredrag och shower med anknytning till naturvetenskap och teknik.
I hård konkurrens har Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet beviljats pengar för att digitalisera de japanska delarna av Thunbergsamlingen. Arbetet kommer att göra de värdefulla växterna tillgängliga för hela världen på nätet.
Inom ett årtionde kan datorer vara tusen gånger snabbare än idag. Av samma skäl – nyvunna möjligheter att hantera enorma datamängder – kan vi få en inblick i biologiska processer som revolutionerar den medicinska forskningen. Årets Celsius-Linnéföreläsningar den 14 februari hålls av internationella toppforskare inom båda dessa områden.
Forskare från SciLifeLab Uppsala och Broad Institute visar i en ny studie, som publiceras i tidskriften Nature idag, att hundens och vargens arvsmassa skiljer sig åt på viktiga punkter. Det finns avgörande skillnader i gener för hjärnans utveckling, men också en anpassning av matsmältningsapparaten till att mer likna människans.
En kinesisk-svensk forskargrupp har hittat unikt välbevarade fossil av 520 miljoner år gamla så kallade bägardjur i södra Kina. Fynden är viktiga eftersom de bidrar med kunskap om hur en stor grupp djur utvecklats. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Scientific reports.
Genom att bombardera 360 miljoner år gamla fossil med högenergetisk synkrotronstrålning har ett internationellt forskarteam för första gången lyckats dokumentera ryggradens komplexa struktur hos de tidigaste ryggradslanddjuren, tetrapoderna. Studien publiceras idag i tidskriften Nature.
De möjliga kvarlevorna efter Carin Göring, hustru till nazistledaren Herman Göring, hittades 1991 på en plats i närheten av där hon begravdes. I en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE presenterar Maria Allen, professor i genomik vid Uppsala universitet, och hennes medarbetare bevis som stödjer att det är Carin Görings kvarlevor som identifierats.
2010 kom Uppsala universitet och Wallonie Bruxelles International överens om att utveckla ett forskningssamarbete. Historiskt har kontakterna varit täta, särskilt i samband med gruvnäringens och stålindustrins utveckling i Sverige. Nu är råvaror hett igen. Nästa vecka arrangeras en gemensam konferens om råvaror på Museum Gustavianum.
Tio partners, varav två från industrin, ska med hjälp av fyra miljoner euro utveckla nya vetenskapliga redskap och teknologier för att komma en bra bit på vägen mot en energiproducerande soldriven algfabrik. Lyckas de betyder det ännu ett steg framåt mot ett nytt hållbart sätt att möta framtida energibehov.
För ett halvår sedan visade Uppsalaforskare och kollegor i tidskriften Science att det är möjligt att använda avancerad röntgenlaser för att undersöka ett proteins atomära struktur. Idag publicerar de en ny studie i Science nätversion Science Express som avslöjar strukturen hos ett protein, TrCatB, som är av stort intresse för läkemedelsutveckling mot sömnsjuka.
Eric Lander, en av vår tids mest inflytelserika och citerade forskare, gästar den 7 december Uppsala för att ge årets Göran Gustafsson-föreläsning i medicin. Han är även ordförande i president Obamas Council of Advisors inom teknik och naturvetenskap.
Den 26-27 november går de åttonde Systematikdagarna av stapeln i Uppsala. Forskare och andra intresserade av taxonomi och systematik samlas för att lyssna på varandra, diskutera och utbyta erfarenheter. Även den som inte har så djupa kunskaper i ämnet kan hitta intressanta föreläsningar om bland annat det Svenska artprojektet och om hur det gick till att skapa ”appen” Svampguiden.
Forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet har gjort en omfattande genetisk studie av sill och strömming runt våra kuster. Forskningen visar att det finns relativt få men mycket tydliga genetiska skillnader mellan sill och strömming och att dessa skillnader måste bero på genetisk anpassning till lokala miljöförhållanden. Studien publiceras idag i tidskriften PNAS.
Då en hona parar sig med flera hanar konkurrerar dessa om att lyckas befrukta hennes ägg. Detta är en viktig evolutionär kraft som lett till att en mångfald av olika hanliga könsorgan har utvecklats. Det visar en studie av fröbaggar som idag publiceras i den ledande vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Ett svensk-norskt forskarteam visar i en ny studie att inälvorna hos den säregna Priapulus-masken (eng. Penis worms) utvecklas på samma sätt som hos människor, fiskar och sjöstjärnor. Denna överraskande upptäckt visar att magarna hos mycket olika djurarter är uppbyggd på samma sätt.
Frågan om hur nya arter bildas är fortfarande en av de mest centrala frågorna inom biologin. I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature beskriver forskare vid Uppsala universitet hur de kartlagt arvsmassan hos svartvit flugsnappare och halsbandsflugsnappare och sett att det är skilda kromosomstrukturer snarare än skilda anpassningar i enskilda gener som ligger bakom arternas separation.