Det är sedan länge känt att egenskaperna hos många växter med stor utbredning kan variera geografiskt, beroende på skillnader i klimat. Men även förändringar i betestryck och pollination kan påverka naturliga växtpopulationers genetiska sammansättning, visar en ny studie.
Forskare vid Uppsala universitet har tidigare visat att jordbruket spreds till norra Europa med migranter från södra Europa. Resultaten baserades på en individ från en bondekultur i Västergötland. I sin avhandling visar Pontus Skoglund resultat från ytterligare tre individer som stärker den kopplingen. Han visar också att de fyra bönderna delar DNA-profil med personer som idag lever på Sardinien.
Elever och lärare i och runtom Uppsala välkomnas till en rad spännande höstaktiviteter vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten på Uppsala universitet. Förhoppningen är att intressera fler att söka kunskap och utbildning inom naturvetenskap och teknik.
Vulkanen på den Skottska halvön Ardnamurchan är en välkänd plats i geologkretsar för att studera insidan av en vulkan och dess bergarter. Den förekommer i läroböcker och forskare har sedan länge varit säkra på att den har tre magmakammare. En forskargrupp ledd från Uppsala universitet visar nu med hjälp av visualiserade fältmätningar i 3D att den berömda vulkanen bara har en enda stor kammare.
Upptäckten av vad som kan vara det tidigaste kända djuret med vad vi skulle betrakta som ett ansikte beskrivs av forskare från Kina, USA och Uppsala universitet i Nature. Entelognathus primordialis är en enastående välbevarad 419 miljoner år gammal fisk från Kina och det mest primitiva ryggradsdjuret med en modern typ av käke. Upptäckten ger nya perspektiv på ryggradsdjurens tidiga evolution.
En individs livslängd bestäms till viss del av genetiska faktorer. Dessa kan påverka risken att utveckla genetiskt styrda sjukdomar, och har generellt ansetts ha samma effekt på både hanar och honor. En ny studie på bananflugor, genomförd av forskare i Tyskland och Sverige, kullkastar nu denna bild och visar att genetiska faktorer oftast påverkar livslängden helt olika mellan de två könen.
Tre yngre forskare vid Uppsala universitets teknisk-naturvetenskapliga fakultet har fått vardera 15 miljoner kronor under fem år från det Europeiska forskningsrådet, ERC. Anslagen ger dem möjlighet att satsa långsiktigt och förutsättningslöst på grundforskning i den absoluta frontlinjen. Alla tre kommer från institutionen för ekologi och genetik vid Evolutionsbiologiskt Centrum.
I över 100 år har det bedömts vara omöjligt att syntetisera men nu har forskare vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet av en slump lyckats framställa ett nanomaterial av icke-kristallint magnesiumkarbonat. Upptäckten publiceras idag i den ansedda tidskriften PLOS ONE.
Ett alternativt och nytt koncept inom elektronik är att utnyttja elektronens ”vågkvanttal” i kristallen för att hantera information. I en ny artikel i tidskriften Nature Materials föreslår forskare från Uppsala universitet en tillämpning inom ”valleytronics” som i framtiden skulle kunna ge ytterligare en möjlighet att realisera kvantdatorer.
För drygt ett år sedan togs första spadtaget för Freialaboratoriet, som bland annat ska bli testanläggning för världens mest högintensiva protonaccelerator ESS, som planeras utanför Lund. Den 18 juni är det dags för invigning.
Forskare från Uppsala och Australien beskriver idag i den vetenskapliga tidskriften Science musklerna hos 380 miljoner år gamla fossila fiskar, på basis av unika fossil från en fyndplats i nordvästra Australien. Fynden hjälper oss bland annat att förstå hur halsen och magmusklerna uppkom.
Vilket material ska man satsa på för framtidens teknologi? Organiska molekyler med sina utmärkta magnetiska egenskaper, eller kanske grafen som kan ge mångdubbelt snabbare transistorer? Forskare från Uppsala och Berlin visar nu i den ansedda tidskriften Advanced Materials att bägge material kan kombineras för att skapa det bästa av två världar.
Idag offentliggjorde Ångström Academy vid Uppsala universitet vilka som får årets innovationsstipendier för doktorander och examensarbetare som bedriver naturvetenskaplig forskning tillsammans med industrin, eller utvecklar forskningsidéer med kommersiell potential. I år heter stipendiaterna Sara Frykstrand, Maria Pettersson, Sandra Feldt, Frida Riddar och Hauke Carstensen.
Nu kan Uppsalaforskare avslöja mekanismen bakom curlingstenens rörelse. I en artikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Wear beskriver forskarna, som vanligen studerar nötning och friktion med industriella tillämpningar, stenens rörelser i detalj.
Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie undersökt hur de ovanliga bergarterna på Alnön utanför Sundsvall har uppkommit. Genom olika processer i en magmakammare 3-4 kilometer under jord delades magman upp i olika varianter som i sin tur gav olika bergarter. När kammarens tak kollapsade bildades en caldera (spanska för kittel) liknande den på Santorini i Egeiska havet.
Nya forskningsresultat som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature idag visar att lungfisken, inte kvastfeningen, är närmast släkt med den organism som först vandrade upp på land. Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och Broad Institute har lett studierna där forskare har kartlagt kvastfeningens arvsmassa och jämfört den med arvsmassorna hos landlevande ryggradsdjur.
Nya forskningsrön från Uppsala universitet ger hopp om att effektiv vätgasproduktion från grönalger är möjlig i framtiden, trots den skepsis som rått utifrån tidigare forskning. Studien, som idag publiceras i den ansedda tidskriften PNAS förändrar synen på grönalgers förmåga – och det är positiva nyheter.
Hur rent är rent vatten? Vilken nytta gör vatten i kroppen? Och vad lurar i Svandammen? Svar får den som besöker Svandammshallarna i Uppsala den 23 mars då vetenskapsfestivalen SciFest slår upp portarna. Då bjuds allmänheten på en uppsjö experiment, aktiviteter, föredrag och shower med anknytning till naturvetenskap och teknik.
I hård konkurrens har Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet beviljats pengar för att digitalisera de japanska delarna av Thunbergsamlingen. Arbetet kommer att göra de värdefulla växterna tillgängliga för hela världen på nätet.
Inom ett årtionde kan datorer vara tusen gånger snabbare än idag. Av samma skäl – nyvunna möjligheter att hantera enorma datamängder – kan vi få en inblick i biologiska processer som revolutionerar den medicinska forskningen. Årets Celsius-Linnéföreläsningar den 14 februari hålls av internationella toppforskare inom båda dessa områden.