En internationell forskningsstudie, som nu publiceras i Nature, har gjort ett genombrott i frågan om den amerikanska ursprungsbefolkningens härkomst. Nyckeln blev 24 000 år gamla benrester från ett barn i Sibirien som kastar helt nytt ljus på deras historia, liksom på släktskapsförhållanden mellan grupper i Europa och Asien under stenåldern.
Professor Licheng Sun, verksam vid avdelningen för organisk kemi, KTH, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi.
För att kunna reagera effektivt på förändringar i omgivningen måste bakterier snabbt kunna slå på eller av specifika gener. Trots att de övergripande mekanismerna bakom genregleringen varit kända länge har dess finare detaljer gäckat forskarna i årtionden. Forskare vid Uppsala universitet kan nu ge en bild av hur proteiner reglerar genuttryck på atomnivå.
Olle Eriksson, professor vid institutionen för fysik och astronomi, och Erik Hagersten, professor vid institutionen för informationsteknologi, har utsetts till årets mottagare av Björkénska priset.
I år är det 50 år sedan ett kraftfullt vulkanutbrott under vatten gav upphov till ön Surtsey. Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet firar detta jubileum med en fotoutställning av geologen och fotografen Karin Eriksson. Tillsammans med institutionen för geovetenskaper bjuder man också in till ett populärvetenskapligt evenemang om vulkanologi.
När VM i syntetisk biologi avgörs i Cambridge, Massachusetts, 1 - 4 november är Uppsalas studentlag Nordens enda representant i sin kategori, och ett av två lag från Norden i tävlingen som helhet. – Det är otroligt kul att all tid och arbete vi lagt ner på vårt projekt tagit oss till världsfinal, säger Alona Nyberg från lag iGEM Uppsala.
Det är sedan länge känt att egenskaperna hos många växter med stor utbredning kan variera geografiskt, beroende på skillnader i klimat. Men även förändringar i betestryck och pollination kan påverka naturliga växtpopulationers genetiska sammansättning, visar en ny studie.
Forskare vid Uppsala universitet har tidigare visat att jordbruket spreds till norra Europa med migranter från södra Europa. Resultaten baserades på en individ från en bondekultur i Västergötland. I sin avhandling visar Pontus Skoglund resultat från ytterligare tre individer som stärker den kopplingen. Han visar också att de fyra bönderna delar DNA-profil med personer som idag lever på Sardinien.
Elever och lärare i och runtom Uppsala välkomnas till en rad spännande höstaktiviteter vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten på Uppsala universitet. Förhoppningen är att intressera fler att söka kunskap och utbildning inom naturvetenskap och teknik.
Vulkanen på den Skottska halvön Ardnamurchan är en välkänd plats i geologkretsar för att studera insidan av en vulkan och dess bergarter. Den förekommer i läroböcker och forskare har sedan länge varit säkra på att den har tre magmakammare. En forskargrupp ledd från Uppsala universitet visar nu med hjälp av visualiserade fältmätningar i 3D att den berömda vulkanen bara har en enda stor kammare.
Upptäckten av vad som kan vara det tidigaste kända djuret med vad vi skulle betrakta som ett ansikte beskrivs av forskare från Kina, USA och Uppsala universitet i Nature. Entelognathus primordialis är en enastående välbevarad 419 miljoner år gammal fisk från Kina och det mest primitiva ryggradsdjuret med en modern typ av käke. Upptäckten ger nya perspektiv på ryggradsdjurens tidiga evolution.
En individs livslängd bestäms till viss del av genetiska faktorer. Dessa kan påverka risken att utveckla genetiskt styrda sjukdomar, och har generellt ansetts ha samma effekt på både hanar och honor. En ny studie på bananflugor, genomförd av forskare i Tyskland och Sverige, kullkastar nu denna bild och visar att genetiska faktorer oftast påverkar livslängden helt olika mellan de två könen.
Tre yngre forskare vid Uppsala universitets teknisk-naturvetenskapliga fakultet har fått vardera 15 miljoner kronor under fem år från det Europeiska forskningsrådet, ERC. Anslagen ger dem möjlighet att satsa långsiktigt och förutsättningslöst på grundforskning i den absoluta frontlinjen. Alla tre kommer från institutionen för ekologi och genetik vid Evolutionsbiologiskt Centrum.
I över 100 år har det bedömts vara omöjligt att syntetisera men nu har forskare vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet av en slump lyckats framställa ett nanomaterial av icke-kristallint magnesiumkarbonat. Upptäckten publiceras idag i den ansedda tidskriften PLOS ONE.
Ett alternativt och nytt koncept inom elektronik är att utnyttja elektronens ”vågkvanttal” i kristallen för att hantera information. I en ny artikel i tidskriften Nature Materials föreslår forskare från Uppsala universitet en tillämpning inom ”valleytronics” som i framtiden skulle kunna ge ytterligare en möjlighet att realisera kvantdatorer.
För drygt ett år sedan togs första spadtaget för Freialaboratoriet, som bland annat ska bli testanläggning för världens mest högintensiva protonaccelerator ESS, som planeras utanför Lund. Den 18 juni är det dags för invigning.
Forskare från Uppsala och Australien beskriver idag i den vetenskapliga tidskriften Science musklerna hos 380 miljoner år gamla fossila fiskar, på basis av unika fossil från en fyndplats i nordvästra Australien. Fynden hjälper oss bland annat att förstå hur halsen och magmusklerna uppkom.
Vilket material ska man satsa på för framtidens teknologi? Organiska molekyler med sina utmärkta magnetiska egenskaper, eller kanske grafen som kan ge mångdubbelt snabbare transistorer? Forskare från Uppsala och Berlin visar nu i den ansedda tidskriften Advanced Materials att bägge material kan kombineras för att skapa det bästa av två världar.
Idag offentliggjorde Ångström Academy vid Uppsala universitet vilka som får årets innovationsstipendier för doktorander och examensarbetare som bedriver naturvetenskaplig forskning tillsammans med industrin, eller utvecklar forskningsidéer med kommersiell potential. I år heter stipendiaterna Sara Frykstrand, Maria Pettersson, Sandra Feldt, Frida Riddar och Hauke Carstensen.
Nu kan Uppsalaforskare avslöja mekanismen bakom curlingstenens rörelse. I en artikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Wear beskriver forskarna, som vanligen studerar nötning och friktion med industriella tillämpningar, stenens rörelser i detalj.