Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturvetenskap

  • Ny metod kan rädda DNA ur Neandertalskelett

    Att ta fram DNA ur forntida material kräver en extremt noggrann procedur för att förhindra inblandning av modernt DNA från miljön eller från forskarna. Men fossil har ofta legat i museisamlingar i årtionden och är redan förorenade när de anländer till DNA-laboratoriet. Nu finns en metod som kan lösa detta problem.

  • Kalciumupptag förklarar inte varför européer utvecklats att tåla mjölk

    Genom att studera DNA från tidiga iberiska jordbrukare kan forskare från Uppsala universitet visa att den allmänt vedertagna evolutionära hypotesen om att mjölk var viktigt för våra förfäders kalciumupptag inte kan ha varit den enda förklaringen till att européer utvecklade tolerans för mjölk.

  • Mitokondriernas gener har stor betydelse

    Tvärt emot vad många forskare hittills har antagit så verkar mitokondriernas gener spela roll för hur väl en individ överlever och förökar sig. Resultaten kommer från forskare vid Uppsala universitet som studerat generna hos en skalbaggsart.

  • Första dinosaurierna i Saudiarabien identifierade

    Det är mycket ovanligt att man hittar fossil från dinosaurier på den Arabiska halvön. En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har nu analyserat de första fynden av dinosauriefossil från Saudiarabien. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.

  • Flera riskfaktorer bakom skelettcancer hos hund

    Skelettcancer hos hund påverkas av en mängd genetiska riskfaktorer. Det visar forskare från Uppsala Universitet och Broad Institute i en ny studie som publiceras i Genome Biology.

  • Så svarar bakterier på snabba yttre förändringar

    Hur bakterier snabbt anpassar sig till en förändrad yttre miljö med fortsatt hög tillväxt är en av forskningens stora utmaningar inom molekylär mikrobiologi. Det har inte minst betydelse för förståelsen av antibiotikaresistens. I en studie från Uppsala universitet presenteras nu en modell över hur bakterier genom smart reglering av sitt genuttryck snabbt kan anpassa sig till förändringar i miljön.

  • Upptäckter i Antarktis is öppnar nytt fönster mot universum

    Miljarder neutriner passerar varje kvadratcentimeter av jordytan på en sekund. Genom mätningar i Antarktis is har forskare nu funnit det första tecknet på neutriner med energier mer än en miljon gånger högre än hos exploderande supernovor. Upptäckten, som publiceras i tidskriften Science, innebär att ett nytt fönster öppnats mot universum.

  • Ulla och Stig Holmquistpristagare utsedd

    Professor Licheng Sun, verksam vid avdelningen för organisk kemi, KTH, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi.

  • Glidarproteiner på vift ger efterlängtad insikt

    För att kunna reagera effektivt på förändringar i omgivningen måste bakterier snabbt kunna slå på eller av specifika gener. Trots att de övergripande mekanismerna bakom genregleringen varit kända länge har dess finare detaljer gäckat forskarna i årtionden. Forskare vid Uppsala universitet kan nu ge en bild av hur proteiner reglerar genuttryck på atomnivå.

  • Årets Björkénska pristagare utsedda

    Olle Eriksson, professor vid institutionen för fysik och astronomi, och Erik Hagersten, professor vid institutionen för informationsteknologi, har utsetts till årets mottagare av Björkénska priset.

  • Surtsey 50 år firas på Evolutionsmuseet

    I år är det 50 år sedan ett kraftfullt vulkanutbrott under vatten gav upphov till ön Surtsey. Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet firar detta jubileum med en fotoutställning av geologen och fotografen Karin Eriksson. Tillsammans med institutionen för geovetenskaper bjuder man också in till ett populärvetenskapligt evenemang om vulkanologi.

  • Uppsalastudenter till VM-final i Cambridge, USA.

    När VM i syntetisk biologi avgörs i Cambridge, Massachusetts, 1 - 4 november är Uppsalas studentlag Nordens enda representant i sin kategori, och ett av två lag från Norden i tävlingen som helhet. – Det är otroligt kul att all tid och arbete vi lagt ner på vårt projekt tagit oss till världsfinal, säger Alona Nyberg från lag iGEM Uppsala.

  • Förändrat betestryck påverkar växters evolution

    Det är sedan länge känt att egenskaperna hos många växter med stor utbredning kan variera geografiskt, beroende på skillnader i klimat. Men även förändringar i betestryck och pollination kan påverka naturliga växtpopulationers genetiska sammansättning, visar en ny studie.

  • Stenåldersgrupp i Skandinavien delar härkomst med dagens Sardinier

    Forskare vid Uppsala universitet har tidigare visat att jordbruket spreds till norra Europa med migranter från södra Europa. Resultaten baserades på en individ från en bondekultur i Västergötland. I sin avhandling visar Pontus Skoglund resultat från ytterligare tre individer som stärker den kopplingen. Han visar också att de fyra bönderna delar DNA-profil med personer som idag lever på Sardinien.

  • Skolsamverkansdagar på Uppsala universitet

    Elever och lärare i och runtom Uppsala välkomnas till en rad spännande höstaktiviteter vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten på Uppsala universitet. Förhoppningen är att intressera fler att söka kunskap och utbildning inom naturvetenskap och teknik.

  • Ny teknik ger ny överraskande information om välkänd vulkan

    Vulkanen på den Skottska halvön Ardnamurchan är en välkänd plats i geologkretsar för att studera insidan av en vulkan och dess bergarter. Den förekommer i läroböcker och forskare har sedan länge varit säkra på att den har tre magmakammare. En forskargrupp ledd från Uppsala universitet visar nu med hjälp av visualiserade fältmätningar i 3D att den berömda vulkanen bara har en enda stor kammare.

  • Nyupptäckt pansarhaj var det första djuret med ansikte

    Upptäckten av vad som kan vara det tidigaste kända djuret med vad vi skulle betrakta som ett ansikte beskrivs av forskare från Kina, USA och Uppsala universitet i Nature. Entelognathus primordialis är en enastående välbevarad 419 miljoner år gammal fisk från Kina och det mest primitiva ryggradsdjuret med en modern typ av käke. Upptäckten ger nya perspektiv på ryggradsdjurens tidiga evolution.

  • Livslängd nedärvs huvudsakligen inom könen enligt ny studie

    En individs livslängd bestäms till viss del av genetiska faktorer. Dessa kan påverka risken att utveckla genetiskt styrda sjukdomar, och har generellt ansetts ha samma effekt på både hanar och honor. En ny studie på bananflugor, genomförd av forskare i Tyskland och Sverige, kullkastar nu denna bild och visar att genetiska faktorer oftast påverkar livslängden helt olika mellan de två könen.

Visa mer