Retrovirus är betydande patogener som har attackerat ryggradsdjur under miljontals år. Nu presenterar forskare från Uppsala universitet och Lunds universitet ny kunskap om den långa samutvecklingen mellan retrovirus och deras värdorganismer genom att studera endogena retrovirus (ERVs), retrovirus vars gener blivit en del av värdorganismen arvsmassa.
Gener är avgörande för hur allt levande blir till, utvecklas och fungerar. En ny metod från en forskargrupp vid Uppsala universitet gör det möjligt att kunna studera vilka gener som gör vad genom att stänga av eller slå på dem.
Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med ett internationellt forskarteam utvecklat en metod som mycket snabbt kan ta bilder av biologiska partiklar med hjälp av en röntgenlaser. Bilderna visar projektioner av karboxysomer, en sorts ”organ” inuti cellen, i fotosyntetiserande cyanobakterier.
I en ny studie, som idag publiceras i Nature Geoscience, presenterar forskare rön som innebär en ny syn på isbergskalvning. Rönen förklarar de plötsliga kollapser av shelfis och den hastiga minskningen av polarglaciärer som observerats när polarområdena långsamt blir varmare.
Forskare vid Uppsala universitet har för första gången identifierat den gemensamma sekvensen hos fåglars könskromosomer. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, visar att kromosomerna har en mycket avancerad förmåga att ”hitta” sin kopia vid celldelning.
Det finns diamanter i de Jämtländska Snasahögarna. Diamanterna är små men berättar en unik historia om den geologiska utvecklingen menar forskare från Uppsala universitet tillsammans med internationella kollegor. Forskarnas studie om de jämtländska diamanterna och om hur den nedtryckta jordskorpan där de bildats kommit upp till jordens yta igen publiceras nu i tidskriften Geology.
Ledande plast kan vara möjligt att använda i framtidens batterier, istället för de metalloxider som används idag. Doktoranden Christoffer Karlsson har under sitt avhandlingsarbete undersökt och testat några sådana polymerer och visar att de har potential. Den 30 oktober försvarar han sin avhandling vid Uppsala universitet.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att plasmider som bär på många resistensgener mot antibiotika kan anrikas vid mycket låga koncentrationer av antibiotika och tungmetaller. Resultaten stärker misstanken om att antibiotikarester och tungmetaller (t.ex. arsenik, silver, koppar) som sprids i miljön bidrar till resistensproblematiken. Fynden publiceras i den välrenommerade tidskriften mBio.
Dagens litiumbatterier är effektiva, men behäftade med en rad resurs- och miljömässiga problem. Med hjälp av material från alfalfa och tallkåda och en smart återvinningsstrategi kan nu Uppsalaforskare presentera ett mycket intressant alternativ. Studien presenteras inom kort i den vetenskapliga tidskriften ChemSusChem.
En reservoar av mutationer tillåter ciklider att snabbt anpassa sig och utveckla nya arter när deras miljö förändras. En ny studie i Nature kastar ljus över ryggradsdjurens evolution.
Finland kallas “de tusen sjöarnas land”, på bilarnas registreringsskyltar i Minnesota står det “10 000 lakes!”, och i Sverige finns det cirka 100 000 insjöar. Men hur många sjöar finns det i världen? Ny forskning från Uppsala universitet ger svaret: det finns 117 miljoner insjöar, och de täcker nästan fyra procent av världens landyta, glaciärerna på Grönland och Antarktis oräknat.
Vår kunskap om vilka genetiska förändringar som krävts för att omvandla en vild art till ett husdjur är fortfarande begränsad. En internationell forskargrupp kan nu visa att när det gäller kaniner har de viktigaste förändringarna skett i gener som påverkar hjärnans och nervsystemets utveckling. Studien publiceras idag i Science och svarar på många viktiga frågor.
Vi kan alla fascineras av en skicklig vallhunds förmåga att leda fåren dit den vill. Men hur lyckas den? En tvärvetenskaplig svensk-brittisk forskargrupp bestående av biologer och matematikerhar nu undersökt detta och visar att hunden styrs av mycket enkla regler.
I en studie publicerad i Nature Genetics presenterar forskare från Uppsala universitet den första globala analysen av genomvariation i honungsbin. Resultaten visar en överraskande hög grad av genetisk mångfald hos honungsbin, och tyder på att arten sannolikt härstammar från Asien, inte från Afrika som man tidigare trott.
För att uppmärksamma en av Uppsala universitets mest kända forskare, Anders Ångström, arrangeras under hösten en rad aktiviteter. Men redan på hans födelsedag den 13 augusti äger en högtidlig kransnedläggning rum vid hans grav.
För första gången har forskare med hjälp av världens mest kraftfulla röntgenstrålkälla lyckats observera och filma dynamiken i växternas fotosyntes på molekylär nivå. Studien beskrivs i det senaste numret av tidskriften Nature och visar på teknikens stora potential.
Genom ett svensk-tyskt samarbete, där en ny metod och ett nytt instrument utveckats, har ett viktigt steg tagits som öppnar för helt nya analyser vid de 50 stora synkrotronljuslaboratorier som finns i världen. Detta kan ge en skjuts åt utvecklingen inom den idag så viktiga materialforskningen. Studien har nyligen publicerats i Nature Communications.
En forskargrupp från Uppsala universitet har publicerat en ny modell för att förklara hur en vulkan kan ha två vitt skilda typer av magma (mörk basalt och ljus ryolit), baserat på fältobservationer och kemiska analyser från en vulkan på Irland. Fenomenet är viktigt att förstå, eftersom en blandning mellan basalt och ryolit ofta orsaker explosiva och farliga vulkanutbrott.
Kråkor med avvikande färg på fjäderdräkten väljer partner som ser likadana ut. I en storskalig genomstudie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science idag visar forskare från Uppsala universitet att detta beteende möjligtvis kan vara inprogrammerat i fåglarnas gener. Forskarnas upptäckt skulle kunna avslöja en av de evolutionära vägar som leder till att nya arter bildas.
En kinesisk-svensk forskargrupp har hittat unikt välbevarade fossil av 520 miljoner år gamla tublevande lofoforatdjur som byggde sitt skyddande ytterhölje av sandkorn. Fynden som kommer från södra Kina är viktiga eftersom de antyder att utvecklingen av hårddelar kan ha gått via mjuka ytterskal som likt ett sandslott byggdes av sandkorn.