Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturvetenskap

  • Ny forskning avslöjar Darwinfinkarnas evolution

    Darwinfinkarna förekommer på Galapagos och Cocos Island och utgör en unik modell för studier av artbildning och evolutionär anpassning. En grupp forskare från Uppsala universitet och Princeton University har nu väsentligt ökat vår kunskap om Darwinfinkarnas evolution och bland annat upptäckt en specifik gen som har starkt bidragit till variation i näbbens form bland dessa fåglar.

  • Levande bakterie avbildad med ”superkamera”

    Ett internationellt team lett av forskare vid Uppsala universitet har för första gången lyckats avbilda intakta levande bakterier med en röntgenlaser. Tekniken, som nu beskrivs i tidskriften Nature Communications, kan ge forskare en tydligare inblick i cellens komplexa värld.

  • Ny avhandling om vindförhållanden över skog

    När vindkraftverk byggs i skogsmiljö finns särskilda förhållanden att ta hänsyn till. I en ny avhandling av Johan Arnqvist, doktorand i meterologi vid Uppsala universitet, presenteras ny kunskap om hur turbulensen över skog påverkas av den vertikala temperaturskiktningen.

  • ​ Zennströms klimatprofessur till Doreen Stabinsky

    Klimatforskaren Doreen Stabinsky blir Uppsala universitets första gästprofessor på Zennströms klimatprofessur, som kommer att inriktas på området klimatledarskap. Hon tillträder sin professor den 1 februari och kommer att vara med och bygga upp en verksamhet som blir unik både nationellt och internationellt.

  • Nytt steg mot en framtida produktion av solbränslen

    Ett sätt att lagra solenergi är att omvandla energin direkt till ett bränsle. Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie påvisat en reaktion som gör processen att skapa bränsle från solens energi mer effektiv och mindre energikrävande. Resultaten publiceras i Nature Chemistry idag.

  • Ny kunskap om samutveckling mellan virus och värdorganismer.

    Retrovirus är betydande patogener som har attackerat ryggradsdjur under miljontals år. Nu presenterar forskare från Uppsala universitet och Lunds universitet ny kunskap om den långa samutvecklingen mellan retrovirus och deras värdorganismer genom att studera endogena retrovirus (ERVs), retrovirus vars gener blivit en del av värdorganismen arvsmassa.

  • Nyutvecklad metod stänger av eller slår på gener

    Gener är avgörande för hur allt levande blir till, utvecklas och fungerar. En ny metod från en forskargrupp vid Uppsala universitet gör det möjligt att kunna studera vilka gener som gör vad genom att stänga av eller slå på dem.

  • Avbildning med röntgenlaser synliggör bakteriers små beståndsdelar

    Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med ett internationellt forskarteam utvecklat en metod som mycket snabbt kan ta bilder av biologiska partiklar med hjälp av en röntgenlaser. Bilderna visar projektioner av karboxysomer, en sorts ”organ” inuti cellen, i fotosyntetiserande cyanobakterier.

  • Därför är polarglaciärer extremt känsliga för klimatförändring

    I en ny studie, som idag publiceras i Nature Geoscience, presenterar forskare rön som innebär en ny syn på isbergskalvning. Rönen förklarar de plötsliga kollapser av shelfis och den hastiga minskningen av polarglaciärer som observerats när polarområdena långsamt blir varmare.

  • Kromosomer har en avancerad förmåga att ”hitta rätt”

    Forskare vid Uppsala universitet har för första gången identifierat den gemensamma sekvensen hos fåglars könskromosomer. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, visar att kromosomerna har en mycket avancerad förmåga att ”hitta” sin kopia vid celldelning.

  • Första diamanterna i svenskt berg upptäckta

    Det finns diamanter i de Jämtländska Snasahögarna. Diamanterna är små men berättar en unik historia om den geologiska utvecklingen menar forskare från Uppsala universitet tillsammans med internationella kollegor. Forskarnas studie om de jämtländska diamanterna och om hur den nedtryckta jordskorpan där de bildats kommit upp till jordens yta igen publiceras nu i tidskriften Geology.

  • Ledande plast ett möjligt material i framtidens batterier

    Ledande plast kan vara möjligt att använda i framtidens batterier, istället för de metalloxider som används idag. Doktoranden Christoffer Karlsson har under sitt avhandlingsarbete undersökt och testat några sådana polymerer och visar att de har potential. Den 30 oktober försvarar han sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Mycket små mängder tungmetaller och antibiotika i miljön bidrar till resistensproblemen

    Ny forskning från Uppsala universitet visar att plasmider som bär på många resistensgener mot antibiotika kan anrikas vid mycket låga koncentrationer av antibiotika och tungmetaller. Resultaten stärker misstanken om att antibiotikarester och tungmetaller (t.ex. arsenik, silver, koppar) som sprids i miljön bidrar till resistensproblematiken. Fynden publiceras i den välrenommerade tidskriften mBio.

  • Nytt smart och miljövänligt batteri löser flera problem

    Dagens litiumbatterier är effektiva, men behäftade med en rad resurs- och miljömässiga problem. Med hjälp av material från alfalfa och tallkåda och en smart återvinningsstrategi kan nu Uppsalaforskare presentera ett mycket intressant alternativ. Studien presenteras inom kort i den vetenskapliga tidskriften ChemSusChem.

  • Alla världens sjöar räknade för första gången

    Finland kallas “de tusen sjöarnas land”, på bilarnas registreringsskyltar i Minnesota står det “10 000 lakes!”, och i Sverige finns det cirka 100 000 insjöar. Men hur många sjöar finns det i världen? Ny forskning från Uppsala universitet ger svaret: det finns 117 miljoner insjöar, och de täcker nästan fyra procent av världens landyta, glaciärerna på Grönland och Antarktis oräknat.

  • Ny genetisk forskning avslöjar hur vildkaninen blev tam

    Vår kunskap om vilka genetiska förändringar som krävts för att omvandla en vild art till ett husdjur är fortfarande begränsad. En internationell forskargrupp kan nu visa att när det gäller kaniner har de viktigaste förändringarna skett i gener som påverkar hjärnans och nervsystemets utveckling. Studien publiceras idag i Science och svarar på många viktiga frågor.

  • Kartläggning av arvsmassan ritar om biets evolutionära historia

    I en studie publicerad i Nature Genetics presenterar forskare från Uppsala universitet den första globala analysen av genomvariation i honungsbin. Resultaten visar en överraskande hög grad av genetisk mångfald hos honungsbin, och tyder på att arten sannolikt härstammar från Asien, inte från Afrika som man tidigare trott.

  • Pressinbjudan: Anders Ångströms 200-årsdag högtidlighålls

    För att uppmärksamma en av Uppsala universitets mest kända forskare, Anders Ångström, arrangeras under hösten en rad aktiviteter. Men redan på hans födelsedag den 13 augusti äger en högtidlig kransnedläggning rum vid hans grav.

Visa mer