Forskare från Uppsala universitet och ett kinesiskt forskningsinstitut presenterar i senaste numret av tidskriften Acta Anthropologica Sinica upptäckten och analysen av en tand från Pekingmänniskan som hittades 2011 på Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. Fyndet ger ny kunskap om en av den moderna människans mest mytomspunna förfäder.
Vilken roll spelar ditt genetiska arv för din hälsa? Hur kan man reparera en kropp med konstgjorda material? Och vilka är likheterna mellan människor och robotar? Svar ges på årets upplaga av vetenskapsfestivalen SciFest på Fyrishov i Uppsala. Temat den 19-21 mars är livet och den senaste teknologin med fokus på livsvetenskaper, materialforskning och ljusbaserad teknologi.
För första gången har forskare producerat en 3D-bild som avslöjar delar av den inre strukturen hos ett intakt virus. Studien som nu publiceras i Physical Review Letters utfördes med hjälp av en röntgenlaser vid SLAC National Accelerator Laboratory i Kalifornien.
En forskargrupp från Uppsala universitet har sedan tidigare visat att frön från trädet Moringa oleifera på ett effektivt sätt kan användas för att rena vatten. Nu presenterar forskarna nya resultat som visar att fröna också kan användas för att separera olika material. Resultaten publiceras i Journal of Colloid and Interface Science.
Kan det vara så att det inte bara finns en Higgsboson, utan flera olika med olika egenskaper? Ja, visar en ny avhandling där Glenn Wouda vid Uppsala universitet använt nya modeller i sina beräkningar för att försöka förutse vad som kan komma att hittas i framtiden.
Årets Celsius-Linnéföreläsare är professor Dan McKenzie från Cambridge University, Storbritannien och professor Jennifer A. Doudna från University of California, USA. Den 26 februari berättar de om jordskorpans rörelser och vår förmåga att förstå var och när jordbävningar kommer att inträffa, respektive om en endast ett par år gammal ”genetisk sax” baserad på bakteriers immunsystem.
Darwinfinkarna förekommer på Galapagos och Cocos Island och utgör en unik modell för studier av artbildning och evolutionär anpassning. En grupp forskare från Uppsala universitet och Princeton University har nu väsentligt ökat vår kunskap om Darwinfinkarnas evolution och bland annat upptäckt en specifik gen som har starkt bidragit till variation i näbbens form bland dessa fåglar.
Ett internationellt team lett av forskare vid Uppsala universitet har för första gången lyckats avbilda intakta levande bakterier med en röntgenlaser. Tekniken, som nu beskrivs i tidskriften Nature Communications, kan ge forskare en tydligare inblick i cellens komplexa värld.
När vindkraftverk byggs i skogsmiljö finns särskilda förhållanden att ta hänsyn till. I en ny avhandling av Johan Arnqvist, doktorand i meterologi vid Uppsala universitet, presenteras ny kunskap om hur turbulensen över skog påverkas av den vertikala temperaturskiktningen.
Klimatforskaren Doreen Stabinsky blir Uppsala universitets första gästprofessor på Zennströms klimatprofessur, som kommer att inriktas på området klimatledarskap. Hon tillträder sin professor den 1 februari och kommer att vara med och bygga upp en verksamhet som blir unik både nationellt och internationellt.
Ett sätt att lagra solenergi är att omvandla energin direkt till ett bränsle. Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie påvisat en reaktion som gör processen att skapa bränsle från solens energi mer effektiv och mindre energikrävande. Resultaten publiceras i Nature Chemistry idag.
Retrovirus är betydande patogener som har attackerat ryggradsdjur under miljontals år. Nu presenterar forskare från Uppsala universitet och Lunds universitet ny kunskap om den långa samutvecklingen mellan retrovirus och deras värdorganismer genom att studera endogena retrovirus (ERVs), retrovirus vars gener blivit en del av värdorganismen arvsmassa.
Gener är avgörande för hur allt levande blir till, utvecklas och fungerar. En ny metod från en forskargrupp vid Uppsala universitet gör det möjligt att kunna studera vilka gener som gör vad genom att stänga av eller slå på dem.
Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med ett internationellt forskarteam utvecklat en metod som mycket snabbt kan ta bilder av biologiska partiklar med hjälp av en röntgenlaser. Bilderna visar projektioner av karboxysomer, en sorts ”organ” inuti cellen, i fotosyntetiserande cyanobakterier.
I en ny studie, som idag publiceras i Nature Geoscience, presenterar forskare rön som innebär en ny syn på isbergskalvning. Rönen förklarar de plötsliga kollapser av shelfis och den hastiga minskningen av polarglaciärer som observerats när polarområdena långsamt blir varmare.
Forskare vid Uppsala universitet har för första gången identifierat den gemensamma sekvensen hos fåglars könskromosomer. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, visar att kromosomerna har en mycket avancerad förmåga att ”hitta” sin kopia vid celldelning.
Det finns diamanter i de Jämtländska Snasahögarna. Diamanterna är små men berättar en unik historia om den geologiska utvecklingen menar forskare från Uppsala universitet tillsammans med internationella kollegor. Forskarnas studie om de jämtländska diamanterna och om hur den nedtryckta jordskorpan där de bildats kommit upp till jordens yta igen publiceras nu i tidskriften Geology.
Ledande plast kan vara möjligt att använda i framtidens batterier, istället för de metalloxider som används idag. Doktoranden Christoffer Karlsson har under sitt avhandlingsarbete undersökt och testat några sådana polymerer och visar att de har potential. Den 30 oktober försvarar han sin avhandling vid Uppsala universitet.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att plasmider som bär på många resistensgener mot antibiotika kan anrikas vid mycket låga koncentrationer av antibiotika och tungmetaller. Resultaten stärker misstanken om att antibiotikarester och tungmetaller (t.ex. arsenik, silver, koppar) som sprids i miljön bidrar till resistensproblematiken. Fynden publiceras i den välrenommerade tidskriften mBio.
Dagens litiumbatterier är effektiva, men behäftade med en rad resurs- och miljömässiga problem. Med hjälp av material från alfalfa och tallkåda och en smart återvinningsstrategi kan nu Uppsalaforskare presentera ett mycket intressant alternativ. Studien presenteras inom kort i den vetenskapliga tidskriften ChemSusChem.