Tio år har gått sedan första Tjejveckan hölls för att visa högstadietjejer roliga och inspirerande tillämpningar av naturvetenskap och teknik. Arrangemanget har under åren lockat runt 200 deltagare långt utanför Uppsala. Nästa vecka är det åter dags för 20 förväntansfulla tjejer att inta Ångströmlaboratoriet.
Hos många djurarter skiljer sig kromosomerna åt mellan könen. Hanen har en Y-kromosom. Men hos en del djur, till exempel hos fåglar, är det tvärtom. Där har honorna en egen könskromosom, W-kromosomen. Uppsalaforskare har nu för första gången kartlagt den genetiska sammansättningen och evolutionen hos W-kromosomen.
Det är för tidigt att hävda att dinosauriernas gemensamma förfader hade fjädrar. Det visar forskning från brittiska Natural History Museum, kanadensiska Royal Ontario Museum och Uppsala universitet. Den nya studien publiceras idag i tidskriften Biology Letters.
I en ny studie, publicerad i Nature, presenterar en forskargrupp från Uppsala universitet upptäckten av en ny mikroorganism. Denna mikroorganism representerar en felande länk i evolutionen av komplext liv och studien visar hur de komplexa celler som utgör växter, svampar samt djur och människor har utvecklats från enklare organismer.
Rekombination, eller genetisk överkorsning, sker när könsceller bildas. Då byter delar inom varje kromosompar plats med varandra. Rekombination spelar därför en viktig roll för uppkomsten av genetisk variation. Matthew Webster och Andreas Wallberg vid Biomedicinskt centrum, Uppsala universitet, har undersökt processen hos en art som drivit den till sin spets, nämligen honungsbiet.
Hur påverkar klimatförändringar arters förekomst och utbredning? Det är en nyckelfråga i klimatdebatten som är svår att svara på utan information om artens naturliga variation. Nu kan forskare från Uppsala universitet för första gången ge en detaljerad bild av naturlig variation genom en stor studie som idag publiceras i den ledande vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Den 26 april till 1 maj samlas forskare från hela världen i Uppsala för att diskutera solbränsle – ett växande forskningsfält inom kemi och biologi. Arrangörer är Konsortiet för artificiell fotosyntes vid Uppsala universitet och journalister är välkomna att delta och ta del av det senaste inom detta heta forskningsområde.
I en ny avhandling från Uppsala universitet visar David Lagman att många av de gener som gör skillnad mellan tappar och stavar i ögat uppstod i de tidiga fördubblingarna av ryggradsdjurens arvsmassa.
I takt med att naturvetenskapen ger svar på tidigare obesvarade frågor utmanas en rad religiösa trosföreställningar, samtidigt som allt fler inser vetenskapens begränsningar. För att öka kunskapen om relationen mellan vetenskap och religion och erbjuda ett forum för dialog, har ett nytt utbildnings- och forskningsprojekt startat vid Uppsala universitet.
Forskare från Uppsala universitet och ett kinesiskt forskningsinstitut presenterar i senaste numret av tidskriften Acta Anthropologica Sinica upptäckten och analysen av en tand från Pekingmänniskan som hittades 2011 på Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. Fyndet ger ny kunskap om en av den moderna människans mest mytomspunna förfäder.
Vilken roll spelar ditt genetiska arv för din hälsa? Hur kan man reparera en kropp med konstgjorda material? Och vilka är likheterna mellan människor och robotar? Svar ges på årets upplaga av vetenskapsfestivalen SciFest på Fyrishov i Uppsala. Temat den 19-21 mars är livet och den senaste teknologin med fokus på livsvetenskaper, materialforskning och ljusbaserad teknologi.
För första gången har forskare producerat en 3D-bild som avslöjar delar av den inre strukturen hos ett intakt virus. Studien som nu publiceras i Physical Review Letters utfördes med hjälp av en röntgenlaser vid SLAC National Accelerator Laboratory i Kalifornien.
En forskargrupp från Uppsala universitet har sedan tidigare visat att frön från trädet Moringa oleifera på ett effektivt sätt kan användas för att rena vatten. Nu presenterar forskarna nya resultat som visar att fröna också kan användas för att separera olika material. Resultaten publiceras i Journal of Colloid and Interface Science.
Kan det vara så att det inte bara finns en Higgsboson, utan flera olika med olika egenskaper? Ja, visar en ny avhandling där Glenn Wouda vid Uppsala universitet använt nya modeller i sina beräkningar för att försöka förutse vad som kan komma att hittas i framtiden.
Årets Celsius-Linnéföreläsare är professor Dan McKenzie från Cambridge University, Storbritannien och professor Jennifer A. Doudna från University of California, USA. Den 26 februari berättar de om jordskorpans rörelser och vår förmåga att förstå var och när jordbävningar kommer att inträffa, respektive om en endast ett par år gammal ”genetisk sax” baserad på bakteriers immunsystem.
Darwinfinkarna förekommer på Galapagos och Cocos Island och utgör en unik modell för studier av artbildning och evolutionär anpassning. En grupp forskare från Uppsala universitet och Princeton University har nu väsentligt ökat vår kunskap om Darwinfinkarnas evolution och bland annat upptäckt en specifik gen som har starkt bidragit till variation i näbbens form bland dessa fåglar.
Ett internationellt team lett av forskare vid Uppsala universitet har för första gången lyckats avbilda intakta levande bakterier med en röntgenlaser. Tekniken, som nu beskrivs i tidskriften Nature Communications, kan ge forskare en tydligare inblick i cellens komplexa värld.
När vindkraftverk byggs i skogsmiljö finns särskilda förhållanden att ta hänsyn till. I en ny avhandling av Johan Arnqvist, doktorand i meterologi vid Uppsala universitet, presenteras ny kunskap om hur turbulensen över skog påverkas av den vertikala temperaturskiktningen.
Klimatforskaren Doreen Stabinsky blir Uppsala universitets första gästprofessor på Zennströms klimatprofessur, som kommer att inriktas på området klimatledarskap. Hon tillträder sin professor den 1 februari och kommer att vara med och bygga upp en verksamhet som blir unik både nationellt och internationellt.
Ett sätt att lagra solenergi är att omvandla energin direkt till ett bränsle. Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie påvisat en reaktion som gör processen att skapa bränsle från solens energi mer effektiv och mindre energikrävande. Resultaten publiceras i Nature Chemistry idag.