Framtidens datorer kräver ett magnetiskt material som kan manipuleras ultrasnabbt genom att bryta den starka magnetiska kopplingen. Idag publiceras en studie i Nature Communications där svenska och tyska forskare visar att även den allra starkaste magnetiska kopplingen går att bryta inom pikosekunder (10 upphöjt till -12 s), vilket öppnar ett nytt spännande område inom forskningen.
En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet publicerar nu överraskande resultat från en DNA-studie av kvarlämningarna efter åtta iberiska stenåldersbönder. Analysen visar att tidiga iberiska jordbrukare är de närmsta förfäderna till dagens basker. Tidigare hypoteser har kopplat samman basker med tidigare jägare/samlare.
Nya arter bildas när en utvecklingslinje delar på sig. Därför beskrivs arters släktskap ofta i form av ett ”livets träd” där varje gren är en art. Nu visar forskare vid Uppsala universitet att evolutionen är mer komplicerad än så och att trädet snarare liknar en buske.
IgA-brist är en av de vanligaste genetiska immunbristsjukdomarna hos människor och är definierat som en brist eller total avsaknad av antikroppen IgA. I en ny studie från Uppsala universitet och KI har forskare genomfört den första komparativa genetikstudien på IgA-brist genom att använda hunden som modell. Nya kandidatgener identifierades och resultaten publiceras nu i tidskriften PLOS ONE.
I ett samarbete mellan Uppsala universitet och Polarforskningssekretariatet genomförs en månadslång expedition till Grönland med start i slutet av juli. Syftet är att öka kunskapen om hur ryggradsdjurs funktion och anpassning påverkats av övergångar mellan land och vatten under evolutionen.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har Kristina Beijer undersökt hur läkemedel och svampbekämpningsmedel påverkar ett viktigt avgiftningsenzym hos fisk. Båda typerna av ämnen visade sig ha stor inverkan på enzymet. Avhandlingen visar också att förbättrade vattenreningsmetoder kan ta bort flera av de kända läkemedlen och andra kemikalier från avloppsvattnet.
Tio år har gått sedan första Tjejveckan hölls för att visa högstadietjejer roliga och inspirerande tillämpningar av naturvetenskap och teknik. Arrangemanget har under åren lockat runt 200 deltagare långt utanför Uppsala. Nästa vecka är det åter dags för 20 förväntansfulla tjejer att inta Ångströmlaboratoriet.
Hos många djurarter skiljer sig kromosomerna åt mellan könen. Hanen har en Y-kromosom. Men hos en del djur, till exempel hos fåglar, är det tvärtom. Där har honorna en egen könskromosom, W-kromosomen. Uppsalaforskare har nu för första gången kartlagt den genetiska sammansättningen och evolutionen hos W-kromosomen.
Det är för tidigt att hävda att dinosauriernas gemensamma förfader hade fjädrar. Det visar forskning från brittiska Natural History Museum, kanadensiska Royal Ontario Museum och Uppsala universitet. Den nya studien publiceras idag i tidskriften Biology Letters.
I en ny studie, publicerad i Nature, presenterar en forskargrupp från Uppsala universitet upptäckten av en ny mikroorganism. Denna mikroorganism representerar en felande länk i evolutionen av komplext liv och studien visar hur de komplexa celler som utgör växter, svampar samt djur och människor har utvecklats från enklare organismer.
Rekombination, eller genetisk överkorsning, sker när könsceller bildas. Då byter delar inom varje kromosompar plats med varandra. Rekombination spelar därför en viktig roll för uppkomsten av genetisk variation. Matthew Webster och Andreas Wallberg vid Biomedicinskt centrum, Uppsala universitet, har undersökt processen hos en art som drivit den till sin spets, nämligen honungsbiet.
Hur påverkar klimatförändringar arters förekomst och utbredning? Det är en nyckelfråga i klimatdebatten som är svår att svara på utan information om artens naturliga variation. Nu kan forskare från Uppsala universitet för första gången ge en detaljerad bild av naturlig variation genom en stor studie som idag publiceras i den ledande vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Den 26 april till 1 maj samlas forskare från hela världen i Uppsala för att diskutera solbränsle – ett växande forskningsfält inom kemi och biologi. Arrangörer är Konsortiet för artificiell fotosyntes vid Uppsala universitet och journalister är välkomna att delta och ta del av det senaste inom detta heta forskningsområde.
I en ny avhandling från Uppsala universitet visar David Lagman att många av de gener som gör skillnad mellan tappar och stavar i ögat uppstod i de tidiga fördubblingarna av ryggradsdjurens arvsmassa.
I takt med att naturvetenskapen ger svar på tidigare obesvarade frågor utmanas en rad religiösa trosföreställningar, samtidigt som allt fler inser vetenskapens begränsningar. För att öka kunskapen om relationen mellan vetenskap och religion och erbjuda ett forum för dialog, har ett nytt utbildnings- och forskningsprojekt startat vid Uppsala universitet.
Forskare från Uppsala universitet och ett kinesiskt forskningsinstitut presenterar i senaste numret av tidskriften Acta Anthropologica Sinica upptäckten och analysen av en tand från Pekingmänniskan som hittades 2011 på Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. Fyndet ger ny kunskap om en av den moderna människans mest mytomspunna förfäder.
Vilken roll spelar ditt genetiska arv för din hälsa? Hur kan man reparera en kropp med konstgjorda material? Och vilka är likheterna mellan människor och robotar? Svar ges på årets upplaga av vetenskapsfestivalen SciFest på Fyrishov i Uppsala. Temat den 19-21 mars är livet och den senaste teknologin med fokus på livsvetenskaper, materialforskning och ljusbaserad teknologi.
För första gången har forskare producerat en 3D-bild som avslöjar delar av den inre strukturen hos ett intakt virus. Studien som nu publiceras i Physical Review Letters utfördes med hjälp av en röntgenlaser vid SLAC National Accelerator Laboratory i Kalifornien.
En forskargrupp från Uppsala universitet har sedan tidigare visat att frön från trädet Moringa oleifera på ett effektivt sätt kan användas för att rena vatten. Nu presenterar forskarna nya resultat som visar att fröna också kan användas för att separera olika material. Resultaten publiceras i Journal of Colloid and Interface Science.
Kan det vara så att det inte bara finns en Higgsboson, utan flera olika med olika egenskaper? Ja, visar en ny avhandling där Glenn Wouda vid Uppsala universitet använt nya modeller i sina beräkningar för att försöka förutse vad som kan komma att hittas i framtiden.