Tidigare forskning har visat att vissa fiskarter inte utvecklar sexuella ornament, som exempelvis stark färg, i grumligt vatten. En ny studie från Uppsala universitet visar dock att den säregna fiskarten kantnål, som bland annat lever i Östersjön, utvecklar lika tydliga ornament trots grumligt vatten. Däremot väljer den partner mer slumpmässigt.
Uppsalaforskare har utvecklat en metod som kan visa hur enskilda celler påverkas av behandling med läkemedel. Hittills har det bara varit möjligt att undersöka effekter på proteiner och RNA-molekyler hos grupper av celler, men nu går detta att göra cell för cell. En vetenskaplig artikel om metoden publicerades nu i tidskriften Cell Reports.
Blackfärgen hos hästar kännetecknas av blek hårfärg kombinerat med vildtecken, i synnerhet en mörk rand längs ryggraden, som benämns ål. Nu har en internationell grupp av forskare upptäckt mekanismen som orsakar blackfärgen och varför de flesta hästar är icke-blacka och saknar denna kamouflagefärg. Resultaten publiceras idag i Nature Genetics.
Pher G. Andersson, professor vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi.
Forskare har haft svårt att få någon ordning på fossilgruppen ediacarafaunan. I en ny studie som publicerats i Biological Reviews argumenterar forskare från Uppsala universitet och Spanien för att ediacarafaunan avslöjar hittills okända steg i djurens evolution - och presenterar också ett nytt sätt att se på arters samverkan för framgång i den tidiga evolutionen.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har Mika Holmberg undersökt den yttre delen av planeten Saturnus praktfulla ringsystem. En god förståelse av Saturnus närområde är värdefull till exempel när nya missioner både till Saturnus och till andra gasjättar med liknande plasmaförhållanden planeras.
Brushanen är en vadarfågel med ett spektakulärt spel under våren där vackert utsmyckade hanar tävlar om brushonornas gunst. Men det finns olika typer av brushanar med olika uppvaktningsstrategier. Idag publiceras samtidigt två studier som visar att de som skiljer dem åt är en specifik kromosomförändring, som uppstod för cirka fyra miljoner år sedan.
Många av världens cirka 117 miljoner sjöar fungerar som våta skorstenar där stora mängder av växthusgasen koldioxid, CO2, släpps ut till atmosfären. De senaste uppskattningar visade att utsläppet från världens sjöar, vattendrag och reservoar motsvarar nästan en fjärdedel av all koldioxidutsläpp från fossil förbränning.
I en ny unik studie visar forskare från Uppsala universitet och James Cook Universitet i Australien att små bytesfiskar fångade av rovdjur utlöser en kemisk signal - ett nödanrop - som på ett sinnrikt sätt ökar deras chanser för överlevnad. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
Genom att noggrant undersöka sediment i Gula Floden, Kina, visar en svensk-kinesisk forskargrupp att historien om den geologiska utvecklingen och klimatet på jorden kan behöva skrivas om. Fynden publiceras idag i den ansedda tidskriften Nature Communications.
En ny studie som publiceras idag i Current Biology beskriver hur mutationer i mitokondriernas DNA-sekvens påverkar kapaciteten att producera energi hos bananflugor. Detta påverkar både flugans fertilitet och livslängd. Men effekterna av mutationen blev helt motsatt hos honor och hanar. Jochen Wolf vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet är en av forskarna bakom studien.
I en ny studie visar forskare vid Uppsala universitet och vid University of Otago på Nya Zeeland hur det går till på atomnivå när bakterier bygger en aminosyra. Med hjälp av kristallografi har forskarna lyckats fånga en process som i den levande bakterien är över på en tiondels sekund
När i evolutionen uppkom egentligen emaljen som vi har i våra tänder? Och var i kroppen dök den först upp? I det senaste numret av tidskriften Nature presenterar forskare från Uppsala och Kina data från två vitt skilda forskningsområden, paleontologi och genomik, som tillsammans ger ett tydligt men oväntat svar på frågan: emaljen uppkom i huden och flyttade till tänderna långt senare.
Stor arvsmassa ger bättre fortplantning. Ju större genom en individ har, desto bättre är denna på att fortplanta sig. Det visar en ny studie, som letts av en forskare vid Uppsala universitet.
Framtidens datorer kräver ett magnetiskt material som kan manipuleras ultrasnabbt genom att bryta den starka magnetiska kopplingen. Idag publiceras en studie i Nature Communications där svenska och tyska forskare visar att även den allra starkaste magnetiska kopplingen går att bryta inom pikosekunder (10 upphöjt till -12 s), vilket öppnar ett nytt spännande område inom forskningen.
En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet publicerar nu överraskande resultat från en DNA-studie av kvarlämningarna efter åtta iberiska stenåldersbönder. Analysen visar att tidiga iberiska jordbrukare är de närmsta förfäderna till dagens basker. Tidigare hypoteser har kopplat samman basker med tidigare jägare/samlare.
Nya arter bildas när en utvecklingslinje delar på sig. Därför beskrivs arters släktskap ofta i form av ett ”livets träd” där varje gren är en art. Nu visar forskare vid Uppsala universitet att evolutionen är mer komplicerad än så och att trädet snarare liknar en buske.
IgA-brist är en av de vanligaste genetiska immunbristsjukdomarna hos människor och är definierat som en brist eller total avsaknad av antikroppen IgA. I en ny studie från Uppsala universitet och KI har forskare genomfört den första komparativa genetikstudien på IgA-brist genom att använda hunden som modell. Nya kandidatgener identifierades och resultaten publiceras nu i tidskriften PLOS ONE.
I ett samarbete mellan Uppsala universitet och Polarforskningssekretariatet genomförs en månadslång expedition till Grönland med start i slutet av juli. Syftet är att öka kunskapen om hur ryggradsdjurs funktion och anpassning påverkats av övergångar mellan land och vatten under evolutionen.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har Kristina Beijer undersökt hur läkemedel och svampbekämpningsmedel påverkar ett viktigt avgiftningsenzym hos fisk. Båda typerna av ämnen visade sig ha stor inverkan på enzymet. Avhandlingen visar också att förbättrade vattenreningsmetoder kan ta bort flera av de kända läkemedlen och andra kemikalier från avloppsvattnet.