Mänsklig kommunikation styrs av regler som gör det möjligt att kombinera ord för att generera nya betydelser. Sådana syntaktiska regler har länge antagits vara unika för människor men en ny studie visar att även den japanska talgoxen kombinerar sina läten med särskilda regler för att kommunicera viktiga sammansatta meddelanden.
I DNA uppstår ibland så kallade synonyma mutationer, som inte leder till att proteinsekvensen förändras men som ändå kan ha stora negativa effekter på bakteriers överlevnadsförmåga. Ny forskning från Uppsala universitet visar nu hur effektivt en organism kan kompensera de negativa effekterna. Fynden publiceras i den välrenommerade tidskriften Molecular Biology and Evolution.
De lever flera kilometer under marken, behöver varken ljus eller syre och kan bara ses med mikroskop. Genom att sekvensera genomet hos en nyupptäckt grupp mikrober, Hadesarkéer, har den internationella forskargruppen listat ut hur dessa håller sig vid liv så djupt under jordens yta.
Människans vilja att bemästra ljus har gått från att kontrollera eld till att bygga globala optiska nätverk. Men ännu återstår flera olösta frågor. Vid årets Celsius-Linnéföreläsningar den 18 februari presenterar de internationella toppforskarna professor Eli Yablonovitch och professor Lene Vestergaard Hau banbrytande sätt att hantera och manipulera ljus för användning inom oräkneliga områden.
En mer än 50-årig debatt inom forskarvärlden har handlat om hur enzymer kan göra kemiska reaktioner miljontals gånger snabbare. Entropi är ett nyckelbegrepp och en huvudteori är att enzymet genom sin form ”ordnar” de delar som ingår i en reaktion i rätt position. Forskning visar nu att den höga reaktionshastigheten har en annan förklaring.
Tidigare forskning har visat att vissa fiskarter inte utvecklar sexuella ornament, som exempelvis stark färg, i grumligt vatten. En ny studie från Uppsala universitet visar dock att den säregna fiskarten kantnål, som bland annat lever i Östersjön, utvecklar lika tydliga ornament trots grumligt vatten. Däremot väljer den partner mer slumpmässigt.
Uppsalaforskare har utvecklat en metod som kan visa hur enskilda celler påverkas av behandling med läkemedel. Hittills har det bara varit möjligt att undersöka effekter på proteiner och RNA-molekyler hos grupper av celler, men nu går detta att göra cell för cell. En vetenskaplig artikel om metoden publicerades nu i tidskriften Cell Reports.
Blackfärgen hos hästar kännetecknas av blek hårfärg kombinerat med vildtecken, i synnerhet en mörk rand längs ryggraden, som benämns ål. Nu har en internationell grupp av forskare upptäckt mekanismen som orsakar blackfärgen och varför de flesta hästar är icke-blacka och saknar denna kamouflagefärg. Resultaten publiceras idag i Nature Genetics.
Pher G. Andersson, professor vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi.
Forskare har haft svårt att få någon ordning på fossilgruppen ediacarafaunan. I en ny studie som publicerats i Biological Reviews argumenterar forskare från Uppsala universitet och Spanien för att ediacarafaunan avslöjar hittills okända steg i djurens evolution - och presenterar också ett nytt sätt att se på arters samverkan för framgång i den tidiga evolutionen.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har Mika Holmberg undersökt den yttre delen av planeten Saturnus praktfulla ringsystem. En god förståelse av Saturnus närområde är värdefull till exempel när nya missioner både till Saturnus och till andra gasjättar med liknande plasmaförhållanden planeras.
Brushanen är en vadarfågel med ett spektakulärt spel under våren där vackert utsmyckade hanar tävlar om brushonornas gunst. Men det finns olika typer av brushanar med olika uppvaktningsstrategier. Idag publiceras samtidigt två studier som visar att de som skiljer dem åt är en specifik kromosomförändring, som uppstod för cirka fyra miljoner år sedan.
Många av världens cirka 117 miljoner sjöar fungerar som våta skorstenar där stora mängder av växthusgasen koldioxid, CO2, släpps ut till atmosfären. De senaste uppskattningar visade att utsläppet från världens sjöar, vattendrag och reservoar motsvarar nästan en fjärdedel av all koldioxidutsläpp från fossil förbränning.
I en ny unik studie visar forskare från Uppsala universitet och James Cook Universitet i Australien att små bytesfiskar fångade av rovdjur utlöser en kemisk signal - ett nödanrop - som på ett sinnrikt sätt ökar deras chanser för överlevnad. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
Genom att noggrant undersöka sediment i Gula Floden, Kina, visar en svensk-kinesisk forskargrupp att historien om den geologiska utvecklingen och klimatet på jorden kan behöva skrivas om. Fynden publiceras idag i den ansedda tidskriften Nature Communications.
En ny studie som publiceras idag i Current Biology beskriver hur mutationer i mitokondriernas DNA-sekvens påverkar kapaciteten att producera energi hos bananflugor. Detta påverkar både flugans fertilitet och livslängd. Men effekterna av mutationen blev helt motsatt hos honor och hanar. Jochen Wolf vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet är en av forskarna bakom studien.
I en ny studie visar forskare vid Uppsala universitet och vid University of Otago på Nya Zeeland hur det går till på atomnivå när bakterier bygger en aminosyra. Med hjälp av kristallografi har forskarna lyckats fånga en process som i den levande bakterien är över på en tiondels sekund
När i evolutionen uppkom egentligen emaljen som vi har i våra tänder? Och var i kroppen dök den först upp? I det senaste numret av tidskriften Nature presenterar forskare från Uppsala och Kina data från två vitt skilda forskningsområden, paleontologi och genomik, som tillsammans ger ett tydligt men oväntat svar på frågan: emaljen uppkom i huden och flyttade till tänderna långt senare.
Stor arvsmassa ger bättre fortplantning. Ju större genom en individ har, desto bättre är denna på att fortplanta sig. Det visar en ny studie, som letts av en forskare vid Uppsala universitet.
Framtidens datorer kräver ett magnetiskt material som kan manipuleras ultrasnabbt genom att bryta den starka magnetiska kopplingen. Idag publiceras en studie i Nature Communications där svenska och tyska forskare visar att även den allra starkaste magnetiska kopplingen går att bryta inom pikosekunder (10 upphöjt till -12 s), vilket öppnar ett nytt spännande område inom forskningen.