Synsinnets evolution har i stor utsträckning skett tack vare extra gener som uppstod i samband med ryggradsdjurens uppkomst för 500 miljoner år sedan, enligt en forskargrupp vid SciLifeLab och Uppsala universitet. Resultaten belyser hur ryggradsdjuren kan reagera snabbt på ljus under olika ljusförhållanden och publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMC Evolutionary Biology.
I studiet av hur immunförsvaret fungerar är möss viktiga som modell. Forskare från Uppsala universitet har nu upptäckt att möss, precis som människor, har så kallade marginalzons B-celler i sina lymfknutor. Denna kunskap gör det enklare och mer relevant att studera mänskliga immunsjukdomar och vissa cancersjukdomar i musmodeller.
Hos en isolerad population bin i södra Afrika förökar sig honorna utan att några hannar är inblandade. En forskargrupp vid Uppsala universitet och i Sydafrika har sekvenserat binas genom och sett hur dessa bin skiljer sig från andra honungsbin som förökar sig sexuellt. Studien publiceras i PLOS Genetics.
I en ny studie, publicerad i Science, har forskare från Uppsala universitet upptäckt att tidiga utvecklingsstadier av fisk som är exponerade för mikroplastpartiklar förändrar sitt beteende och växer sämre, vilket leder till mycket hög dödlighet. Forskarna upptäckte även att abborrlarver som hade tillgång till mikroplastpartiklar valde dessa framför naturlig föda som zooplankton.
På väg mot haven bryts en del av det organiska material som transporterats från landekosystemen ner av mikroorganismer. Att veta vad som styr hur fort denna nedbrytning sker är avgörande för vår möjlighet att förstå hur omsättningen av organiskt material påverkas av förändringar i miljön. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet hur nedbrytningen styrs storskaligt av klimatet.
Uppsalafysiker har i ett internationellt samarbete tagit fram en ny metod för att skapa laserpulser som är kortare, har mycket högre intensitet och täcker THz-frekvensområdet bättre än nuvarande källor. Studien publiceras idag i den välrenommerade tidskriften Nature Photonics och är av stor betydelse för materialforskningen.
Hos många djur är parningsbeteenden mellan individer av samma kön vanligt förekommande. Dessa företeelser utgör en gåta för evolutionsbiologer eftersom de inte för med sig samma uppenbara fördelar som parningsbeteenden mellan honor och hanar. En färsk studie från forskare vid Uppsala universitet kan ge en del av svaret på frågan om varför ”samkönade” parningsbeteenden är så vanliga i djurriket.
Hjärntumörer hos hundar är slående lika de som uppkommer hos människa. I en studie som publiceras i tidskriften PLOS Genetics har forskare vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet använt genetiska undersökningar av olika hundraser för att identifiera gener som kan ha betydelse för uppkomsten av hjärntumörer hos både hund och människa.
I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet och James Cook University i Australien att korallblekning och koralldöd har dramatiska följder inte bara för korallen utan för hur revets fiskar lär sig om och undviker rovdjur. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
En central fråga för hur nya arter och biologisk mångfald uppstår är hur olika arter anpassar sig genetiskt till olika livsbetingelser. I en ny studie, där DNA från 19 populationer av sill och strömming undersökts, visas att hundratals gener ligger bakom strömmingens anpassning till det bräckta vattnet i Östersjön, samt hur tidpunkten för leken regleras. Studien publiceras idag i eLife.
En av de allra mest intressanta aspekterna av Darwinfinkarnas evolution är hur olika arter utvecklat olika sorters näbbar för att kunna utnyttja olika födoresurser på Galápagos. En grupp forskare från Uppsala universitet, SLU och Princeton University har nu identifierat en specifik gen som förklarar skillnader i näbbens storlek hos Darwinfinkar. Studien publiceras i Science.
Under sällsynta omständigheter kan DNA hoppa från en art till en annan. Om DNA från en parasit hoppar till dess värd kan detta lämna spår som kan hittas miljontals år senare som en sorts “DNA-fossil”. En forskargrupp ledd från Uppsala universitet har nu upptäckt en ny typ av så kallade transposoner som kan hittas i genomet hos vissa fågelarter och rundmaskar.
Genom att titta på historiska data från USA har forskare vid Uppsala universitet kunnat se att minskat barnafödande leder till längre livslängd hos kvinnor. Hos män syntes inga sådana samband mellan faderskap och livslängd. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.
Man kan förvänta sig att djur som rör sig snabbt genom sin omgivning också har förmågan att uppfatta snabba förändringar. Trots detta är fåglar mer berömda för sin goda synskärpa. Nu visar forskning från Uppsala universitet i samarbete med SU och SLU att små vilda tättingars syn är betydligt snabbare än hos något annat ryggradsdjur – och mer än dubbelt så snabb som en människas.
Det räcker med så lite som en hundradels procent sämre “fitness” för att en bakterie ska förlora konkurrensen under evolutionen. För första gången har forskare lyckats beräkna selektionstrycket och resultaten publiceras idag i den ansedda tidskriften PLoS Genetics.
Mänsklig kommunikation styrs av regler som gör det möjligt att kombinera ord för att generera nya betydelser. Sådana syntaktiska regler har länge antagits vara unika för människor men en ny studie visar att även den japanska talgoxen kombinerar sina läten med särskilda regler för att kommunicera viktiga sammansatta meddelanden.
I DNA uppstår ibland så kallade synonyma mutationer, som inte leder till att proteinsekvensen förändras men som ändå kan ha stora negativa effekter på bakteriers överlevnadsförmåga. Ny forskning från Uppsala universitet visar nu hur effektivt en organism kan kompensera de negativa effekterna. Fynden publiceras i den välrenommerade tidskriften Molecular Biology and Evolution.
De lever flera kilometer under marken, behöver varken ljus eller syre och kan bara ses med mikroskop. Genom att sekvensera genomet hos en nyupptäckt grupp mikrober, Hadesarkéer, har den internationella forskargruppen listat ut hur dessa håller sig vid liv så djupt under jordens yta.
Människans vilja att bemästra ljus har gått från att kontrollera eld till att bygga globala optiska nätverk. Men ännu återstår flera olösta frågor. Vid årets Celsius-Linnéföreläsningar den 18 februari presenterar de internationella toppforskarna professor Eli Yablonovitch och professor Lene Vestergaard Hau banbrytande sätt att hantera och manipulera ljus för användning inom oräkneliga områden.
En mer än 50-årig debatt inom forskarvärlden har handlat om hur enzymer kan göra kemiska reaktioner miljontals gånger snabbare. Entropi är ett nyckelbegrepp och en huvudteori är att enzymet genom sin form ”ordnar” de delar som ingår i en reaktion i rätt position. Forskning visar nu att den höga reaktionshastigheten har en annan förklaring.