Både den östasiatiska sommarmonsunen och utbredningen av öken i Eurasien under istiden påverkades av isvolymer och ändringar i havsnivåerna i betydligt högre grad än man tidigare trott. Det visar en studie ledd av forskare vid Uppsala universitet som publicerats i Nature Communications.
Varför är det dåligt med antibiotikaresistens? Vad är dina kläder gjorda av? Kan ketchupeffekten vara ett gynnsamt fenomen hos ett läkemedel? Allt det kan du grotta ner dig i, på sjunde upplagan av Uppsala universitets vetenskapsfestival SciFest nu till helgen. 8-9 mars för skolor, lördag 10 mars är alla välkomna!
En ny studie visar att det förekommit ett större genflöde än man tidigare trott bland elefantarter, såväl nu levande som utdöda. Dessutom pekar den på att afrikansk savannelefant respektive skogselefant bör ses som två olika arter. Artikeln publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Vad krävs för att vi ska hitta liv utanför vårt solsystem? Hur löser vi gåtan om hur våra celler regleras? Vid årets Celsius-Linné-föreläsningar den 8 februari presenterar astrofysikern Natalie Batalha och biologiprofessorn Aviv Regev forskningsrön på bokstavligen ljusårs avstånd från varandra.
Forskare vid Uppsala universitet, Karolinska institutet och University of Oxford har utforskat en ny strategi för att stänga ned specifika enzymer för att förhindra celler att dela sig. Metoden, som publiceras i Cell Chemical Biology, kan användas som en strategi för att bekämpa cancer.
I en ny studie publicerad i PLOS Biology beskriver en internationell forskargrupp hur först grupper från söder (dagens Danmark och Tyskland) och därefter grupper från nordost bosatte sig i det nyligen isfria Skandinavien för mer än 10 000 år sedan.
Ett internationellt forskarteam har tagit superskarpa bilder av ytan på en närbelägen jättestjärna med VLT teleskopet i Chile. Bilderna visar hur gigantiska bubblor, tvåhundra gånger så stora som vår egen sol, transporterar energi från jättestjärnans inre, upp till ytan. Bilderna kan användas för att förstå hur jättestjärnors massiva vindar så småningom leder till stjärnans död.
Forskare från Uppsala universitet har med hjälp av en ny metod upptäckt mikroskopiska rester av djur i över en halv miljard år gamla bergarter från Grönlands norra spets.
För att förstå vad som gått fel vid cancer och öppna nya möjligheter till behandlingar är det viktigt att förstå molekylära mekanismer bakom vad som händer på cellnivå. Ny forskning, som nu publiceras i tidskriften Molecular Cell, visar detaljerad information om processen bakom att ett specifikt enzyms motor ”rusar” och skadar cellen vid levercancer.
Kálmán J. Szabó, professor i organisk kemi med inriktning mot metallorganisk kemi vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi 2017.
Familjen Darwinfinkar på Galapagosöarna är en ikonisk modell för uppkomsten av olika arter på vår planet. En grupp forskare från Uppsala universitet och Princeton rapporterar nu att de kunnat dokumentera hur en ny art av dessa fåglar uppkommit. Den nya arten utvecklades efter att två olika arter av Darwinfinkar hybridiserade för snart 40 år sedan. Studien publiceras idag i Science.
Forskare från bland annat Uppsala universitet har för första gången i detalj kartlagt hur arvsmassan hos en hotad djurart påverkas av kraftig inavel. Den storskaliga studien av den skandinaviska vargstammen publiceras i Nature Ecology & Evolution.
Ytterligare en viktig pusselbit i människans historieskrivning ägde rum i södra Afrika visar en DNA-analys av förhistoriska människor från området KwaZulu-Natal, som letts av forskare från Uppsala universitet, tillsammans med kollegor från Sydafrika. Studien publiceras idag i tidskriften Science.
Fem nya hedersdoktorer har utsetts vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. AbuBakr Bahaj, energiforskare, utses till teknologie hedersdoktor och till filosofie hedersdoktorer utses Henry Chapman, fysiker/biofysiker; Gene Likens, ekosystemforskare; Stefano Moretti, partikelfysiker; och Jean-Pierre Sauvage, kemist.
Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan epigenetiska förändringar och några av våra vanliga folksjukdomar. Men vad betyder detta samband? En ny studie visar att det ofta är yttre faktorer, som livsstil, som påverkat både det epigenetiska mönstret och som orsakar sjukdomen. Resultaten publiceras i PLOS Genetics.
Ännu en ny sorts havsreptil från dinosauriernas tidsålder har identifierats av svenska och tyska forskare. Arminisaurus schuberti var en sorts plesiosaurus som simmade runt i det hav som för 190 miljoner år sedan sträckte sig över Tyskland. Fynden beskrivs i den paleontologiska tidskriften Alcheringa.
Nyupptäckta människoliknande fotspår på Kreta kan vända upp och ner på den etablerade berättelsen om tidig mänsklig evolution. Spåren är ungefär 5,7 miljoner år gamla och skapades vid en tid då tidigare forskning placerar våra förfäder i Afrika – med apliknande fötter.
Ett 132 miljoner år gammalt fossilt havsmonster från norra Tyskland har identifierats av en internationell forskargrupp. Lagenanectes kan knappast ha varit en skönhet, med superlång hals och tänder som stack rakt ut åt sidorna, men har nu fått en plats i det vetenskapliga släktträdet. Djuret visade sig vara en av de allra första elasmosaurierna.
I samband med invigningen av Uppsala universitets nya elektronmikroskop Titan Themis den 19 juni presenteras beslutet att i samverkan bygga upp ett nationellt centrum för transmissionselektronmikroskopi, CEM4MAT, Centre of Electron Microscopy for Materials i Stockholm-Uppsalaregionen.
Ungfåglar känner igen och lär sig sin artspecifika sång även när de exponeras för sång från andra arter. De underliggande mekanismerna för detta har dock varit okända. I en ny studie visar forskare vid Uppsala universitet att det är de genetiska skillnaderna mellan arterna snarare än tidig inlärning eller andra mekanismer som ligger bakom fåglarnas förmåga.