I en artikel i Nature rapporterar ett internationellt forskarlag om hur man med hjälp av jätteteleskopen ALMA och VLT upptäckt signaturer av grundämnena syre och väte från en extremt avlägsen galax – så långt borta att det tagit ljuset från galaxen ca 13.3 miljarder år att nå fram till oss. Forskarna kan nu dra slutsatser om stjärnbildning längre tillbaka i universums historia än någonsin förut.
Parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis orsakar en livshotande infektion hos amfibier och anses vara en av orsakerna till att antalet amfibier minskar globalt. I en ny studie publicerad i Science har forskare från hela världen, bland annat från Uppsala universitet, samarbetat för att hitta källan till parasiten. En stam från Koreahalvön har identifierats som en ursprungsstam för parasiten.
Nya astronomiska kartläggningar av hundratusentals av universums tomrum och galaxhopar kommer kunna användas för att testa Einsteins relativitetsteori genom att söka efter små avvikelser hos gravitationen på enorma avstånd – en möjlig förklaring till den mörka energin som får universums expansion att accelerera idag. Det visar ny studie från Uppsala universitet som publicerats i Physical Review D.
I en ny studie publicerad i Nature presenterar en internationell forskargrupp nya rön kring mitokondriens evolutionära ursprung. Mitokondrien är cellens kraftverk och har spelat en viktig roll för uppkomsten av komplexa organismer på jorden. Forskarna analyserade stora mängder DNA-sekvensdata och kunde visa att tidigare teorier om mitokondriens ursprung inte håller måttet.
I en studie som publiceras i Current Biology rapporterar forskare från Uppsala universitet nya resultat kring den encelliga modellorganismen Stentor polymorphus, som används för att studera regeneration. Studien tillämpade nyutvecklade metoder som tillät forskarna att studera genuttrycket i individuella celler.
Världens längsta djur, slemmasken långsnöre som kan bli upp till 55 meter lång, producerar nervgifter som kan döda både krabbor och kackerlackor. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och Artdatabanken vid SLU, och som publiceras idag i Scientific Reports. Gifterna skulle kunna användas i till exempel insektsbekämpningsmedel inom jordbruket.
Uppsala universitet har sedan länge haft ett stort engagemang i Sydafrika och nu tas ytterligare ett steg. The South Africa – Sweden University Forum, Sasuf, involverar hela 30 universitet i Sydafrika och Sverige samt ett antal forskningsfinansiärer och andra aktörer. Syftet är att skapa forskningssamarbeten inom hållbar utveckling.
Frågan om huruvida dinofågeln Archaeopteryx från yngre juraperioden höll sig på marken, var en glidare eller en aktiv flygare har fascinerat paleontologer i årtionden. En internationell grupp med forskare från bland annat Uppsala universitet visar i en ny studie att Archaeopteryx vingar var utformade för tillfälliga flygturer, men inte för så avancerade flygningar som dagens fåglar klarar.
I en tvärvetenskaplig studie publicerad i PNAS har en internationell grupp forskare använt sig av arkeologiska och genetiska data tillsammans med isotopanalyser för att fånga 4000 år av Iberiska halvöns förhistoria.
Både den östasiatiska sommarmonsunen och utbredningen av öken i Eurasien under istiden påverkades av isvolymer och ändringar i havsnivåerna i betydligt högre grad än man tidigare trott. Det visar en studie ledd av forskare vid Uppsala universitet som publicerats i Nature Communications.
Varför är det dåligt med antibiotikaresistens? Vad är dina kläder gjorda av? Kan ketchupeffekten vara ett gynnsamt fenomen hos ett läkemedel? Allt det kan du grotta ner dig i, på sjunde upplagan av Uppsala universitets vetenskapsfestival SciFest nu till helgen. 8-9 mars för skolor, lördag 10 mars är alla välkomna!
En ny studie visar att det förekommit ett större genflöde än man tidigare trott bland elefantarter, såväl nu levande som utdöda. Dessutom pekar den på att afrikansk savannelefant respektive skogselefant bör ses som två olika arter. Artikeln publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Vad krävs för att vi ska hitta liv utanför vårt solsystem? Hur löser vi gåtan om hur våra celler regleras? Vid årets Celsius-Linné-föreläsningar den 8 februari presenterar astrofysikern Natalie Batalha och biologiprofessorn Aviv Regev forskningsrön på bokstavligen ljusårs avstånd från varandra.
Forskare vid Uppsala universitet, Karolinska institutet och University of Oxford har utforskat en ny strategi för att stänga ned specifika enzymer för att förhindra celler att dela sig. Metoden, som publiceras i Cell Chemical Biology, kan användas som en strategi för att bekämpa cancer.
I en ny studie publicerad i PLOS Biology beskriver en internationell forskargrupp hur först grupper från söder (dagens Danmark och Tyskland) och därefter grupper från nordost bosatte sig i det nyligen isfria Skandinavien för mer än 10 000 år sedan.
Ett internationellt forskarteam har tagit superskarpa bilder av ytan på en närbelägen jättestjärna med VLT teleskopet i Chile. Bilderna visar hur gigantiska bubblor, tvåhundra gånger så stora som vår egen sol, transporterar energi från jättestjärnans inre, upp till ytan. Bilderna kan användas för att förstå hur jättestjärnors massiva vindar så småningom leder till stjärnans död.
Forskare från Uppsala universitet har med hjälp av en ny metod upptäckt mikroskopiska rester av djur i över en halv miljard år gamla bergarter från Grönlands norra spets.
För att förstå vad som gått fel vid cancer och öppna nya möjligheter till behandlingar är det viktigt att förstå molekylära mekanismer bakom vad som händer på cellnivå. Ny forskning, som nu publiceras i tidskriften Molecular Cell, visar detaljerad information om processen bakom att ett specifikt enzyms motor ”rusar” och skadar cellen vid levercancer.
Kálmán J. Szabó, professor i organisk kemi med inriktning mot metallorganisk kemi vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi 2017.
Familjen Darwinfinkar på Galapagosöarna är en ikonisk modell för uppkomsten av olika arter på vår planet. En grupp forskare från Uppsala universitet och Princeton rapporterar nu att de kunnat dokumentera hur en ny art av dessa fåglar uppkommit. Den nya arten utvecklades efter att två olika arter av Darwinfinkar hybridiserade för snart 40 år sedan. Studien publiceras idag i Science.