För ungefär 56 miljoner år sedan blev det mycket varmare på jorden. Forskare från Uppsala universitet kan nu tillsammans med brittiska kollegor visa att ett stort, explosivt vulkanutbrott på ön Isle of Skye utanför Skottland kan ha varit en bidragande faktor till klimatförändringen. Forskningen publiceras i tidskriften Scientific Reports.
En internationell forskargrupp presenterar nu den första högupplösta kartan över hela världens flodslätter. Forskargruppen presenterar också ett öppet tillgängligt verktyg som kan användas för att kartlägga flodslätter. Artikeln är publicerad i tidskriften Scientific Data.
En lav består av svampar och alger som lever tillsammans i en så kallad symbios. Nu kan forskare från Uppsala universitet visa att det inte bara förekommer två svampar i varglav – utan tre. Den tredje, Tremella, uppträder i en tidigare okänd jästform. Dessutom visar forskarna att denna tredje svamp återfinns i direkt kontakt med algen, en omständighet som tyder på att den är aktiv i symbiosen.
Den östliga låglandsgorillan har nyligen förlorat genetisk mångfald och har därmed minskade chanser att klara av framtida miljöförändringar. Det kan forskare från bland annat Naturhistoriska riksmuseet och Uppsala universitet se efter att ha jämfört arvsmassan hos nu levande djur med prover som samlades in för 100 år sedan. Resultaten publiceras i tidskriften Current Biology.
Fnittertrastar, timalior, glasögonfåglar och sylvior hamnade på olika grenar på fåglarnas livsträd redan för 18-20 miljoner år sedan. Det visar ny forskning av en internationell forskargrupp från Sverige, Kina, Danmark, Schweiz och USA. I sina studier har forskarna analyserat DNA från över 400 arter av bland annat fnittertrastarna.
Under perioden trias levde däggdjursliknande reptiler kallade therapsider tillsammans med föregångare till dinosaurier, krokodiler och grodor. De var föregångare till dagens däggdjur. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med polska kollegor identifierat en ny therapsid-art, stor som en elefant, som tidigare passerat obemärkt under den vetenskapliga radarn.
I en ny artikel som publiceras i Nature visar ett internationellt forskarlag högupplösta bilder av fotosystem II, proteinkomplexet som spjälkar vatten till vätejoner och syre i fotosyntesen. Bilderna kommer att kunna hjälpa forskare att förstå den komplicerade vattenspjälkningsmekanismen och öppna upp för utvecklingen av effektiva och prisvärda apparater för att framställa solbränslen.
Parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis orsakar en livshotande infektion hos amfibier. Den har under de senare åren har svampen påträffats hos flera arter i Sverige. I en studie publicerad i PLOS ONE visar forskare från Uppsala universitet att andelen infekterade individer varierar stort mellan arter och att både dammens karaktär och det omkringliggande landskapet påverkar.
Fossilerade steroider visar att det fanns svampdjur, som tillhör djurriket, i marina miljöer åtminstone 100 miljoner år före den kambriska explosionen som gav upphov till en mångfald av djurarter och organismer. Det nya fyndet stöder tidigare forskning vars slutsatser på sin tid inte godtogs av det vetenskapliga samfundet.
Själviska gener är gener som sprids vidare till nästa generation men som inte har någon fördel för individen i stort och kan ibland vara skadliga. Forskare vid Uppsala universitet har för första gången sekvenserat, eller kartlagt, två stycken själviska gener i mögelsvampen Neurospora intermedia som får svampsporer att döda sina syskon.
Retrovirus har infiltrerat ryggradsdjur under miljontals år genom att sätta in sina gener i arvsmassan, och därefter nedärvas genom generationer som endogena retrovirus (ERV). Nu presenterar forskare från Uppsala universitet ny kunskap om den långa samutvecklingen mellan retrovirus och deras värdar genom att studera ERV-variation och spridning i vilda och domesticerade kaninpopulationer.
I en ny vetenskaplig artikel beskriver forskare vid Uppsala universitet hur de med hjälp av en helt ny metod tillverkat ett artificiellt enzym som fungerar tillsammans med levande cellers metabolism. Dessa enzymer kan använda cellernas egna energiproduktion och producera vätgas från solenergi.
En etablerad dogm inom biologisk forskning har länge varit att cellens proteinfabrik, ribosomen, fungerar på samma sätt i alla celler och under alla förhållanden. I en internationell studie med medverkande från Weill Cornell Medicine och Uppsala universitet som idag publiceras i tidskriften Cell Reports visar forskarna att det är en sanning som inte längre håller.
En unik datoralgoritm har tagits fram för att kunna beräkna miljarder slumpmässiga rörelser hos polymerer. Med hjälp av en specialanpassad fysikalisk modell kan datorsimulationer köras hundratals gånger snabbare än traditionell datakod. Den nya metoden togs ursprungligen fram för datorspel, men används här för att beräkna molekylära krafter i en liten polymerdroppe.
Hur uppstår de storskaliga mönstren i evolutionen? Forskare vid Uppsala universitet och University of Leeds hävdar i en ny vetenskaplig artikel att många evolutionära mönster i själva verket beror på ett slags statistisk bias som gör att vi oundvikligen ser det förflutna ur vår nutida synvinkel.
Hos kantnålsfiskar blir hanarna gravida, förser ungarna med näring och syre och avslutar det hela med en levandefödsel. Men de är knappast några mönsterpappor. I en ny studie visar svenska och portugisiska forskare att om hanen träffar en hona han gillar bättre än den han är gravid med gör han sig av med äggen eller förkortar graviditeten för att snabbare kunna para sig med den nya.
Forskare vid Uppsala universitet visar i en ny studie att en natts sömnbrist påverkar vävnaders ämnesomsättning och reglering av genuttrycket på olika sätt hos människa. Detta kan förklara varför skiftarbete och kronisk sömnbrist kan försämra ämnesomsättningen och påverka kroppssammansättningen negativt. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.
Det finns inte en sorts spermie som alltid är den bästa. I alla fall inte hos halsbandsflugsnappare. Vilken spermietyp som är mest framgångsrik beror på hanens övriga egenskaper. Det visar Uppsalaforskare i en studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Behavioral Ecology.
För 66 miljoner år sedan utplånades en stor del av de hajsorter som fanns på Jorden. I deras ställe kunde en annan grupp i snabb fart träda fram, hundhajarna (Triakidae), som fortfarande tillsammans med andra närbesläktade grupper är de dominerande hajsorterna. Det visar en ny studie, där forskare från Uppsala universitet och University of New England har undersökt hundratals fossila hajtänder.
Forskare vid Uppsala universitet, SLU, Tartu universitet och EMBL i Heidelberg har genomfört den första globala genomiska kartläggningen av bakterier och svampar i jord. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature, visar att bakterier och svampar kämpar konstant om tillgång till näring. Som vapen produceras en mängd olika antibiotiska ämnen samtidigt som resistenser utvecklas som motmedel.