Snart kan vi ersätta fossila bränslen med en koldioxidneutral produkt bildad från solenergi, koldioxid och vatten. Forskare vid Uppsala universitet har lyckats framställa mikroorganismer som effektivt kan producera alkoholen butanol utav koldioxid och solenergi, utan att behöva gå omvägen via solceller. Det visar en ny studie som publiceras i den tidskriften Energy & Environmental Science.
En grupp svenska och brittiska forskare har i en ny studie undersökt ärftlighet och hundägande med hjälp av över 35 000 tvillingpar från Svenska Tvillingregistret. Resultaten visar att en persons gener har stort inflytande över valet att skaffa hund. Generna verkar stå för mer än halva förklaringen till att en del blir hundägare och andra inte.
När alunskiffer bildades för ungefär 480 miljoner år sedan har tidigare forskning visat att det var växthusklimat i Sverige, med vattentemperaturer kring 40 C. Men det finns indikatorer på att temperaturen på havsbotten var nära fryspunkten. De här fynden kan leda till att man måste omvärdera alunskifferns bildningsmiljö, visar ny forskning (bla UU) som publiceras i tidskriften Scientific Reports
Ett forskningsprojekt lett av Uppsala universitet har fått ett EU-anslag som omfattar 3,2 miljoner euro. Målet är att göra ett förnybart solbränsle med hjälp av såpfilmer, koldioxid och solljus.
Människorna som begravdes i stenålderns megalitgravar/stenkammarsgravar var nära släkt med varandra. Det har en internationell forskargrupp led från Uppsala universitet slagit fast efter att ha undersökt gravar på Gotland och Irland och i Skottland. Släktskapsbanden kunde spåras längre än tio generationer. Forskningsresultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Järnmalm av kirunatyp utgör den största delen av Europas järnmalmsproduktion men när det kommer till hur denna malm en gång bildades har forskarna inte varit överens. Nu presenterar forskare från Uppsala universitet, tillsammans med internationella kollegor, nya resultat som visar att den största delen av järnmalmen måste vara bildad av magmatiska processer i höga temperaturer.
Paddor i lantliga miljöer drabbas oftare av parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis än paddor i mer urbana miljöer. Det visar en ny studie som forskare vid Uppsala universitet publicerat i den vetenskapliga tidskriften Diseases of Aquatic Organisms. Forskarna visar också att paddor som delar damm med åkergrodor löper ökad risk att drabbas av svampinfektion.
Men hjälp av ljusenergi kan man flytta elektroner och protoner och därigenom skapa energirika tillstånd. Men elektronen och protonen vill gärna rymma tillbaka till ursprungsläget. I en ny artikel i Science visar forskare från Yale och Uppsala att ju högre energi man har lagrat, desto längre tid tar det för läget att gå tillbaka. Tvärt emot hur kemiska reaktioner normalt beter sig.
Ett internationellt forskarteam med medverkan från Uppsala universitet och SLU har för första gången rekonstruerat livets träd för alla världens cirka 140 tättingfamiljer. Tättingarna omfattar fler än 6000 arter och utgör den i särklass största fågelgruppen. Till tättingar räknas alla ”småfåglar”, såsom mesar, trastar och finkar, liksom kråkfåglar.
Det finns inga tecken på att hybrider mellan hund och varg skulle ha bidragit till den skandinaviska vargstammen, en fråga som diskuterats mycket särskilt i Norge. Ursprunget tycks stå att finna i den vargstam som tidigare var utbredd i Norden och intilliggande delar av norra Europa. Det visar ny genetisk forskning från Uppsala universitet.
Genom att manipulera genuttrycket hos en särskild gen som styr åldrande kunde forskare få rundmaskar att bli mer än dubbelt så gamla. Till forskarnas förvåning fick sedan barnen till dessa långlivade maskar fler ungar än andra. Den genetiska manipulationen hade alltså gett högre reproduktion i nästa släktled.
Reptiler visar en häpnadsväckande färgvariation och inom vissa arter så förekommer det olika färgvarianter. Nu visar en internationell forskargrupp att två specifika gener har en avgörande betydelse för gul och röd pigmentering hos den europeiska murödlan samt att genetisk variation i dessa gener även är kopplat till variation i djurens beteende.
I en värld som rör sig bort från fossila bränslen och mot förnybar energi behövs nya och bättre batterier. Det Uppsalaledda projektet Battery 2030+ har valts ut av EU-kommissionen för att skapa en grogrund för stora visionära, vetenskapliga och långsiktiga forskningsprojekt som tar itu med stora samhällsutmaningar och omvandlar vetenskapliga framsteg till konkreta innovationsmöjligheter.
Koproliter (fossilt bajs) från den dinosaurieliknande härskarödlan Smok wawelski innehåller många bitar av större ben. Denna upptäckt har fått forskare vid Uppsala universitet att dra slutsatsen att Smok wawelski tuggade i sig ben för att få i sig salter och märg, ett beteende som ofta förknippas med däggdjur men inte reptiler.
Vad krävs för att vi ska kunna lagra koldioxid i berggrund och därmed minska människans påverkan på jordens klimat? Påverkar klimatförändringar i kombination med miljögifter människans hälsa? Vid Celsius-Linné-föreläsningarna den 7 februari presenterar geologen Martin Blunt och mikrobiologen tillika toxikologen Linda S. Birnbaum forskningsrön om några av mänsklighetens största utmaningar.
Ny forskning visar att ungefär 35,300 sjöar på norra halvklotet skulle bli isfria hela året om ifall den globala medeltemperaturen ökar med 2 grader. I Sverige blir tusentals sjöar helt isfria om uppvärmningen når mer än 3 grader. Forskare från bland annat Uppsala universitet har arbetat med studien, som nu presenteras i tidskriften Nature Climate Change.
För ungefär 56 miljoner år sedan blev det mycket varmare på jorden. Forskare från Uppsala universitet kan nu tillsammans med brittiska kollegor visa att ett stort, explosivt vulkanutbrott på ön Isle of Skye utanför Skottland kan ha varit en bidragande faktor till klimatförändringen. Forskningen publiceras i tidskriften Scientific Reports.
En internationell forskargrupp presenterar nu den första högupplösta kartan över hela världens flodslätter. Forskargruppen presenterar också ett öppet tillgängligt verktyg som kan användas för att kartlägga flodslätter. Artikeln är publicerad i tidskriften Scientific Data.
En lav består av svampar och alger som lever tillsammans i en så kallad symbios. Nu kan forskare från Uppsala universitet visa att det inte bara förekommer två svampar i varglav – utan tre. Den tredje, Tremella, uppträder i en tidigare okänd jästform. Dessutom visar forskarna att denna tredje svamp återfinns i direkt kontakt med algen, en omständighet som tyder på att den är aktiv i symbiosen.
Den östliga låglandsgorillan har nyligen förlorat genetisk mångfald och har därmed minskade chanser att klara av framtida miljöförändringar. Det kan forskare från bland annat Naturhistoriska riksmuseet och Uppsala universitet se efter att ha jämfört arvsmassan hos nu levande djur med prover som samlades in för 100 år sedan. Resultaten publiceras i tidskriften Current Biology.
