Hos arter med sexuell reproduktion finns inte två individer som är exakt lika och forskare har länge kämpat med att förstå varför det finns så mycket genetisk variation. Ett team av forskare från Uppsala universitet visar nu att en genetisk dragkamp mellan könen upprätthåller variation, i en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.
118 miljoner år gamla fossila fjädrar från dinosaurier och tidiga fåglar har hittats i sedimenten efter en sjö som en gång i tiden låg innanför den södra polcirkeln. De beskrivs i en ny vetenskaplig artikel i tidskriften Gondwana Research.
Mycket välbevarade fossil från Ryssland kastar ett nytt, och lite förvånande, ljus över de allra tidigaste fyrfotadjuren, tetrapoderna. Upptäckten av den nya arten, Parmastega, presenteras av Uppsalaforskare i tidskriften Nature.
Mycket av dagens moderna teknik kräver sällsynta jordartsmetaller och en nyckel till att hitta mer är att förstå hur de kan koncentreras i jordskorpan. Genom Bergslagen går ett stråk med anrikningar av sällsynta jordartsmetaller av så kallad ”Bastnästyp” och i en ny studie visar forskare från Uppsala universitet och Sveriges geologiska undersökning (SGU) hur denna typ av malmer en gång bildades.
Per-Ola Norrby, Principal Scientist vid AstraZeneca Gothenburg och adjungerad professor vid Göteborgs universitet och University of Notre Dame, USA, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi 2019.
I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information med isotopdata för att bättre förstå de demografiska processerna bakom stridsyxekulturen och dess intåg i Skandinavien. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
Uppsalafysiker har för första gången kunnat identifiera hur man kan skilja mellan så kallade äkta och falska Majoranatillstånd. Forskningsresultaten är ett stort steg på vägen mot en fortsatt utveckling av topologiska supraledare och användandet av Majornatillstånd för avancerade kvantdatorer i framtiden.
Hönsrasen White Plymouth Rock har varit central för utvecklingens av dagens moderna broilers. Men hur gick det egentligen till när denna ras avlades fram? Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans amerikanska kollegor analyserat dess arvsmassa för att få reda på vilka raser som ingår i släktträdet.
Förändring av en enda aminosyra har haft en viktig roll för strömmingens anpassning till Östersjöns ljusmiljö. Precis samma genetiska förändring förekommer hos cirka en tredjedel av alla världens fiskar som lever i sötvatten eller bräckt vatten. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Dagens flamingor filtrerar ut sin föda från vatten, vilket gör att deras bajs innehåller många rester av mikroskopiskt små byten. I en ny vetenskaplig artikel beskrivs väldigt likt innehåll från över 150 miljoner år gammalt fossiliserat flygödlebajs. Det är det första direkta beviset på att vissa flygödlor från sen jura också var filtrerare och åt liknande föda som dagens flamingor.
Problemet med tillgång till säkert dricksvatten i stora delar av Bangladesh är en ständig utmaning. En forskargrupp från Uppsala universitet, Sverige och Dhaka universitet, Bangladesh visar nu att en lokalt växande och tidigare outnyttjad grön makroalgart kan användas för att extrahera cellulosananofibrer, som sedan kan formas till pappersark med skräddarsydd porstorlek för vattenbehandling.
Långlivade svampar som växer i så kallade häxringar samlar på sig förvånansvärt få mutationer över tid, vilket tyder på att de har ett väl utvecklat skydd mot skadliga mutationer. Resultaten, som publiceras i den ansedda tidskriften Current Biology, är intressanta ur både medicinskt och evolutionsbiologiskt perspektiv.
Under tjugo års tid har forskare vid bland annat Uppsala universitet undersökt palmer i Amazonas. Palmplantor på nästan 550 olika platser har undersökts. Det här är en viktig kartläggning för att förstå hur den biologiska mångfalden utvecklats i tropiska ekosystem, och vad som krävs för att bevara den. Arbetet presenteras i en ny studie som publiceras i tidskriften Ecology.
Snart kan vi ersätta fossila bränslen med en koldioxidneutral produkt bildad från solenergi, koldioxid och vatten. Forskare vid Uppsala universitet har lyckats framställa mikroorganismer som effektivt kan producera alkoholen butanol utav koldioxid och solenergi, utan att behöva gå omvägen via solceller. Det visar en ny studie som publiceras i den tidskriften Energy & Environmental Science.
En grupp svenska och brittiska forskare har i en ny studie undersökt ärftlighet och hundägande med hjälp av över 35 000 tvillingpar från Svenska Tvillingregistret. Resultaten visar att en persons gener har stort inflytande över valet att skaffa hund. Generna verkar stå för mer än halva förklaringen till att en del blir hundägare och andra inte.
När alunskiffer bildades för ungefär 480 miljoner år sedan har tidigare forskning visat att det var växthusklimat i Sverige, med vattentemperaturer kring 40 C. Men det finns indikatorer på att temperaturen på havsbotten var nära fryspunkten. De här fynden kan leda till att man måste omvärdera alunskifferns bildningsmiljö, visar ny forskning (bla UU) som publiceras i tidskriften Scientific Reports
Ett forskningsprojekt lett av Uppsala universitet har fått ett EU-anslag som omfattar 3,2 miljoner euro. Målet är att göra ett förnybart solbränsle med hjälp av såpfilmer, koldioxid och solljus.
Människorna som begravdes i stenålderns megalitgravar/stenkammarsgravar var nära släkt med varandra. Det har en internationell forskargrupp led från Uppsala universitet slagit fast efter att ha undersökt gravar på Gotland och Irland och i Skottland. Släktskapsbanden kunde spåras längre än tio generationer. Forskningsresultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Järnmalm av kirunatyp utgör den största delen av Europas järnmalmsproduktion men när det kommer till hur denna malm en gång bildades har forskarna inte varit överens. Nu presenterar forskare från Uppsala universitet, tillsammans med internationella kollegor, nya resultat som visar att den största delen av järnmalmen måste vara bildad av magmatiska processer i höga temperaturer.
Paddor i lantliga miljöer drabbas oftare av parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis än paddor i mer urbana miljöer. Det visar en ny studie som forskare vid Uppsala universitet publicerat i den vetenskapliga tidskriften Diseases of Aquatic Organisms. Forskarna visar också att paddor som delar damm med åkergrodor löper ökad risk att drabbas av svampinfektion.
