Ämnen: Naturvetenskap

  • Ny metod tar analys av genetiska bibliotek till nya nivåer

    Uppsalaforskare har utvecklat en ny metod för att undersöka dynamiska förlopp i stora genetiska bibliotek. Genom att applicera metoden på cellcykelreglering kan de bidra de till en tydligare bild av den gäckande kontrollmekanismen. Studien är publicerad i tidskriften Nature Methods.

  • En genetisk dragkamp mellan könen skapar variation

    Hos arter med sexuell reproduktion finns inte två individer som är exakt lika och forskare har länge kämpat med att förstå varför det finns så mycket genetisk variation. Ett team av forskare från Uppsala universitet visar nu att en genetisk dragkamp mellan könen upprätthåller variation, i en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.

  • Nyupptäckt fyrfotadjur lämnade kanske aldrig vattnet

    Mycket välbevarade fossil från Ryssland kastar ett nytt, och lite förvånande, ljus över de allra tidigaste fyrfotadjuren, tetrapoderna. Upptäckten av den nya arten, Parmastega, presenteras av Uppsalaforskare i tidskriften Nature.

  • Så bildades svenska mineraliseringar rika på sällsynta jordartsmetaller

    Mycket av dagens moderna teknik kräver sällsynta jordartsmetaller och en nyckel till att hitta mer är att förstå hur de kan koncentreras i jordskorpan. Genom Bergslagen går ett stråk med anrikningar av sällsynta jordartsmetaller av så kallad ”Bastnästyp” och i en ny studie visar forskare från Uppsala universitet och Sveriges geologiska undersökning (SGU) hur denna typ av malmer en gång bildades.

  • Per-Ola Norrby får årets Ulla och Stig Holmquists pris

    Per-Ola Norrby, Principal Scientist vid AstraZeneca Gothenburg och adjungerad professor vid Göteborgs universitet och University of Notre Dame, USA, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi 2019.

  • DNA-studie kastar nytt ljus över stridsyxekulturens skandinaver

    I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information med isotopdata för att bättre förstå de demografiska processerna bakom stridsyxekulturen och dess intåg i Skandinavien. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

  • ​Ett steg på väg mot framtidens kvantdatorer

    Uppsalafysiker har för första gången kunnat identifiera hur man kan skilja mellan så kallade äkta och falska Majoranatillstånd. Forskningsresultaten är ett stort steg på vägen mot en fortsatt utveckling av topologiska supraledare och användandet av Majornatillstånd för avancerade kvantdatorer i framtiden.

  • Skapandet av en bra broiler – så ser rasen Plymouth Rocks släktträd ut

    Hönsrasen White Plymouth Rock har varit central för utvecklingens av dagens moderna broilers. Men hur gick det egentligen till när denna ras avlades fram? Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans amerikanska kollegor analyserat dess arvsmassa för att få reda på vilka raser som ingår i släktträdet.

  • ​En aminosyra avgörande för strömmingens anpassning till Östersjöns ljusmiljö

    Förändring av en enda aminosyra har haft en viktig roll för strömmingens anpassning till Östersjöns ljusmiljö. Precis samma genetiska förändring förekommer hos cirka en tredjedel av alla världens fiskar som lever i sötvatten eller bräckt vatten. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

  • Flygödlor från sen jura åt samma föda som dagens flamingor

    Dagens flamingor filtrerar ut sin föda från vatten, vilket gör att deras bajs innehåller många rester av mikroskopiskt små byten. I en ny vetenskaplig artikel beskrivs väldigt likt innehåll från över 150 miljoner år gammalt fossiliserat flygödlebajs. Det är det första direkta beviset på att vissa flygödlor från sen jura också var filtrerare och åt liknande föda som dagens flamingor.

  • Pappersfilter av lokala alger kan rädda liv i Bangladesh

    Problemet med tillgång till säkert dricksvatten i stora delar av Bangladesh är en ständig utmaning. En forskargrupp från Uppsala universitet, Sverige och Dhaka universitet, Bangladesh visar nu att en lokalt växande och tidigare outnyttjad grön makroalgart kan användas för att extrahera cellulosananofibrer, som sedan kan formas till pappersark med skräddarsydd porstorlek för vattenbehandling.

  • Svampstudier ger ny kunskap om skadliga mutationer i celler

    Långlivade svampar som växer i så kallade häxringar samlar på sig förvånansvärt få mutationer över tid, vilket tyder på att de har ett väl utvecklat skydd mot skadliga mutationer. Resultaten, som publiceras i den ansedda tidskriften Current Biology, är intressanta ur både medicinskt och evolutionsbiologiskt perspektiv.

  • ​20 års kartläggning av Amazonas palmer är klar

    Under tjugo års tid har forskare vid bland annat Uppsala universitet undersökt palmer i Amazonas. Palmplantor på nästan 550 olika platser har undersökts. Det här är en viktig kartläggning för att förstå hur den biologiska mångfalden utvecklats i tropiska ekosystem, och vad som krävs för att bevara den. Arbetet presenteras i en ny studie som publiceras i tidskriften Ecology.

  • ​Solenergi blir biobränsle utan solceller

    Snart kan vi ersätta fossila bränslen med en koldioxidneutral produkt bildad från solenergi, koldioxid och vatten. Forskare vid Uppsala universitet har lyckats framställa mikroorganismer som effektivt kan producera alkoholen butanol utav koldioxid och solenergi, utan att behöva gå omvägen via solceller. Det visar en ny studie som publiceras i den tidskriften Energy & Environmental Science.

  • Generna påverkar valet att skaffa hund

    En grupp svenska och brittiska forskare har i en ny studie undersökt ärftlighet och hundägande med hjälp av över 35 000 tvillingpar från Svenska Tvillingregistret. Resultaten visar att en persons gener har stort inflytande över valet att skaffa hund. Generna verkar stå för mer än halva förklaringen till att en del blir hundägare och andra inte.

  • ​Kristallkulor i alunskiffern kan tyda på isbildning i tropiskt hav

    När alunskiffer bildades för ungefär 480 miljoner år sedan har tidigare forskning visat att det var växthusklimat i Sverige, med vattentemperaturer kring 40 C. Men det finns indikatorer på att temperaturen på havsbotten var nära fryspunkten. De här fynden kan leda till att man måste omvärdera alunskifferns bildningsmiljö, visar ny forskning (bla UU) som publiceras i tidskriften Scientific Reports

  • Stenålderns europeiska megalitgravar var familjegravar

    Människorna som begravdes i stenålderns megalitgravar/stenkammarsgravar var nära släkt med varandra. Det har en internationell forskargrupp led från Uppsala universitet slagit fast efter att ha undersökt gravar på Gotland och Irland och i Skottland. Släktskapsbanden kunde spåras längre än tio generationer. Forskningsresultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Uppsala universitet på Mynewsdesk

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av Mynewsdesk och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs Mynewsdesks Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Mynewsdesks Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att Mynewsdesks Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Uppsala universitet.

Okej