Forskare vid Uppsala universitet och University of Leeds presenterar nu en matematisk modell av mångfalden i livets utvecklingshistoria. Modellen fördjupar kunskapen om hur nutidens organismgrupper har uppkommit och ger ett svar på Darwins ”förhatliga gåta” om blomväxternas ursprung. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat ett nytt sätt att studera mikroorganismer. Den nya metoden gör det möjligt att utifrån väldigt lite material få en överblick över hela organismens DNA. I studien har forskarna använt sporer från en särskild svamp de studerar men metoden kan också användas för andra små och svårstuderade organismer.
Det är ett stort problem att många tuberkulosbakterier har utvecklat resistens mot antibiotika. I en ny forskningsartikel beskriver en grupp forskare vid Uppsala universitet hur tuberkulosbakterier som bär på en mutation som egentligen borde döda dem bär sig åt för att överleva. Samma knep som håller bakterien vid liv gör den också resistent mot en viktig sorts antibiotika.
Materialforskare vid Uppsala universitet har gjort ett genombrott när det gäller förståelsen av energilagring i Na-jonbatterier. Detta kommer att hjälpa framtagningen av nya material för framtida batterier som har signifikant högre och stabilare spänningar än tidigare. Det visar ny forskning som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.
En internationell forskargrupp ledd av Alexander Suh vid Uppsala universitet har sekvenserat en kromosom i zebrafinkar som kallas ”germline restricted chromosome” eller GRC. Forskarna upptäckte att kromosomen är tiotals miljoner år gammal och spelar en viktig roll i sångfåglars biologi, då den innehåller gener viktiga för utvecklingen av embryot.
Uppsala universitets Oscarspris till yngre forskare har tilldelats Yaffa Epstein vid juridiska institutionen och Grzegorz Niedzwiedzki vid institutionen för organismbiologi
Uppsalaforskare har utvecklat en ny metod för att undersöka dynamiska förlopp i stora genetiska bibliotek. Genom att applicera metoden på cellcykelreglering kan de bidra de till en tydligare bild av den gäckande kontrollmekanismen. Studien är publicerad i tidskriften Nature Methods.
Hos arter med sexuell reproduktion finns inte två individer som är exakt lika och forskare har länge kämpat med att förstå varför det finns så mycket genetisk variation. Ett team av forskare från Uppsala universitet visar nu att en genetisk dragkamp mellan könen upprätthåller variation, i en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.
118 miljoner år gamla fossila fjädrar från dinosaurier och tidiga fåglar har hittats i sedimenten efter en sjö som en gång i tiden låg innanför den södra polcirkeln. De beskrivs i en ny vetenskaplig artikel i tidskriften Gondwana Research.
Mycket välbevarade fossil från Ryssland kastar ett nytt, och lite förvånande, ljus över de allra tidigaste fyrfotadjuren, tetrapoderna. Upptäckten av den nya arten, Parmastega, presenteras av Uppsalaforskare i tidskriften Nature.
Mycket av dagens moderna teknik kräver sällsynta jordartsmetaller och en nyckel till att hitta mer är att förstå hur de kan koncentreras i jordskorpan. Genom Bergslagen går ett stråk med anrikningar av sällsynta jordartsmetaller av så kallad ”Bastnästyp” och i en ny studie visar forskare från Uppsala universitet och Sveriges geologiska undersökning (SGU) hur denna typ av malmer en gång bildades.
Per-Ola Norrby, Principal Scientist vid AstraZeneca Gothenburg och adjungerad professor vid Göteborgs universitet och University of Notre Dame, USA, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi 2019.
I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information med isotopdata för att bättre förstå de demografiska processerna bakom stridsyxekulturen och dess intåg i Skandinavien. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
Uppsalafysiker har för första gången kunnat identifiera hur man kan skilja mellan så kallade äkta och falska Majoranatillstånd. Forskningsresultaten är ett stort steg på vägen mot en fortsatt utveckling av topologiska supraledare och användandet av Majornatillstånd för avancerade kvantdatorer i framtiden.
Hönsrasen White Plymouth Rock har varit central för utvecklingens av dagens moderna broilers. Men hur gick det egentligen till när denna ras avlades fram? Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans amerikanska kollegor analyserat dess arvsmassa för att få reda på vilka raser som ingår i släktträdet.
Förändring av en enda aminosyra har haft en viktig roll för strömmingens anpassning till Östersjöns ljusmiljö. Precis samma genetiska förändring förekommer hos cirka en tredjedel av alla världens fiskar som lever i sötvatten eller bräckt vatten. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Dagens flamingor filtrerar ut sin föda från vatten, vilket gör att deras bajs innehåller många rester av mikroskopiskt små byten. I en ny vetenskaplig artikel beskrivs väldigt likt innehåll från över 150 miljoner år gammalt fossiliserat flygödlebajs. Det är det första direkta beviset på att vissa flygödlor från sen jura också var filtrerare och åt liknande föda som dagens flamingor.
Problemet med tillgång till säkert dricksvatten i stora delar av Bangladesh är en ständig utmaning. En forskargrupp från Uppsala universitet, Sverige och Dhaka universitet, Bangladesh visar nu att en lokalt växande och tidigare outnyttjad grön makroalgart kan användas för att extrahera cellulosananofibrer, som sedan kan formas till pappersark med skräddarsydd porstorlek för vattenbehandling.
Långlivade svampar som växer i så kallade häxringar samlar på sig förvånansvärt få mutationer över tid, vilket tyder på att de har ett väl utvecklat skydd mot skadliga mutationer. Resultaten, som publiceras i den ansedda tidskriften Current Biology, är intressanta ur både medicinskt och evolutionsbiologiskt perspektiv.
Under tjugo års tid har forskare vid bland annat Uppsala universitet undersökt palmer i Amazonas. Palmplantor på nästan 550 olika platser har undersökts. Det här är en viktig kartläggning för att förstå hur den biologiska mångfalden utvecklats i tropiska ekosystem, och vad som krävs för att bevara den. Arbetet presenteras i en ny studie som publiceras i tidskriften Ecology.
