Är demokrati något som kan fungera på global nivå, eller passar det bara nationalstaten? Professor emeritus Leif Lewin menar att global demokrati är möjlig på sikt, men diskuterar under sin föreläsning den 10 november också andra förslag som kommit från statsvetarhåll.
Forskningen har hittills antagit att de som värdesätter frihet också blir mer toleranta. Men detta positiva förhållande ifrågasätts av statsvetaren Gina Gustavsson i en ny avhandling. Hon menar att de mest populära frihetsidealen idag tvärtom riskerar att leda till intolerans. Ett exempel på detta är resonemanget bakom Jyllandspostens publicering av Muhammedkarikatyrerna.
Infektionssjukdomar och antibiotikaresistens är ett centralt problem i vår globaliserade värld. Ämnet är tema för en konferens i samband med Nordiska ministerrådets möte i Danmark den 31 oktober. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, är en av talarna.
Den 21 oktober kommer Sydafrikas vicepresident Kgalema Mothlante på besök till Uppsala. På programmet står en offentlig föreläsning i universitetsaulan samt kransnedläggning på Dag Hammarskjölds grav.
Människor som brutit upp från sina rötter för att bosätta sig i ett nytt land hamnar i en ny språklig och kulturell situation. I sin avhandling har Boglárka Straszer undersökt hur personer med ungersk bakgrund i Sverige och Finland förhåller sig till det ungerska språket och den ungerska kulturen.
Revolutioner är inte längre något som tillhör det förflutna utan något som händer just nu. Även om många människor i allmänhet delar revolutionärernas politiska mål är de ofta mindre beredda att ge upp sedvänjor och traditioner förknippade med den gamla regimen. I en ny bok beskriver historikern Henrik Ågren hur olika regeringar har ställts inför problemet och hur de har försökt lösa det.
Fred, utveckling och mänskliga rättigheter är temat för Jan Eliasson, diplomat och Sveriges utrikesminister april-oktober 2006, när han håller årets Dag Hammarskjöldföreläsning i universitetsaulan den 18 september.
Den iranske människorättskämpen och fredspristagaren Shirin Ebadi gästar Uppsala universitet den 8 oktober. Hon håller då en öppen föreläsning i universitetsaulan om mänskliga rättigheter utifrån sina erfarenheter i hemlandet.
International Science program, ISP, startades av Uppsalaforskare för 50 år sedan. Den 26 september firas den framgångsrika modellen som långsiktigt stöttar utvecklingsländers uppbyggnad av en konkurrenskraftig vetenskaplig kompetens inom matematik, fysik och kemi.
En höjning av ersättningsnivån ökar arbetslösas konsumtion något, men merparten går till sparande. Det fungerar därmed inte som effektiv finanspolitik i syfte att öka konsumtionen, även om det är positivt för individen. Den slutsatsen dras i en ny studie från UCLS (Uppsala Center for Labor Studies) vid Uppsala universitet.
Media hälsas välkomna att lyssna på och delta i en diskussion i Almedalen om nästa generations kärnkraft.
De riktlinjer som gäller i hela EU för vilken kvävebelastning olika ekosystem tål bör anpassas till lokala förhållanden i de olika länderna. Ny forskning visar nämligen att klimat och lokala förhållanden är viktigare för effekten av kvävenedfallet än själva mängden kväve.
Libanon, Golanhöjderna och Hatay, där de syriska flyktingarna från Jisr al-Shughur-området nu befinner sig, innefattades alla ursprungligen i det franska mandatet Syrien som upprättades efter första världskriget. Sedan dess har de av olika anledningar förlorats. Emma Lundgren Jörum vid Uppsala universitet visar i sin avhandling varför vissa förlorade områden förblir viktiga för Syrien.
Varför blir vissa konflikter utvalda för intervention medan andra inte blir det? Och vilka faktorer bidrar till att driva fram eller hålla tillbaka EU:s militära operationer? Katarina Engberg, departementsråd vid Försvarsdepartementet och tidigare diplomat vid den svenska EU-representationen och, har i sin avhandling granskat av några av EU:s första sex militära operationer.
I takt med att mer makt flyttas från riksdagen till regeringen framstår alltmer kontrollen av regeringen som riksdagens huvuduppgift. Det är då viktigt att regelverket är utformat på ett sätt som skapar tydlighet och systematik i kontrollen. I sin avhandling visar juristen Patrik Bremdal hur små justeringar i det nuvarande regelverket kan skapa en mer systematisk och lättillgänglig kontrollmakt.
Kubas sexualpolitik har under de senaste åren gjort en veritabel u-sväng och gör nu upp med det historiska arvet av institutionaliserad homofobi. I sin avhandling Heterosexual Havana som nyligen lades fram vid Uppsala universitet visar kulturantropologen Silje Lundgren hur omförhandlingar av ideal kring genus och sexualitet har blivit politiskt sprängstoff i Kuba.
En stor andel av brunnarna för dricksvatten i Bangladesh innehåller höga halter av arsenik. Forskare vid Uppsala universitet har tidigare visat att detta ökar risken för missfall och spädbarnsdöd. Nu visar de att det även ökar risken för diarré och lunginflammation hos de små barnen.
Ett äktenskap är inte bara ett viktigt band mellan två personer. Det är också mycket viktigt för staten eftersom det får stå som modell för hur man utformar regleringar av intima relationer. Catrine Andersson, sociolog vid Uppsala universitet, har i sin avhandling följt äktenskapet i statliga utredningar under hundra år. Hon menar att äktenskapet som ideal är svårt att göra sig av med.
Kosttillskott till gravida minskar andelen spädbarn med vitamin B12-brist i Bangladesh. Det visar Hanna Eneroth i sin avhandling i internationell kvinno- och barnhälsovård. Disputationen äger rum den 9 mars vid Uppsala universitet.
En euro i kris och allvarliga skuldkriser i flera länder. Denna aktuella situation är temat för årets Europaperspektiv, författad av ledande forskare och utgiven av de svenska universitetens nätverk för europaforskning. Den 2 februari lanseras den i Stockholm vid ett seminarium där bland andra Leif Pagrotsky, tidigare näringsminister och Grekland rådgivare under krisen, medverkar.