Gå direkt till innehåll

Ämnen: Samhällsvetenskap

  • Global handel med jätteräkor hotar miljön

    Odling av räkor och fisk i tropiska kustområden beskrivs ofta som ett miljövänligt sätt att bekämpa fattigdom, men i själva verket har odlingen negativa konsekvenser för både lokalbefolkningen och miljön. I en avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 15 februari har kulturgeografen Daniel A. Bergquist studerat hur policies för hållbar utveckling kan slå så fel.

  • Rasbiologins historiska arv granskas i föreläsningsserie

    Ras och vetenskap är temat för en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet den 31 januari. Under sex föreläsningar belyser svenska och utländska forskare rasismens, rasbiologins och rashygienens historiska arv från Linnés tid fram till våra dagar, och förklarar rasförståelsens förhållande till vetenskapstraditionen och dagens vetenskapssyn.

  • Man blir inte snällare av att samarbeta

    En vanlig statsvetenskaplig teori säger att man blir snällare av att samarbeta. Men det stämmer inte, enligt en studie som gjorts av statsvetare vid Uppsala universitet. Kommuner som samarbetar över partigränserna ger inte mer omfattande välfärdsbidrag än kommuner med egen majoritet. Om detta berättade professor Leif Lewin idag när han höll årets promotionsföreläsning vid Uppsala universitet.

  • Motstridiga krav på forskningen skapar ambivalens

    Idag ska forskning helst kännetecknas av inomvetenskaplig excellens, men också av samhällsnytta. Dessa krav kan upplevas som motstridiga av forskaren och leda till en värderingsstrid. Och vad som är ”nyttig” forskning varierar beroende på vem man frågar. Anders Jörnesten disputerar den 11 januari på en avhandling om relationen mellan forskaren, forskningen och forskningspolitiken.

  • Uppsala universitet satsar på bioetik och forskningsetik

    Uppsala universitet samlar resurserna kring forskningsetik. Vid årsskiftet inrättades ett nytt fakultetsövergripande Centrum för forsknings- & bioetik. – De etiska frågorna spänner över stora områden och att vår verksamhet nu blir fakultetsövergripande leder till nya spännande samarbeten, säger Mats G Hansson, föreståndare vid det nya centret.

  • Makt och ansvar, politiker och tjänstemän

    Tjänstemän bereder och politiker beslutar. Låter enkelt, men vem har mest makt och vems är ansvaret? Har balansen förändrats genom åren? Hur skiljer man på inflytande och makt? Temat för årets Kommun- och landstingsdagar, som äger rum vid Uppsala universitet den 10-11 januari, handlar om hur man ska balansera makt och ansvar mellan politiker och tjänstemän.

  • 1700-talets entreprenörer var mer traditionella än nyskapande

    Entreprenörer uppfattas av många som de som driver ett samhälle framåt. Men ekonomisk-historiker Karin Ågren har i sin avhandling studerat 1700-talets entreprenörer, grosshandlarna, och kommit fram till att de inte var så dynamiska som man trott. Bilden av deras effekt på samhällsutvecklingen är överdriven, menar hon. Karin Åberg disputerade vid Uppsala universitet den 14 december.

  • Företag och medier har nära samarbete

    Svenska företag och medier har ett välorganiserat samarbete, med nära och personliga relationer som båda parterna tjänar på. Medierna får tillgång till intressant företagsinformation medan företagen aktivt kan påverka formen och innehållet i journalisternas texter, visar företagsekonomen Josef Pallas. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 december.

  • Samarbete över yrkesgränserna blev en kamp om symbolisk makt

    Frågan om hur barn med funktionshinder bäst skulle tas om hand blev aktuell på 60- och 70-talet, och läkare, psykologer, handikapporganisationer med flera gjorde olika ställningstaganden. Carina Carlhed vid Uppsala universitet har i sin avhandling i pedagogik använt denna kamp om symboliska värden för att studera hur symbolisk maktutövning fungerar. Avhandlingen granskas den 14 december.

  • Lek med klossar berättar om barns rumsuppfattning

    Många leksaker går ut på att passa in klossar i hål, men det finns nästan inga experimentella studier av vad man egentligen lär sig av det. Psykologiforskaren Helena Örnkloo vid Uppsala universitet har studerat hur barn vrider klossen på vägen mot målet för att den ska passa in, vilket ger en uppfattning om hur vi utvecklar rumsliga begrepp. Hon försvarar sin avhandling den 13 december.

  • Genusstrukturers inverkan på ekonomin diskuteras på konferens

    Vilken inverkan hade genusstrukturer på ekonomins utveckling när de nordeuropeiska länderna övergick till ett kapitalistiskt samhällssystem? Fanns det till exempel ett samband mellan den holländska republikens starka ekonomi och kvinnornas ställning? De här frågorna diskuteras på konferensen Gender and Work in the Early Modern Northern European World som inleds idag vid Uppsala universitet.

  • Etnisk diskriminering beror inte enbart på fördomar

    Vår tilltro till makthierarkier har stor betydelse för hur vi ser på och behandlar människor. Det visar Alexandra Snellman, som i sin avhandling har undersökt hur rasistiska och sexistiska fördomar skapar sociala hierarkier och etnisk diskriminering i olika situationer. Avhandling granskas vid Uppsala universitet den 7 december.

  • Dagens miljöplanering inte rationell

    I sin avhandling i sociologi behandlar Thomas Öst ett inslag i den samtida diskussionen kring hållbar utveckling: idén om att vi kan och måste förena tillväxt med ansvar för miljön. Han hävdar att olika verksamheter inte kan präglas av både ekonomisk och ekologisk rationalitet samtidigt. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 7 december

  • Nytt centrum ska studera företagandets historia

    Ett nytt centrum för företagshistoria inrättas vid Uppsala universitet från 1 januari. Det blir det första i sitt slag i Sverige och ska bland annat studera medieföretagens och marknadsföringens historia.

  • Debatten om sexualbrottslagstiftningen handlar om olika sätt att beskriva människan

    Straffrättens förmåga att skydda kvinnor, främst vid sexualbrott, har väckt mycket diskussion. Kerstin Berglund har studerat debatten och hur man kan sammanföra kvinnoforskning med straffrätt. Konflikten handlar inte om motsättningar mellan kvinnor och män utan om vilken människosyn som bör genomsyra rättsordningen, visar hon i sin avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 1 december.

  • Ny bokserie om att förbättra miljöarbetet

    Centrum för hållbar utveckling vid Uppsala universitet presenterar vid ett seminarium idag den 22 november fyra nya böcker om miljöledning inom företag och organisationer. Tillsammans utgör de ett kurspaket om hur vi kan uppnå hållbar produktion och konsumtion i våra samhällen. Flera av författarna medverkar.

  • Sociologen firar 60 år med öppna föreläsningar

    1947 inrättades vid Uppsala universitet landets första professur i sociologi. På fredag, den 23 november, firar sociologiska institutionen 60 år med en heldag med populärvetenskapliga föreläsningar i universitetshuset.

  • Nytt verktyg upptäcker könskränkning på arbetsplats

    Könskränkande behandling förekommer i akademisk miljö och hindrar kvinnor i deras karriärer. Men den är svår att identifiera eller ”mäta”. Anneli Andersson presenterar i sin avhandling ett analysinstrument för att tolka sådana situationer. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 23 november.

  • Ämnet pedagogik firar 100 år

    I år är det 100 år sedan pedagogik inrättades som examensämne vid svenska universitet. Idag är det ett av de största samhällsvetenskapliga ämnena med ett stort antal inriktningar. Den 8-9 november firas jubileet med ett symposium vid Uppsala universitet.

  • Ny studie ska visa morgondagens internetanvändning

    Hur använder studenter och universitetsanställda internet? Vilka webbsidor besöker de, deltar de i communities eller gör de helt andra saker? I en omfattande studie ska Nationellt IT-användarcentrum, NITA, undersöka avancerade användares vanor. Resultaten ska ge en antydan om framtidens internetanvändning i samhället.

Visa mer