Efter 36 år som skytteansk professor i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet avgår Leif Lewin idag och efterträds av Li Bennich-Björkman. Med anledning av skiftet ger deras kolleger vid statsvetenskapliga institutionen ut boken Statsvetare ifrågasätter, som ger exempel på bredden av den forskning som bedrivs vid institutionen.
Det sägs att alla tjänar på att världshandeln ökar, men är det tillräckligt för att den ska ses som rättvis? I en avhandling vid Uppsala universitet lanserar statsvetaren Jörgen Ödalen en ny idé som går ut på att vi, genom att ingå handelsavtal med andra länder, även tar på oss vissa plikter som rör hur ett rättvist utbyte av varor och tjänster ska gå till. Avhandlingen granskas den 27 mars.
Övergången till demokrati i Sydafrika har även påverkat relationerna mellan kommun och civilsamhälle. Den etniska boendesegregationen som skapades under apartheid lever kvar och påverkar hur lokala organisationer upplever att de kan påverka politiska beslut. Det visar en ny avhandling av Sara Monaco, som disputerade vid Uppsala universitet den 7 mars.
Dagens brottsutredningar blir alltmer beroende av teknisk bevisning - något som skildras tydligt i den populära deckarserien CSI. I höst startar Uppsala universitet en unik tvärvetenskaplig utbildning som är skräddarsydd för den som tänker sig en yrkesbana vid t ex kriminalteknisk avdelning inom polisen eller laboratorier inom rättsväsendet.
Datorprogram kan under vissa omständigheter vara lika bra som, eller till och med bättre än, en lärare när det gäller undervisning av känslomässigt uttryck i musik. Det visar Jessika Karlsson i sin avhandling i psykologi där hon presenterar en ny metod som kan användas musikundervisningen. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 14 mars.
Det bostadsområde man växer upp i får betydelse för karriären senare i livet, oavsett vilken familjebakgrund och vilka individuella egenskaper man har. Petra Sundlöf har i sin avhandling i kulturgeografi undersökt utbildning, sysselsättning och inkomst bland unga i Stockholmsregionen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 7 mars.
Få ämnen väcker så starka reaktioner som skillnader mellan kön. I samhällsdebatten rasar företrädare för olika ”sidor”. När vissa efterfrågar mer kunskap, konstaterar andra att genusforskning inte behövs överhuvudtaget. Den 26 februari ordnar Uppsala universitet ett journalistseminarium där du är välkommen att lyssna på och diskutera med några forskare i genusvetenskap.
Odling av räkor och fisk i tropiska kustområden beskrivs ofta som ett miljövänligt sätt att bekämpa fattigdom, men i själva verket har odlingen negativa konsekvenser för både lokalbefolkningen och miljön. I en avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 15 februari har kulturgeografen Daniel A. Bergquist studerat hur policies för hållbar utveckling kan slå så fel.
Ras och vetenskap är temat för en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet den 31 januari. Under sex föreläsningar belyser svenska och utländska forskare rasismens, rasbiologins och rashygienens historiska arv från Linnés tid fram till våra dagar, och förklarar rasförståelsens förhållande till vetenskapstraditionen och dagens vetenskapssyn.
En vanlig statsvetenskaplig teori säger att man blir snällare av att samarbeta. Men det stämmer inte, enligt en studie som gjorts av statsvetare vid Uppsala universitet. Kommuner som samarbetar över partigränserna ger inte mer omfattande välfärdsbidrag än kommuner med egen majoritet. Om detta berättade professor Leif Lewin idag när han höll årets promotionsföreläsning vid Uppsala universitet.
Idag ska forskning helst kännetecknas av inomvetenskaplig excellens, men också av samhällsnytta. Dessa krav kan upplevas som motstridiga av forskaren och leda till en värderingsstrid. Och vad som är ”nyttig” forskning varierar beroende på vem man frågar. Anders Jörnesten disputerar den 11 januari på en avhandling om relationen mellan forskaren, forskningen och forskningspolitiken.
Uppsala universitet samlar resurserna kring forskningsetik. Vid årsskiftet inrättades ett nytt fakultetsövergripande Centrum för forsknings- & bioetik. – De etiska frågorna spänner över stora områden och att vår verksamhet nu blir fakultetsövergripande leder till nya spännande samarbeten, säger Mats G Hansson, föreståndare vid det nya centret.
Tjänstemän bereder och politiker beslutar. Låter enkelt, men vem har mest makt och vems är ansvaret? Har balansen förändrats genom åren? Hur skiljer man på inflytande och makt? Temat för årets Kommun- och landstingsdagar, som äger rum vid Uppsala universitet den 10-11 januari, handlar om hur man ska balansera makt och ansvar mellan politiker och tjänstemän.
Entreprenörer uppfattas av många som de som driver ett samhälle framåt. Men ekonomisk-historiker Karin Ågren har i sin avhandling studerat 1700-talets entreprenörer, grosshandlarna, och kommit fram till att de inte var så dynamiska som man trott. Bilden av deras effekt på samhällsutvecklingen är överdriven, menar hon. Karin Åberg disputerade vid Uppsala universitet den 14 december.
Svenska företag och medier har ett välorganiserat samarbete, med nära och personliga relationer som båda parterna tjänar på. Medierna får tillgång till intressant företagsinformation medan företagen aktivt kan påverka formen och innehållet i journalisternas texter, visar företagsekonomen Josef Pallas. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 december.
Frågan om hur barn med funktionshinder bäst skulle tas om hand blev aktuell på 60- och 70-talet, och läkare, psykologer, handikapporganisationer med flera gjorde olika ställningstaganden. Carina Carlhed vid Uppsala universitet har i sin avhandling i pedagogik använt denna kamp om symboliska värden för att studera hur symbolisk maktutövning fungerar. Avhandlingen granskas den 14 december.
Många leksaker går ut på att passa in klossar i hål, men det finns nästan inga experimentella studier av vad man egentligen lär sig av det. Psykologiforskaren Helena Örnkloo vid Uppsala universitet har studerat hur barn vrider klossen på vägen mot målet för att den ska passa in, vilket ger en uppfattning om hur vi utvecklar rumsliga begrepp. Hon försvarar sin avhandling den 13 december.
Vilken inverkan hade genusstrukturer på ekonomins utveckling när de nordeuropeiska länderna övergick till ett kapitalistiskt samhällssystem? Fanns det till exempel ett samband mellan den holländska republikens starka ekonomi och kvinnornas ställning? De här frågorna diskuteras på konferensen Gender and Work in the Early Modern Northern European World som inleds idag vid Uppsala universitet.
Vår tilltro till makthierarkier har stor betydelse för hur vi ser på och behandlar människor. Det visar Alexandra Snellman, som i sin avhandling har undersökt hur rasistiska och sexistiska fördomar skapar sociala hierarkier och etnisk diskriminering i olika situationer. Avhandling granskas vid Uppsala universitet den 7 december.
I sin avhandling i sociologi behandlar Thomas Öst ett inslag i den samtida diskussionen kring hållbar utveckling: idén om att vi kan och måste förena tillväxt med ansvar för miljön. Han hävdar att olika verksamheter inte kan präglas av både ekonomisk och ekologisk rationalitet samtidigt. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 7 december