Hur den globala människohandeln ska bekämpas är en brännande aktuell och mycket angelägen samhällsfråga. Men det behövs bred samverkan för att nå resultat. På torsdag, den 25 november, arrangeras en konferens vid Centrum för rysslandsstudier där världsledande forskare möter dem som arbetar praktiskt med problemet.
Genom internationell adoption får ett barn juridisk tillhörighet till ett nytt hem i två bemärkelser; det blir en del av en ny nation och en ny familj. Trots det tillskrivs adopterades ursprung en avgörande roll i samhällets etablerade berättelser om adoption. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Många svenska universitet undervisar idag på engelska istället för på svenska – ett språkbyte som lett till kritiska diskussioner om svenskans framtid i den högre utbildningen. I en ny avhandling från Uppsala universitet, som försvaras den 26 november, har språkvetaren Hedda Söderlundh undersökt vad som händer med svenskan när undervisningsspråket blir engelska.
Hur blir vissa personer så starkt engagerade att de börjar organisera, mobilisera, utmana och konfrontera den etablerade ordningen för att förbättra levnadsvillkoren för andra? Den 18-19 november samlas forskare från hela världen för att till minne av fredspristagaren, sociologen och socialarbetaren Jane Addams utbyta sociologisk kunskap om samhällsengagemang. Föreläsningarna är öppna för alla.
Vad händer när journalister möter drabbade i en akut katastrofsituation? Den frågan väcker emellanåt allmänhetens debatt. Liselotte Englund, postdoktor vid Uppsala universitet, har sedan 1990-talet studerat olyckor och katastrofer i dessa avseenden. Nu belönas hon med Frank Ochberg Award 2010, ett av världens främsta pris inom fältet psykotraumatologi och journalistik.
Företagsekonomen Einar Iveroth visar i en artikel som idag publiceras i den välrenommerade tidskriften California Management Review hur man i praktiken driver lyckosamma och storskaliga IT-baserade förändringsprojekt. Den modell han presenterar kan både användas för att utarbeta konkreta checklistor och för strategiska diskussioner.
En nationell forskarskola i hem- och konsumentkunskap kommer att placeras vid Uppsala universitet. Det står klart efter Vetenskapsrådets besked om årets anslag i utbildningsvetenskap. Ett viktigt erkännande av ämnets betydelse, menar forskarna bakom ansökan.
På senare år har EU och dess medlemsstater ökat sitt deltagande i krig, men inte i fredsinsatser. Det framgår av en ny rapport från konfliktdataprogrammet UCDP vid Uppsala universitet. Forskarna konstaterar att EU som fredsprojekt borde ha mer att ge och föreslår en ny doktrin för fredsbyggande.
Den 26 oktober firas 200-årsminnet av Latinamerikas självständighet på Uppsala universitet med invigning av nya Forum för latinamerikastudier. Forumet ska bidra till att öka samarbetet mellan olika institutioner och förbättra de internationella kontakterna inom latinamerikaforskning. Invigningen gästas av representanter från nästan alla latinamerikanska ambassader och konsulat.
Ytliga kontakter på Facebook, till synes onödiga kommentarer och banala statusuppdateringar kan vara mer betydelsefulla än vi tror. Det visar en ny rapport från Nationellt IT-användarcentrum. I rapporten förutspås också de nya sociala medierna på sikt kunna ge fler egna företagare.
I dagens gränslösa samhälle är det svårt att definiera sjukt respektive normalt. Även inom sjukvården. Det är utgångspunkten för årets Olof Rudbeck-dag den 15 oktober. Under temat Divergerande livsstilar och extrema beteenden – konsekvenser för sjukvården, blir det föreläsningar om allt från tonårshjärnans utsatthet till definitioner av normalt och onormalt inom psykiatrin.
Det första mötet mellan barn, föräldrar och behandlare i barn- och ungdomspsykiatrin är viktigt för hur resten av behandlingen ska gå. För att skapa en bra och läkande atmosfär krävs att behandlarna lyckas balansera mellan samarbete, öppenhet och tydlig struktur. Det visar en avhandling av Monica Hartzell på institutionen för neurovetenskap vid Uppsala Universitet.
Den 17-19 september samlas en grupp forskare i medicin och antropologi till en gemensam konferens för att diskutera studier som rör kvinnlig omskärelse.
Intresset för berättelsen i identitetsskapande och som grund för att förstå omvärlden har ökat lavinartat bland forskare inom många discipliner de senaste åren. Den 16-17 september arrangeras en internationell konferens vid Uppsala universitet, som fokuserar på berättelsens betydelse för hur vi ser på hälsa och sjukdom.
Influensapandemi och klimatförändringar är exempel på komplexa situationer som kan utvecklas till samhällskriser. Hur klarar vi att lära av tidigare samhällskriser och undvika att upprepa misstag? Pedagogen Ing-Marie Persson har i sin avhandling undersökt vad som påverkar och kan förbättra samverkan mellan människor i förebyggande krisberedskapsarbete.
Vad är det som gjort japansk populärkultur, till exempel Manga, så framgångsrik – inte bara i Japan utan över hela världen? Kulturgeografen Jakob Nobuoka har analyserat hur den skapats och visar bland annat att konsumenterna har en viktig roll som aktiva kreatörer. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 10 september.
Att uttrycka en specifik känsla med ansiktets muskler kan påverka själva känslan - men det varierar mellan olika personer. Per Andréassons har i sin avhandling i psykologi som han lägger fram vid Uppsala universitet den 17 september studerat emotionell empati. Han visar också att personer med hög emotionell empati imiterar andras ansiktsuttryck i större utsträckning än andra.
En betydande majoritet av svenska folket har en negativ inställning till vissa former av muslimska slöjor, burka och niqab, i skolan eller på arbetsplatsen. Det visar Mångfaldsbarometern 2010 från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Den stigande trenden i antalet aktiva konflikter i världen kan nu vara bruten. Detta framgår av Uppsala konfliktdataprograms årliga översikt som nu publiceras i den internationellt ansedda tidskriften Journal of Peace Research. För första gången sedan 2003 har forskarna vid Uppsala universitet registrerat en minskning i antalet konflikter i världen.
Bland de valfrågor som nu debatteras står sysselsättningen högt på dagordningen. Men vad är egentligen vitsen med att arbeta åtta timmar per dag fram till pensionen? Och vad händer i samhället när arbetet blir ett självändamål? Roland Paulsen, sociolog vid Uppsala universitet, hävdar i en ny bok att arbetet håller på att dräneras på sin mening.