Fulbrightföreläsning om ursprungsbefolkningar
Amerikaforskaren Susan Hegeman håller den 30 januari årets Fulbright-föreläsning i Universitetshuset. Hon berättar om sitt pågående forskningsprojekt om ursprungsbefolkningar i ett globalt perspektiv.
Amerikaforskaren Susan Hegeman håller den 30 januari årets Fulbright-föreläsning i Universitetshuset. Hon berättar om sitt pågående forskningsprojekt om ursprungsbefolkningar i ett globalt perspektiv.
Svenskar är övervägande positiva till att ideella eller kommersiella aktörer erbjuder välfärdstjänster, särskilt om de riktar sig till hemlösa, arbetslösa, sjuka och äldre. Det visar en attitydundersökning som genomförts av Centrum för forskning om religion och samhälle vid Uppsala universitet på uppdrag av Svenska kyrkan.
Under de senaste åren har det blivit allt ovanligare med fredsavtal i väpnade konflikter samtidigt som antalet konflikter ökat. Detta beskrivs av fredsforskare vid Uppsala Konfliktdataprogram (UCDP) i den senaste rapporten om stater i väpnad konflikt, States in Armed Conflict 2011. Det ses av forskarna om klart oroande.
De möjliga kvarlevorna efter Carin Göring, hustru till nazistledaren Herman Göring, hittades 1991 på en plats i närheten av där hon begravdes. I en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE presenterar Maria Allen, professor i genomik vid Uppsala universitet, och hennes medarbetare bevis som stödjer att det är Carin Görings kvarlevor som identifierats.
Andelen svenskar med extremt negativ attityd till invandrare har under flera år varit stabil, men riskerar öka i händelse av förvärrad ekonomisk kris, arbetslöshet eller upplevt hot från främmande kulturella eller religiösa uttryck. Den slutsatsen dras i årets Mångfaldsbarometer från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Det finns ett utbrett antagande om att religiösa konflikter i grunden är olösliga. Men i sin nya bok visar Isak Svensson, forskare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, att konflikter kring religiösa frågor faktiskt går att lösa genom förhandlingar. I boken lyfts olika exempel på hur sådana lösningar sett ut.
I en ny avhandling från Uppsala universitet om arbete i 1500-talets Sverige visar historikern Christopher Pihl hur bland annat kön tillsammans med civilstånd, ålder och social tillhörighet var mycket betydelsefulla faktorer för vem som kunde få vilka arbeten. I en jämförelse med idag har mycket förändrats medan flera betydelsefulla likheter kvarstår.
Den första november tillträdde Mohammad Fazlhashemi som professor i islamisk teologi och filosofi vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Professuren är den första i sitt slag i Sverige och ett viktigt led i en ny utbildningssatsning vid universitetet.
I en ny avhandling från Uppsala universitet analyserar religionshistorikern Per-Erik Nilsson de politiska debatter som omgärdat lagarna om bärandet av islamska sjalar som instiftades i Frankrike 2004 och 2010. Han visar bland annat hur politikers fokus på sekularism och den muslimska kvinnans klädeslplagg öppnat upp för en illiberal politik och aggressiv nynationalism.
Vilken roll spelar nya medier för att skapa innehåll i nationsbegreppet? Idag finns det ett stort intresse att marknadsföra länders särart som varumärken på en global marknad. Sociologen Magdalena Kania-Lundholm visar att nya medier kan vara en positiv demokratisk kraft när i länder i stark förändring söker efter en ny nationell identitet.
Donna Haraway, en världsledande forskare och vetenskaplig pionjär under de tre senaste decennierna håller den 30 oktober en öppen föreläsning i Universitetsaulan. Det är första gången hon besöker Sverige.
När arbetet på gummiplantageodlingarna i nordvästra Laos intensifieras ersätts vissa arbetsuppgifter, som män och kvinnor tidigare utförde tillsammans, av avlönade män. Anna-Klara Lindeborg visar i sin avhandling i kulturgeografi hur den expanderande gummiodlingen i HatNyao förändrar vardagslivet för dem som bor i området och relationen mellan män och kvinnor.
Hans Joas vid universitetet i Freiburg, Tyskland, och Michael Power, professor vid London School of Economics, har utsetts till nya hedersdoktorer vid samhällsvetenskapliga fakulteten.
Glasögon som registrerar barns ögonrörelser i detalj när de rör sig, bekväma hjälmar för små bebisar som mäter hjärnaktivitet. Det är några exempel på teknik som används inom dagens forskning om barns utveckling. Nu samlas forskare och teknikföretag i Uppsala för att utbyta idéer kring den senaste forskningen.
På lördag den 29 september, får årets Skytteanska pristagare, Carole Pateman, vid University of California, Los Angeles (UCLA), ta emot sitt pris och håller i samband med det en öppen föreläsning i universitetshuset.
Måltiden som serveras hemma är idealet och både vuxna och barn har förutfattade meningar om skolmaten. Det har dietisten och doktoranden Christine Persson Osowski vid Uppsala universitet sett i sin avhandling där hon studerat den svenska skolmåltidens roll som offentlig måltid.
I hård konkurrens utsågs Uppsala universitet i april 2011 till världens sjunde Rotary Peace Center. Den 18 september är det dags för invigning av ”Rotary Center for International Studies in Peace and Conflict Resolution” och de första studenterna är på plats.
Förra året ökade antalet konflikter i världen markant. Det har forskare vid Uppsala konfliktdataprogram (UCDP) konstaterat. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Journal of Peace Research. FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon utgår i sin rapport om medling i internationella konflikter som presenteras för generalförsamlingen idag från uppgifterna från UCDP.
Rädslan för hämnd hindrar den avväpning av före detta stridande som är nödvändig efter inbördeskrig. Det visar en ny avhandling av Joakim Kreutz vid Uppsala universitets institution för freds- och konfliktforskning som har studerat 384 olika slut på inbördeskrig sedan andra världskriget.
Sverige är ett väl fungerande, tryggt och effektivt välfärdsland. Men utan personnummer hamnar man snabbt helt utanför allt det man förknippar med detta. Kulturgeografen Erika Sigvardsdotter har i sin avhandling undersökt vad det betyder att vara papperslös i Sverige, både i laglig och samhällelig mening och i existentiell mening.