Samhällets modernisering har betydelse för den höga självmordfrekvens som råder i Ryssland. Men även alkoholkonsumtionen tycks ha en ovanligt tydlig betydelse. Det visar sociologen Tanya Jukkala som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 12 april.
Vad kännetecknar egentligen en storstad? Har den globala staden förlorat sin själ? Den 26 mars håller bostadssociologen Sharon Zukin en öppen föreläsning under sitt besök på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.
Mycket har hänt i Sverige och EU sedan unionsmedborgarskapet infördes 1992. Hur har förväntningarna infriats och vilka utmaningar finns idag? Nu arrangeras en tvärvetenskaplig internationell konferens som bland annat ska diskutera hur EU medborgarskapet utvecklats och vilka problem vi står inför idag.
År 2015 är det dags att redovisa hur det gått i kampen för FN:s milleniemål. Men redan nu har arbetet att utforma agendan inom global hälsa efter 2015 påbörjats. I en artikel i nästa nummer av WHO Bulletin visar forskare från Uppsala universitet hur klyftorna ökat inom mödra- och barnhälsovården i Vietnam, ett tydligt exempel på hur utsatta grupper inte får del av den ekonomiska utvecklingen.
EU:s tjänstedirektiv är ett svårtolkat rättsligt instrument som i hög grad påverkar de enskilda medlemsländernas interna regleringsstrukturer. Det visar ny forskning vid Uppsala universitet. För Sveriges del innebär det bland annat att kommuner och statliga myndigheter måste se över sina regleringsprocesser och ha ett öga på tjänstedirektivet när de beslutar om nya regler avseende tjänsteutövning.
Vilken roll spelar de yttre attributen i politiken? Finns det till exempel en typisk svensk statsministerstil? Den 22 februari diskuteras politisk stil och ledarstil av en grupp journalister och forskare vid ett rundabordssamtal.
Många som betvivlar möjligheten till global demokrati har för bråttom. Demokratisering tar tid. I sin nya bok 2 119. The Year Global Democracy Will Be Realized diskuterar statsvetaren Leif Lewin tidsperspektivet.
Amerikaforskaren Susan Hegeman håller den 30 januari årets Fulbright-föreläsning i Universitetshuset. Hon berättar om sitt pågående forskningsprojekt om ursprungsbefolkningar i ett globalt perspektiv.
Svenskar är övervägande positiva till att ideella eller kommersiella aktörer erbjuder välfärdstjänster, särskilt om de riktar sig till hemlösa, arbetslösa, sjuka och äldre. Det visar en attitydundersökning som genomförts av Centrum för forskning om religion och samhälle vid Uppsala universitet på uppdrag av Svenska kyrkan.
Under de senaste åren har det blivit allt ovanligare med fredsavtal i väpnade konflikter samtidigt som antalet konflikter ökat. Detta beskrivs av fredsforskare vid Uppsala Konfliktdataprogram (UCDP) i den senaste rapporten om stater i väpnad konflikt, States in Armed Conflict 2011. Det ses av forskarna om klart oroande.
De möjliga kvarlevorna efter Carin Göring, hustru till nazistledaren Herman Göring, hittades 1991 på en plats i närheten av där hon begravdes. I en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE presenterar Maria Allen, professor i genomik vid Uppsala universitet, och hennes medarbetare bevis som stödjer att det är Carin Görings kvarlevor som identifierats.
Andelen svenskar med extremt negativ attityd till invandrare har under flera år varit stabil, men riskerar öka i händelse av förvärrad ekonomisk kris, arbetslöshet eller upplevt hot från främmande kulturella eller religiösa uttryck. Den slutsatsen dras i årets Mångfaldsbarometer från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Det finns ett utbrett antagande om att religiösa konflikter i grunden är olösliga. Men i sin nya bok visar Isak Svensson, forskare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, att konflikter kring religiösa frågor faktiskt går att lösa genom förhandlingar. I boken lyfts olika exempel på hur sådana lösningar sett ut.
I en ny avhandling från Uppsala universitet om arbete i 1500-talets Sverige visar historikern Christopher Pihl hur bland annat kön tillsammans med civilstånd, ålder och social tillhörighet var mycket betydelsefulla faktorer för vem som kunde få vilka arbeten. I en jämförelse med idag har mycket förändrats medan flera betydelsefulla likheter kvarstår.
Den första november tillträdde Mohammad Fazlhashemi som professor i islamisk teologi och filosofi vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Professuren är den första i sitt slag i Sverige och ett viktigt led i en ny utbildningssatsning vid universitetet.
I en ny avhandling från Uppsala universitet analyserar religionshistorikern Per-Erik Nilsson de politiska debatter som omgärdat lagarna om bärandet av islamska sjalar som instiftades i Frankrike 2004 och 2010. Han visar bland annat hur politikers fokus på sekularism och den muslimska kvinnans klädeslplagg öppnat upp för en illiberal politik och aggressiv nynationalism.
Vilken roll spelar nya medier för att skapa innehåll i nationsbegreppet? Idag finns det ett stort intresse att marknadsföra länders särart som varumärken på en global marknad. Sociologen Magdalena Kania-Lundholm visar att nya medier kan vara en positiv demokratisk kraft när i länder i stark förändring söker efter en ny nationell identitet.
Donna Haraway, en världsledande forskare och vetenskaplig pionjär under de tre senaste decennierna håller den 30 oktober en öppen föreläsning i Universitetsaulan. Det är första gången hon besöker Sverige.
När arbetet på gummiplantageodlingarna i nordvästra Laos intensifieras ersätts vissa arbetsuppgifter, som män och kvinnor tidigare utförde tillsammans, av avlönade män. Anna-Klara Lindeborg visar i sin avhandling i kulturgeografi hur den expanderande gummiodlingen i HatNyao förändrar vardagslivet för dem som bor i området och relationen mellan män och kvinnor.
Hans Joas vid universitetet i Freiburg, Tyskland, och Michael Power, professor vid London School of Economics, har utsetts till nya hedersdoktorer vid samhällsvetenskapliga fakulteten.