När svenska kronan i början av 1500-talet avlönade och belönade familjer i statlig tjänst hade både kvinnor och män möjlighet att förhandla med kronan. Det visar historikern Cristina Prytz i en ny avhandling. Hennes undersökning visar också kvinnor efter reduktionen fick mindre inflytande inom detta område eftersom kronan inte längre talade till hushållen på samma sätt som tidigare.
På senare år har endast ett fåtal nya uppgifter rörande den svenske diplomaten Raoul Wallenbergs öde framkommit ur f.d. sovjetiska arkiv. På torsdag den 9 maj samlas därför internationell expertis till ett seminarium i syfte att diskutera de alltjämt obesvarade frågorna kring hans öde.
Professor Robert Axelrod vid Gerald R. Ford School of Public Policy och Department of Political Science, University of Michigan, är 2013 års mottagare av Skytteanska priset i statskunskap. Han får priset för att ”i grunden ha förändrat vår syn på förutsättningarna för mänskligt samarbete”. Det Skytteanska priset är ett av de största och mest prestigefyllda som delas ut inom statskunskapen.
Öppnandet av forna Sovjetunionens många arkiv i Ryssland och grannländerna har haft stor betydelse för historieforskningen. Inte minst för bilden av politiken under kalla kriget, de sovjetiska lägren Gulag och svälten under andra världskriget. Den 10-11 maj samlas de främsta inom arkivforskningen på en konferens vid Uppsala universitets Centrum för Rysslandsstudier.
I februari avslöjades att 20 gruvarbetare på LKAB maskat i flera år genom att låta en person stämpla in för de andra som stannat hemma. Hur kan sådan massiv maskning alls vara möjlig? I sin nya avhandling har sociologen Roland Paulsen vid Uppsala universitet intervjuat ett fyrtiotal anställda som ägnar omkring hälften av sin arbetstid åt annat än att jobba.
Föräldrar till 3-5-åringar som får en kallelse till BVC för rutinkontroll kommer under de närmaste åren också att få ett erbjudande att vara med i en ny forskningsstudie som ska ge bättre kunskap om förskolebarns hälsa i Sverige. Det saknas nämligen idag.
Samhällets modernisering har betydelse för den höga självmordfrekvens som råder i Ryssland. Men även alkoholkonsumtionen tycks ha en ovanligt tydlig betydelse. Det visar sociologen Tanya Jukkala som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 12 april.
Vad kännetecknar egentligen en storstad? Har den globala staden förlorat sin själ? Den 26 mars håller bostadssociologen Sharon Zukin en öppen föreläsning under sitt besök på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.
Mycket har hänt i Sverige och EU sedan unionsmedborgarskapet infördes 1992. Hur har förväntningarna infriats och vilka utmaningar finns idag? Nu arrangeras en tvärvetenskaplig internationell konferens som bland annat ska diskutera hur EU medborgarskapet utvecklats och vilka problem vi står inför idag.
År 2015 är det dags att redovisa hur det gått i kampen för FN:s milleniemål. Men redan nu har arbetet att utforma agendan inom global hälsa efter 2015 påbörjats. I en artikel i nästa nummer av WHO Bulletin visar forskare från Uppsala universitet hur klyftorna ökat inom mödra- och barnhälsovården i Vietnam, ett tydligt exempel på hur utsatta grupper inte får del av den ekonomiska utvecklingen.
EU:s tjänstedirektiv är ett svårtolkat rättsligt instrument som i hög grad påverkar de enskilda medlemsländernas interna regleringsstrukturer. Det visar ny forskning vid Uppsala universitet. För Sveriges del innebär det bland annat att kommuner och statliga myndigheter måste se över sina regleringsprocesser och ha ett öga på tjänstedirektivet när de beslutar om nya regler avseende tjänsteutövning.
Vilken roll spelar de yttre attributen i politiken? Finns det till exempel en typisk svensk statsministerstil? Den 22 februari diskuteras politisk stil och ledarstil av en grupp journalister och forskare vid ett rundabordssamtal.
Många som betvivlar möjligheten till global demokrati har för bråttom. Demokratisering tar tid. I sin nya bok 2 119. The Year Global Democracy Will Be Realized diskuterar statsvetaren Leif Lewin tidsperspektivet.
Amerikaforskaren Susan Hegeman håller den 30 januari årets Fulbright-föreläsning i Universitetshuset. Hon berättar om sitt pågående forskningsprojekt om ursprungsbefolkningar i ett globalt perspektiv.
Svenskar är övervägande positiva till att ideella eller kommersiella aktörer erbjuder välfärdstjänster, särskilt om de riktar sig till hemlösa, arbetslösa, sjuka och äldre. Det visar en attitydundersökning som genomförts av Centrum för forskning om religion och samhälle vid Uppsala universitet på uppdrag av Svenska kyrkan.
Under de senaste åren har det blivit allt ovanligare med fredsavtal i väpnade konflikter samtidigt som antalet konflikter ökat. Detta beskrivs av fredsforskare vid Uppsala Konfliktdataprogram (UCDP) i den senaste rapporten om stater i väpnad konflikt, States in Armed Conflict 2011. Det ses av forskarna om klart oroande.
De möjliga kvarlevorna efter Carin Göring, hustru till nazistledaren Herman Göring, hittades 1991 på en plats i närheten av där hon begravdes. I en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE presenterar Maria Allen, professor i genomik vid Uppsala universitet, och hennes medarbetare bevis som stödjer att det är Carin Görings kvarlevor som identifierats.
Andelen svenskar med extremt negativ attityd till invandrare har under flera år varit stabil, men riskerar öka i händelse av förvärrad ekonomisk kris, arbetslöshet eller upplevt hot från främmande kulturella eller religiösa uttryck. Den slutsatsen dras i årets Mångfaldsbarometer från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Det finns ett utbrett antagande om att religiösa konflikter i grunden är olösliga. Men i sin nya bok visar Isak Svensson, forskare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, att konflikter kring religiösa frågor faktiskt går att lösa genom förhandlingar. I boken lyfts olika exempel på hur sådana lösningar sett ut.
I en ny avhandling från Uppsala universitet om arbete i 1500-talets Sverige visar historikern Christopher Pihl hur bland annat kön tillsammans med civilstånd, ålder och social tillhörighet var mycket betydelsefulla faktorer för vem som kunde få vilka arbeten. I en jämförelse med idag har mycket förändrats medan flera betydelsefulla likheter kvarstår.