Alltfler unga drabbas av typ 2 diabetes kopplat till övervikt, och behovet av nya behandlingsalternativ är skriande stort. Uppsala universitet ska nu koordinera ett stort EU-projekt som ska fokusera på att förstå de komplexa processerna i de insulinproducerande beta-cellerna i syfte att ta fram läkemedelsalternativ för dessa ungdomar.
Människor eller djur som saknar vissa komplementfaktorer får ett sämre antikroppssvar och har högre risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Forskarna har hittills inte förstått hur antikroppar och komplementsystemet samarbetar. En studie ledd av forskare från Uppsala universitet visar att varken IgM eller någon av de andra kända aktiverarna är nödvändig för att sätta igång antikroppssvaret.
De flesta Sydafrikanska ungdomar som får hiv smittas genom oskyddat sex. Alla samhällssektorer, inklusive kyrkorna uppmanas att delta i arbetet med att förhindra spridningen av sjukdomen. I sin avhandling har Elisabet Eriksson sett att kyrkornas information fokuserar främst på moraliska aspekter av sexualitet men att ungdomar bör ha mer nytta av information om olika hiv-förebyggande metoder.
När glutamat och dopamin inte samarbetar som det ska i hjärnans signalsystem ökar den kick som alkohol, socker eller andra droger kan ge. Det visar en ny svensk-kanadensisk studie på möss som idag publiceras i den ansedda tidskriften Journal of Neuroscience. Den bidrar med en ny viktig pusselbit kring mekanismerna bakom både substansmissbruk och fetma.
När glutamat och dopamin inte samarbetar som det ska i hjärnans signalsystem ökar den kick som alkohol, socker eller andra droger kan ge. Det visar en ny svensk-kanadensisk studie på möss som idag publiceras i den ansedda tidskriften Journal of Neuroscience. Den bidrar med en ny viktig pusselbit kring mekanismerna bakom både substansmissbruk och fetma.
Nu samlas flera framstående forskargrupper kring en ny avancerad cancerstudie. Målet är att förstå vilka tumörer som kommer att svara på behandling och ta reda på varför vissa cancerläkemedel mister sin effekt efter en tids behandling. Studien leds av Tobias Sjöblom, docent i tumörbiologi, vid Uppsala universitet.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att antibiotikaresistenta bakterier kan anrikas vid extremt låga koncentrationer av antibiotika. Resultaten tyder på att de antibiotikarester som sprids i miljön från människor och djur bidrar till resistensproblematiken. De nya fynden publiceras nu i den välrenommerade tidskriften PLoS Pathogens.
Personer med höga nivåer av bekämpningsmedel och andra miljögifter i blodet har större sannolikhet att få typ 2-diabetes. Det visar en studie med äldre svenskar av som nyligen publicerats i tidskriften Diabetes Care.
Ett internationellt forskningssamarbete lett av forskare från Uppsala universitet har klarlagt orsaken till svåra avvikelser vid bildning av naglar hos människan. Avvikelsen beror på en störd signalering mellan celler i huden. Fynden presenteras i juninumret av American Journal of Human Genetics.
Genom att hämma produktionen av tillväxtfaktorn PDGF har Uppsalaforskare lyckats få celler från den aggressiva hjärntumören glioblastom att sluta växa. Tumörcellerna förlorade också sin tumörbildande förmåga. Resultaten publiceras nu i tidskriften Neoplasia.
En nyupptäckt signalväg i tumörceller kan göra det lättare att tidigt känna igen aggressiv prostatacancer. Det visar en studie av forskare från Uppsala och Umeå universitet. Resultaten publiceras idag i tidskriften Nature Communications.
Att hitta immunterapeutiska behandlingsmetoder mot Alzheimers sjukdom är ett mycket spännande och expansivt forskningsfält, där Uppsala universitet har en framskjuten internationell ställning. Den 26 -27 maj hålls för andra gången en världskonferens i Uppsala.
En helt ny markör för diagnos av prostatacancer har upptäckts av Uppsalaforskare med hjälp av en unik metod som utvecklats vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Studien, som denna vecka publiceras i amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, kan leda till säkrare diagnoser och färre onödiga operationer.
Ett internationellt samarbetsprojekt lett av forskare från Uppsala universitet har hittat nya och bättre strategier för att upptäcka en viss form av genetisk variation, så kallad kopietalsvariation. Denna typ av variation har visat sig ha betydelse för utveckling av till exempel autism och schizofreni. Studien publiceras idag i den prestigefyllda tidsskriften Nature Biotechnology.
En svensk forskargrupp med forskare från bland annat Uppsala universitet har under femton år följt en grupp nordiska patienter med prostatacancer. Fynden i uppföljningen efter 15 år visar bland annat att en operation minskar risken för att dö i prostatacancer även för män med lågrisktumörer. Resultaten publiceras idag i The New England Journal of Medicine.
Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med internationella kollegor sett att för lite sömn kan få kroppen att minska energiförbrukningen samtidigt som den lagrar extra mycket näring. I långa loppet kan detta leda till fetma. Forskningsresultaten har nyligen publicerats i American Journal of Clinical Nutrition.
Nu inleds en av de största forskningsstudierna i Sverige som ska studera sambandet mellan livsstilsfaktorer och gener för uppkomst av vanliga folksjukdomar. Den genomförs i ett samarbete mellan Uppsala och Lunds universitet och målet är att 300 000 svenskar ska ingå i studien. Den 26 april öppnas ett första testcenter i Uppsala.
I västvärlden är havandeskapsförgiftning den vanligaste orsaken till graviditetsrelaterad dödlighet för både mor och barn. I sin avhandling visar Hella Hultin att risken för att drabbas av havandeskapsförgiftning var mer än tiofaldigad hos kvinnor som tidigare opererats för bisköldkörtelsjukdom.
Det växande problemet med antibiotikaresistens är ett stort hot mot den globala folkhälsan. I sin avhandling har Elisabet Nielsen utvecklat matematiska modeller som kan främja en effektivare utvecklingsprocess för läkemedel och som kan förbättra doseringsstrategierna för nya och redan tillgängliga antibiotika. Avhandlingen försvaras den 25 mars.
Upptäckten att vissa nervceller kan använda två olika signalsubstanser i sin kommunikation gör att forskare nu bättre kan förstå sjukdomar som schizofreni, Parkinsons sjukdom och olika former av beroenden. I tidskriften Nature Reviews Neuroscience presenterar Uppsalaforskaren Åsa Mackenzie, tillsammans med kanadensiska kollegor, en forskningsöversikt över ett nytt spännande område.