Energibolaget Fortum och Mats Leijon vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, undertecknade på fredagen ett avtal som gör att vågkraftsanläggningen Islandsberg utanför Lysekil nu är på god väg mot full finansiering. Fortums satsning innebär att den sista pusselbiten nu är på plats för anläggningen på västkusten.
Att is smälter vid upphettning vet vi alla, men nu har forskare vid Uppsala universitet för första gången lyckats göra en datorsimulering av hur det i detalj går till på molekylär nivå. Resultaten presenteras i det senaste numret av tidskriften Angewandte Chemie.
Ett forskarteam vid Uppsala universitet under ledning av professor Rajeev Ahuja har funnit den hittills högsta vätelagringskapaciteten i materialet MOF-5 (metal-organic framework-5). Resultaten publiceras i denna veckas nätupplaga av Proceedings of the National Academy of Science, PNAS.
Uppsala universitet satsar brett på nanoteknologi. På tisdag 11 december arrangeras ett symposium på Ångströmlaboratoriet för forskare inom universitet och industri. Vid symposiet presenteras avancerade utrustningar vid Ångströmlaboratoriet, Rudbecklaboratoriet och BMC i syfte att sprida kunskap om forskningsmöjligheterna inom nanoteknologi.
On November 29, the Bioclipse project from Uppsala University was awarded the Special Prize of the jury at Trophées du Libre – an international contest for Free Software held in France.
Bioclipse-projektet från Uppsala universitet, som utvecklat ett IT-verktyg för utbildning och forskning inom bioteknik, har tilldelas ett internationellt pris.
Forskningscentret WISENET har fått ett 10-årigt anslag från Vinnova för att i nära samverkan med näringslivet utveckla trådlösa sensornätverk för framtiden. Nu är alla avtal skrivna mellan parterna och på fredag den 7 december är det dags för den officiella invigningen. Media hälsas välkomna att träffa den samlade expertisen forskare och företagare.
Hur använder studenter och universitetsanställda internet? Vilka webbsidor besöker de, deltar de i communities eller gör de helt andra saker? I en omfattande studie ska Nationellt IT-användarcentrum, NITA, undersöka avancerade användares vanor. Resultaten ska ge en antydan om framtidens internetanvändning i samhället.
För att till exempel förstå mekanismerna bakom utvecklingen av våra olika celltyper, eller bakom olika sjukdomar behövs biologisk kunskap, stora datamaterial och matematiska modeller. Vid en workshop den 18-19 oktober kommer forskare och laboratoriepersonal att utbyta erfarenheter om några av den tvärvetenskapliga bioinformatikens mest centrala områden.
Förre utvecklingsdirektören vid Statens energimyndighet Lars Tegnér, Ole Krogh Andersen och Wolfgang Lubitz vid två av Max-Planck-instituten i Tyskland samt Erkki Oja vid Tekniska högskolan i Helsingfors är nya hedersdoktorer vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.
Svenska och amerikanska forskare har använt teoretiska beräkningar för att förstå vad som händer med metallen vanadium under högt tryck och visar att ämnet beter sig mycket egendomligt. Resultaten, som kan innebära ett genombrott för forskningen om supraledare, publiceras i denna veckas nätupplaga av tidskriften PNAS.
Vad sägs om ett chip som gör det möjligt för patienten att själv ta ett blodprov och få sin diagnos utan att lämna hemmet? Det här kan bli möjligt i framtiden – med hjälp av paraffinvax. Marcus Lehto har studerat olika sätt att använda paraffinvax inom miniatyriserad elektromekanik i sin avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 21 september.
Cajsa Lisa Anderson visar i sin avhandling att både blommor och fåglar har genomgått explosiva utvecklingsfaser under olika perioder i sin evolution. Hon drar också slutsatsen att olika metoder för datering av släktträd ger olika resultat och hon har varit med och utvecklat en ny dateringsmetod. Disputationen äger rum den 21 september.
Tidig upptäckt av sjukdom är ofta avgörande för hur framgångsrik en behandling kan bli. Därför är utveckling av nya metoder för diagnostik ett hett forskningsområde, där varje litet steg är av stor betydelse. I en artikel i senaste numret av Molecular & Cellular Proteomics beskriver Uppsalaforskare en teknik som av tidskriften bedöms som särskilt intressant.
Kina står inför en rad utmaningar för att klara sin energiförsörjning under kommande år. Den lösning de väljer påverkar såväl klimat, som världsekonomi. Kinesiska forskare söker nu samarbete med energiforskare från Uppsala universitet. Den 14 september äger ett första vetenskapligt möte rum på Ångströmlaboratoriet.
Med hjälp av massiva datorberäkningar har Uppsalaforskare lyckats hitta en förklaring till hur nyproducerade proteiner ”lossnar” från proteinfabriken – ribosomen. Resultaten, som publiceras i senaste upplagan av Molecular Cell, förklarar samtidigt en rad experiment som utförts på senare år och ger en idé om hur den sinnrika proteinsyntesen utvecklats under evolutionen.