Idag på förmiddagen den 4 juli presenterade de två stora experimenten vid LHC (Large Hadron Collider) på CERN, ATLAS och CMS, de senaste resultaten från sökandet efter Higgspartikeln. I experimentdata syns tydliga tecken på förekomsten av en ny partikel. Forskare vid universiteten i Lund, Stockholm, Uppsala och vid KTH har deltagit i experimenten.
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat ett nytt angreppsätt för att bestämma diffusionshastigheten av väte i material. De visar att synligt ljus kan användas för rumsupplöst bestämning av vätekoncentration i material. Genom att upprepa mätningarna vid olika tidsintervall kan diffusion av atomärt väte följas. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
En ny studie, gjord av ett internationellt forskarteam med deltagande från Uppsala och Göteborgs universitet, visar att det finns en enorm potential att använda röntgenlaser för att undersöka den atomära strukturen hos proteiner. Nu publiceras de intressanta resultaten i tidskriften Science nätversion Science Express.
Den 14 maj tas första spadtaget för det nya FREIA-laboratoriet för utveckling av acceleratorteknik bland annat för den framtida ESS-anläggningen utanför Lund.
Under senare år har intresset för solenergi i allmänhet och solceller i synnerhet ökat markant. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Jonas Pettersson undersökt hur giftigt material som nu används i tunnfilmssolceller av typen CIGS kan bytas ut mot zinkoxidbaserade material. Han har också visat hur solcellerna kan få högre verkningsgrad.
Ett stort, mycket glest segel skulle med hjälp av solvinden kunna driva en rymdfarkost långa sträckor i hög fart. Ett sådant har den finske forskaren Pekka Janhunen uppfunnit. Vid Uppsala universitet arbetar nu forskare vid Ångströms rymdtekniska centrum med att utveckla den miniatyrfarkost som ska sitta längst ut på varje tråd i seglet.
Att använda aluminium som material för detaljer på ett fordon är ett viktigt sätt att få ner vikten, och därmed bränsleåtgång och avgasmängd. Men det har funnits problem i tillverkningen som lett till att processen måste avbrytas ofta. I en ny avhandling från Uppsala universitet presenterar nu Jannica Heinrichs hur problemet undviks samtidigt som nya, mer komplicerade delar kan tillverkas.
Utveckling av solceller, materialproblem inom kärnkraft, luftavfuktare, antibakteriella ytor: Industrin brottas med många materialproblem som blir ett hinder för lönsamheten och den långsiktiga utvecklingen. På AIMday materials den 25 oktober träffas industrifolk och forskare från nio universitet och institut för att gemensamt närma sig problemens lösning.
Hur hör toppmoderna och avancerade analytiska metoder ihop med antika konstverk och medeltida vapen? Den 22 oktober bjuder Uppsala universitet in till en eftermiddag där kemin bakom persiska mattor, tibetanska rullar och medeltida svärd står i fokus.
Forskare vid Uppsala universitet har besökt kärnan i de döda vulkanerna Geitafell and Dyrfjöll på Island. De har också utvecklat en särskild metod att göra 3D-projiceringar av de kanaler som magman en gång skapade på väg upp mot ytan. Den nya tekniken visar inte bara hur vulkanen såg ut utan även hur den formades över tid.
Världen producerar nu data i snabbare takt än vad alla världens hårddisktillverkare hinner producera lagringsmedia för. Detta gap mellan informationsmängd och lagringsyta ökar stadigt. I sin avhandling presenterar Erik Zeitler ett system som kan bearbeta data ”i flykten”. Det är efterfrågat av process- och verkstadsindustrin, men är också användbart för t. ex. radioteleskop och trafikssystem.
Elektronerna i nya material, t ex grafén, följer intressant nog inte fysikens lagar om sambandet mellan fart, massa och energi. Bland annat för att undersöka sådana material har Uppsalafysiker nu utvecklat ett superkänsligt instrument efter ett helt nytt koncept.
Media hälsas välkomna att lyssna på och delta i en diskussion i Almedalen om nästa generations kärnkraft.
Elektronik som kan böjas och töjas kan låta som science fiction. Men Uppsalaforskaren Zhigang Wu har tillsammans med forskarkollegor tagit fram en trådlös sensor som tål att töjas. Sensorn kan till exempel mäta intensiva kroppsrörelser och trådlöst skicka informationen direkt till en dator. Resultaten presenteras nu i tidskriften Advanced functional materials.
Ett samarbete mellan Institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, Dark Cosmology Centre i Köpenhamn och Astronomiska Observatoriet i Kiev har resulterat i att man funnit vad som tros vara ett unikt exemplar bland universums mest svårfunna galaxer: de så kallade ytljussvaga galaxerna. Fyndet publiceras nu i tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society.
Uppsala universitet har i dagarna tecknat kontrakt med European Spallation Source (ESS) om ett utvecklingsuppdrag för den framtida ESS-anläggningen utanför Lund. Anläggningen kommer att bli världens mest kraftfulla pulsade neutronspallationskälla. Universitetet ska utveckla ny acceleratorteknik för ESS och för detta kommer en experimenthall att byggas vid Ångströmlaboratoriet.
Förståelsen av vad som skiljer cancerceller från normala celler begränsas av bristen på metoder för att studera enskilda cellers komplexa signalsystem. Genom att kombinera två olika metoder har en grupp Uppsalaforskare nu försett forskarvärlden med ett verktyg för att kunna studera signalvägar på flera nivåer samtidigt. Artikeln publiceras idag i PLoS One.
Hur bär man sig åt för att mäta magnetiska fält i rymden om man måste få plats med sitt instrument på en satellit som är mindre än ett mjölkpaket? Doktoranden Anders Persson vid Uppsala universitet har utvecklat ett instrument för ändamålet som får plats på en fingertopp. I slutet av året gör hans magnetometer sin jungfrufärd med en vietnamesisk satellit.
Transmutation är en teknik för framtidens kärnkraft som minskar avfallsmängden och lagringstiden, men mer forskning och utveckling behövs innan den kan bli verklighet. Riccardo Bevilacqua, som disputerar vid Uppsala universitet den 19 maj, bidrar med sin avhandling med ett par viktiga steg på vägen.
Genom att använda laserteknik i framställning av en särskilt typ av solpaneler i industriell skala kan processen effektiviseras, både i material- och tidsåtgång. Det visar Per-Oskar Westin i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 4 mars.