Intresset från politiker, företag, media och allmänhet för hur Internet påverkar våra liv och vårt samhälle har lett till mängder av undersökningar om IT-användning. I en ny avhandling lyfter IT-forskaren Håkan Selg fram behovet av teoretisk medvetenhet för att stärka forskningens roll som kunskapskälla.
Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med ett internationellt forskarteam utvecklat en metod som mycket snabbt kan ta bilder av biologiska partiklar med hjälp av en röntgenlaser. Bilderna visar projektioner av karboxysomer, en sorts ”organ” inuti cellen, i fotosyntetiserande cyanobakterier.
EU har tagit ett avgörande initiativ för att tackla det ökande globala problemet med antibiotikaresistens. Genom en stor satsning med både privata och offentliga medel lanseras idag projektet DRIVE-AB (Driving Reinvestment in R&D and Responsible Antibiotic Use), där Uppsalaforskare har en viktig roll.
Ledande plast kan vara möjligt att använda i framtidens batterier, istället för de metalloxider som används idag. Doktoranden Christoffer Karlsson har under sitt avhandlingsarbete undersökt och testat några sådana polymerer och visar att de har potential. Den 30 oktober försvarar han sin avhandling vid Uppsala universitet.
Dagens litiumbatterier är effektiva, men behäftade med en rad resurs- och miljömässiga problem. Med hjälp av material från alfalfa och tallkåda och en smart återvinningsstrategi kan nu Uppsalaforskare presentera ett mycket intressant alternativ. Studien presenteras inom kort i den vetenskapliga tidskriften ChemSusChem.
Det är fullt möjligt att reducera miljöskadliga kväveoxidutsläpp från dieselmotorer genom att förbättra efterbehandlingssystemet i katalysatorn. Det visar Soma Tayamon i en ny avhandling vid Uppsala universitet.
Vi kan alla fascineras av en skicklig vallhunds förmåga att leda fåren dit den vill. Men hur lyckas den? En tvärvetenskaplig svensk-brittisk forskargrupp bestående av biologer och matematikerhar nu undersökt detta och visar att hunden styrs av mycket enkla regler.
Mer än 80 procent av alla läkemedelskandidater inom läkemedelsindustrin har problem med för låg löslighet och ratas därför under tid utvecklingsfas. I en ny studie visar nu Uppsalaforskare att det nya materialet Upsalite® har stor potential för vidareutveckling av dessa ratade läkemedel.
För första gången har forskare med hjälp av världens mest kraftfulla röntgenstrålkälla lyckats observera och filma dynamiken i växternas fotosyntes på molekylär nivå. Studien beskrivs i det senaste numret av tidskriften Nature och visar på teknikens stora potential.
I en ny bok beskriver ekonomhistorikern Jan Ottosson civilflygets historia i Sverige. Den ger en intressant inblick i relationen mellan stat och privata aktörer i mottagandet av den nya tekniken. Skillnaderna är betydande i jämförelse med utbyggnaden av andra transportmedel i landet.
Genom ett svensk-tyskt samarbete, där en ny metod och ett nytt instrument utveckats, har ett viktigt steg tagits som öppnar för helt nya analyser vid de 50 stora synkrotronljuslaboratorier som finns i världen. Detta kan ge en skjuts åt utvecklingen inom den idag så viktiga materialforskningen. Studien har nyligen publicerats i Nature Communications.
Forskare vid avdelningen för materialfysik i Uppsala har visat att det går att skapa artificiella magnetiska jätteatomer med hjälp av nanoteknologi. De nya fynden presenteras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Nanotechnology.
En ny studie som nu publiceras i Current Biology visar att genvarianter som styr förmågan att tåla mjölk kan berätta spännande saker om Khoe-folkets historia i Afrika. Forskargruppen, som letts från Uppsala universitet, drar slutsatsen att sedvanan med boskapsskötsel fördes till södra Afrika av en liten grupp migranter från östra Afrika.
Forskare vid avdelningen för nanoteknologi och funktionella material, Uppsala universitet, har i samarbete med kollegor vid SLU/SVA utvecklat ett filter av 100 procent cellulosananofibrer som klarar av att filtrera bort viruspartiklar. Efter många års forskning har de med hjälp av nanoteknologi lyckats skräddarsy porerna i cellulosafibrerna till lagom storlek för virusfiltrering.
Uppsala universitet har fått cirka 28 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse till avancerad avbildningsutrustning. Tillsammans med redan befintlig medicinsk teknik kommer den att skapa en helt unik nationell forskningsresurs.
Genom att låta DNA-trådar växa tillsammans med guld har forskare vid Uppsala Berzelii Centre for Neurodiagnostics och Science for Life Laboratory tagit fram ett helt nytt koncept för superkänslig diagnostik av olika sjukdomar. Studien publiceras i kommande nummer av tidskriften ACS Nano.
Kunskap om magnetiskt material på nanometerskala är oumbärlig för utvecklingen av framtidens spinnelektroniska komponenter. Hittills har det dock inte varit möjligt att genomföra kvantitativ magnetisk analys på nanoskalor. Uppsalafysiker kan nu visa hur magnetiska egenskaper kan mätas med nanoprecision med hjälp av nanometertunna elektronströmmar i ett elektronmikroskop.
Förutsättningarna är goda för att satsa på vågkraftsutbyggnad i Östersjön. Det visar en tvåårig EU-finansierad pilotstudie som nu avslutats. Den 28 november presenteras resultaten av studie vid ett öppet seminarium på Geocentrum, Uppsala universitet. Journalister och allmänhet hälsas välkomna.
Enesca är ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet som utvecklat ett organiskt batteri, det första någonsin baserat på algcellulosa. Projektet leds av forskare inom nanoteknologi och kemi vid Uppsala Universitet. Forskarna söker nu kreativa idéer för att kunna rikta in den fortsatta utvecklingen av batteriet.
Miljarder neutriner passerar varje kvadratcentimeter av jordytan på en sekund. Genom mätningar i Antarktis is har forskare nu funnit det första tecknet på neutriner med energier mer än en miljon gånger högre än hos exploderande supernovor. Upptäckten, som publiceras i tidskriften Science, innebär att ett nytt fönster öppnats mot universum.