Fiskar vill också ha det rent hemma
Om sjöhästarnas närmsta släkting, kantnålarna, själva får välja så ska hemmet vara mer rent än täckt av slemmiga alger. Det visar ny forskning vid Uppsala universitet.
Ämnen: Vatten/havsmiljö
-
-
Analys av kartor och sjökort kan ersätta dyra fältmätningar
En avhandling vid Uppsala universitet visar att analyser av kartor och sjökort kan vara ett alternativ till tidskrävande och kostsamma fältmätningar. Civilingenjören Dan Lindgren visar bland annat att det går att beräkna förekomsten av olika sedimenttyper i kustområden med en noggrannhet som är tillräcklig för tillämpningar inom kustvattenförvaltning.
-
Upptag av algproducerat nervgift undersökt i ny avhandling
Nervgiftet BMAA, som produceras av vanligt förekommande alger, har föreslagit vara förknippade med sjukdomar som ALS, Parkinson och andra neurologiska sjukdomar. Oskar Karlsson har visat i sin avhandling vid Uppsala universitet att giftet tas upp i hjärnan hos unga möss som exponerats för giftet.
-
Viktigt steg i vågkraftstekniken detaljstuderat
El som produceras av förnybara energikällor behöver i många fall omvandlas innan den kan anslutas till nätet. Cecilia Boström beskriver i sin avhandling hur omvandlingen av elen kan gå till i en vågkraftspark i havet. Disputationen äger rum den 18 februari.
-
Ny kartläggning kan ge bättre skydd för östersjöfisk
En kartläggning av vilka områden och livsmiljöer som är viktiga för fiskar i Östersjöns skärgårdsområden är resultatet av en ny avhandling från Uppsala universitet. Det är användbart till exempel vid inrättandet av skyddade områden.
-
Varmare klimat gör att insjöarna avger mer koldioxid
Stora mängder organiskt bundet kol faller ned på botten av våra insjöar. En del lagras i tusentals år i sedimenten medan en del bryts ner till koldioxid och metan som stiger upp i atmosfären. Forskare vid Uppsala universitet visar i en artikel i Nature att inlagringen av kol är starkt temperaturberoende och att insjöar kommer att öka koldioxidutsläppet till atmosfären i ett varmare klimat.
-
Fiskar gör sämre partnerval när de ser suddigt
Utseendet är viktigt även för fiskar när de väljer partner, visar ny forskning vid Uppsala universitet. När synen försämras vid kraftiga algblomningar får de en sämre partner än i klart vatten. I Fiskebäckskil på västkusten pågår just nu uppföljande experiment i laboratoriet.
-
Effektivare reglersystem för industri och miljö
Komplicerade reglersystem kan ställa till det i många industrier. Forskaren Björn Halvarsson har utvecklat metoder för att effektivisera reglersystemen i ett reningsverk, vilket kan ge bättre kväverening. Hans metoder går att använda inom de flesta industrier med reglersystem som har flera in- och utsignaler. Han försvarar sin avhandling på Uppsala universitet den 21 maj.
-
Frön från Moringaträdet kan rena vatten
Rent vatten är livsviktigt för människan och behovet av alternativa, billiga reningsmetoder är stort i många länder. I samarbete med University of Botswana publicerar forskare från Uppsala universitet nu en studie som visar hur extrakt från fröna på trädet Moringa oleifera kan rena vatten. Studien publiceras i tidskriften Langmuir utgiven av American Chemical Society.
-
Statligt beslut taget för kommersiell vågkraft
Idag har Energimyndigheten beslutat att bidra med 139 miljoner kronor för en fullskalig vågkraftspark utanför Smögen på västkusten. Det betyder att en demonstrationsanläggning i full skala kan blir verklighet när alla tillstånd är klara. Tekniken bygger på forskning från Uppsala universitet.
-
Uppsala universitet i satsning på Europas energiexcellens
Uppsala universitet får en nyckelroll när EU storsatsar strategiskt på tre europeiska institut för innovation och teknologi. Tillsammans med bland andra KTH, ABB och Vattenfall utgör man en av sex regioner i Europa som tillsammans ska skapa det institut som ska fokusera på energi. Det handlar fullt utbyggt om en miljardsatsning, vilket gör det till den största satsningen någonsin.
-
Braxen och björkna - lika men ändå olika
Braxen och björkna bryter mot det biologiska artbegreppet när de parar sig med varandra och får fertila avkommor. Men det nära umgänget verkar inte ge upphov till bildandet av en någon ny art. Det visar biologen Marnie Demandt i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 20 november.
-
Havsfåglar gynnas av mer skarpsill i Östersjön
Ökad mängd skarpsill i Östersjön framställs oftast som enbart negativt - det är ett tecken på att torsken minskar i Östersjön och innebär också sämre kvalitet på havsfåglarnas föda. Men mer skarpsill ger tvärtom ökat antal häckande havsfåglar visar nu Uppsalaforskare för första gången i en långtidsstudie på havsfåglar.
-
Östersjöregionen i fokus när 58 rektorer samlas i Uppsala
Den 14-16 oktober gästas Uppsala av 120 representanter från 74 universitet och högskolor i Östersjöregionen. Huvudteman för konferensen är EU:s strategi för regionen och utbildning för hållbar utveckling. Konferensen avslutas med att samtliga rektorer skriver under en gemensam deklaration.
-
Vågkraft bidrar till den biologiska mångfalden i havet
Vågkraftverk behöver inte ha negativ inverkan på den biologiska mångfalden, tvärtom. Olivia Langhamer har studerat Uppsala universitets vågkraftsprojekt i Lysekil, där man har byggt konstruktioner med ihåligheter för att skapa gömställen för djur som lever i vattnet. Det här har ökat den biologiska mångfalden, visar hon i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 2 oktober.
-
Ädelstensmasken är nyckeln till djurens tidiga evolution
En liten ädelstensmask som lever på djupt vatten vid svenska västkusten är den mest ursprungliga arten bland de tvåsidiga djuren som fortfarande lever i Sverige. Andreas Wallberg, som disputerade den 25 september vid Uppsala universitet, har granskat ädelstensmasken i sin avhandling. Hans studier visar att den har egenskaper som senare banat väg för vår tids enorma mångfald av djurarter.
-
Besvärlig grönalg kan bli bas för rekordbatteri
De oönskade blomningarna av grönalgen Cladophora (grönslick) längs Östersjön, och i andra delar av världen, är inte bara av ondo. En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, visar i en artikel i Nano Letters att den väldigt speciella nanostrukturen som cellulosan i dessa alger har, fungerar utmärkt som bas i miljövänliga batterier.
-
Insjöar och vattendrag behöver uppmärksammas i klimatstudier
Insjöar och vattendrag utgör cirka en procent av jordens yta, men deras betydelse för kolets omsättning mellan land, hav och atmosfär, och därmed för klimatet, är betydande. I en artikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience idag hävdar Uppsalaforskare tillsammans med internationella kolleger att större hänsyn måste tas till inlandsvattnens processer.
-
Museum Gustavianum fylls med ny energi
I samband med den internationella, vetenskapliga konferensen om vågkraft och marin strömkraft, som äger rum i Uppsala nästa vecka arrangerar Uppsala universitet en Energidag på Museum Gustavianum den 5 september.
-
Havets energi i fokus - världsexpertis samlas i Uppsala
Havet utgör en stor hittills outnyttjad energiresurs som alltfler politiker och energibolag fått upp ögonen för. När den samlade forskarexpertisen den 7-9 september samlas i Uppsala för att utbyta erfarenheter om våg- och strömkraftsteknik finns såväl internationella miljöansvariga och Nordens tre största energibolag på plats.
Visa mer
Loading...