Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vatten/havsmiljö

  • Naturligt fiskebestånd kan återskapas i kraftverksdammar

    Ekosystemet i en utbyggd älvs regleringsmagasin skadas kraftigt och återhämtar sig inte. Tillväxten hos röding minskar till exempel drastiskt. Det visar ett omfattande forskningsprojekt vid Uppsala universitet där rödingen utveckling från 1930-talet och framåt studerats. Men kraftbolagen skulle kunna återskapa naturliga fiskebestånd.

  • Mer energi finns att hämta i vågkraften

    Vågenergi utgör en stor oexploaterad källa till förnybar energi. Uppsala universitet bedriver forskning om vågraft vid en anläggning utanför Lysekil. I sin avhandling har Jens Engström visat hur anläggningens nuvarande aggregat kan förbättras för att kunna omvandla ännu mer av vågornas energi till elektricitet.

  • Minskade koldioxidhalter bidrog till nedisningen av Antarktis

    Nya forskningsrön visar att koldioxidhalten i jordens atmosfär har spelat en stor roll när det gäller tidigare globala klimatförändringar. En minskning av koldioxidhalten var en avgörande förutsättning för den globala nedkylning och nedisning av Antarktis som inleddes för cirka 34 miljoner år sedan. Resultatet publiceras nu i tidskiften Science.

  • Introducerade arter kan bidra till större mångfald

    Betyder introduktionen av en ny främmande art alltid att det ursprungliga djurlivet blir lidande eller kan det skapas positiva effekter? I sin avhandling har Philipp Hirsch sett att introduktionen av vandringsmussla i svenska sjöar faktiskt bidragit till en större mångfald inom populationerna hos abborre och mört.

  • Oceanernas okända bakterier skapar helt nya teorier

    Jordens mest framgångsrika bakterier finns i oceanerna och hör till gruppen SAR11. I en ny studie ger forskare från Uppsala universitet en förklaring till framgången och ifrågasätter samtidigt gängse teori om dessa bakterier. I analysen har de också identifierat en sällsynt och hittills okänd släkting till mitokondrierna, cellernas energikraftverk.

  • Unika gotländska fossil ger ny syn på forntida hav

    Nya fynd av unikt välbevarade fossila kalkskal från Gotland, Kanada, Australien och Kazakstan ger en helt ny inblick i miljön i det hav som täckte jorden för mer än 400 miljoner år sedan. Nya analysmetoder gör det möjligt att i detalj undersöka fossila skal och på så sätt få insikter i oceankemin i forntida hav. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Geology.

  • Fiskar vill också ha det rent hemma

    Om sjöhästarnas närmsta släkting, kantnålarna, själva får välja så ska hemmet vara mer rent än täckt av slemmiga alger. Det visar ny forskning vid Uppsala universitet.

  • Analys av kartor och sjökort kan ersätta dyra fältmätningar

    En avhandling vid Uppsala universitet visar att analyser av kartor och sjökort kan vara ett alternativ till tidskrävande och kostsamma fältmätningar. Civilingenjören Dan Lindgren visar bland annat att det går att beräkna förekomsten av olika sedimenttyper i kustområden med en noggrannhet som är tillräcklig för tillämpningar inom kustvattenförvaltning.

  • Upptag av algproducerat nervgift undersökt i ny avhandling

    Nervgiftet BMAA, som produceras av vanligt förekommande alger, har föreslagit vara förknippade med sjukdomar som ALS, Parkinson och andra neurologiska sjukdomar. Oskar Karlsson har visat i sin avhandling vid Uppsala universitet att giftet tas upp i hjärnan hos unga möss som exponerats för giftet.

  • Viktigt steg i vågkraftstekniken detaljstuderat

    El som produceras av förnybara energikällor behöver i många fall omvandlas innan den kan anslutas till nätet. Cecilia Boström beskriver i sin avhandling hur omvandlingen av elen kan gå till i en vågkraftspark i havet. Disputationen äger rum den 18 februari.

  • Ny kartläggning kan ge bättre skydd för östersjöfisk

    En kartläggning av vilka områden och livsmiljöer som är viktiga för fiskar i Östersjöns skärgårdsområden är resultatet av en ny avhandling från Uppsala universitet. Det är användbart till exempel vid inrättandet av skyddade områden.

  • Varmare klimat gör att insjöarna avger mer koldioxid

    Stora mängder organiskt bundet kol faller ned på botten av våra insjöar. En del lagras i tusentals år i sedimenten medan en del bryts ner till koldioxid och metan som stiger upp i atmosfären. Forskare vid Uppsala universitet visar i en artikel i Nature att inlagringen av kol är starkt temperaturberoende och att insjöar kommer att öka koldioxidutsläppet till atmosfären i ett varmare klimat.

  • Fiskar gör sämre partnerval när de ser suddigt

    Utseendet är viktigt även för fiskar när de väljer partner, visar ny forskning vid Uppsala universitet. När synen försämras vid kraftiga algblomningar får de en sämre partner än i klart vatten. I Fiskebäckskil på västkusten pågår just nu uppföljande experiment i laboratoriet.

  • Effektivare reglersystem för industri och miljö

    Komplicerade reglersystem kan ställa till det i många industrier. Forskaren Björn Halvarsson har utvecklat metoder för att effektivisera reglersystemen i ett reningsverk, vilket kan ge bättre kväverening. Hans metoder går att använda inom de flesta industrier med reglersystem som har flera in- och utsignaler. Han försvarar sin avhandling på Uppsala universitet den 21 maj.

  • Frön från Moringaträdet kan rena vatten

    Rent vatten är livsviktigt för människan och behovet av alternativa, billiga reningsmetoder är stort i många länder. I samarbete med University of Botswana publicerar forskare från Uppsala universitet nu en studie som visar hur extrakt från fröna på trädet Moringa oleifera kan rena vatten. Studien publiceras i tidskriften Langmuir utgiven av American Chemical Society.

  • Statligt beslut taget för kommersiell vågkraft

    Idag har Energimyndigheten beslutat att bidra med 139 miljoner kronor för en fullskalig vågkraftspark utanför Smögen på västkusten. Det betyder att en demonstrationsanläggning i full skala kan blir verklighet när alla tillstånd är klara. Tekniken bygger på forskning från Uppsala universitet.

  • Uppsala universitet i satsning på Europas energiexcellens

    Uppsala universitet får en nyckelroll när EU storsatsar strategiskt på tre europeiska institut för innovation och teknologi. Tillsammans med bland andra KTH, ABB och Vattenfall utgör man en av sex regioner i Europa som tillsammans ska skapa det institut som ska fokusera på energi. Det handlar fullt utbyggt om en miljardsatsning, vilket gör det till den största satsningen någonsin.

  • Braxen och björkna - lika men ändå olika

    Braxen och björkna bryter mot det biologiska artbegreppet när de parar sig med varandra och får fertila avkommor. Men det nära umgänget verkar inte ge upphov till bildandet av en någon ny art. Det visar biologen Marnie Demandt i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 20 november.

  • Havsfåglar gynnas av mer skarpsill i Östersjön

    Ökad mängd skarpsill i Östersjön framställs oftast som enbart negativt - det är ett tecken på att torsken minskar i Östersjön och innebär också sämre kvalitet på havsfåglarnas föda. Men mer skarpsill ger tvärtom ökat antal häckande havsfåglar visar nu Uppsalaforskare för första gången i en långtidsstudie på havsfåglar.

  • Östersjöregionen i fokus när 58 rektorer samlas i Uppsala

    Den 14-16 oktober gästas Uppsala av 120 representanter från 74 universitet och högskolor i Östersjöregionen. Huvudteman för konferensen är EU:s strategi för regionen och utbildning för hållbar utveckling. Konferensen avslutas med att samtliga rektorer skriver under en gemensam deklaration.

Visa mer