APS-1 är en ovanlig ärftlig sjukdom där immunsystemet attackerar kroppens egna organ. Inom ramen för ett stort EU-projekt, koordinerat av professor Olle Kämpe vid Uppsala universitet, har forskare nu lyckats identifiera ett protein som ger nya möjligheter att förstå både APS-1 och andra autoimmuna sjukdomar. Upptäckten publiceras i den amerikanska tidskriften The New England Journal of Medicine.
Hälften av Sveriges vuxna befolkning arbetar ideellt, men varför gör vi det? I en avhandling i teologi vid Uppsala universitet har Johan von Essen studerat vad arbetet betyder för dem som jobbar ideellt. Han disputerade den 29 februari.
I mars 1933 installerades Johan Nordström som den förste svenske professorn i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hur såg lärdomshistorien ut då, hur ser den ut idag och vad kan vi förvänta oss av framtiden? På 75-årsjubileet måndagen den 3 mars diskuteras de här frågorna i form av ett symposium och en minnesföreläsning i Universitetshuset.
Få ämnen väcker så starka reaktioner som skillnader mellan kön. I samhällsdebatten rasar företrädare för olika ”sidor”. När vissa efterfrågar mer kunskap, konstaterar andra att genusforskning inte behövs överhuvudtaget. Den 26 februari ordnar Uppsala universitet ett journalistseminarium där du är välkommen att lyssna på och diskutera med några forskare i genusvetenskap.
Perioden efter disputation innebär mycket osäkra finansieringsförhållanden för unga forskare. Den 14 februari arrangerar Uppsala universitet i samarbete med Sveriges universitetslärarförbund, SULF, ett symposium om karriärvägar inom akademin.
70 doktorer och 21 hedersdoktorer promoveras den 25 januari i Universitetshusets aula. Bland hedersdoktorerna märks bland andra författaren och litteraturvetaren Umberto Eco och Staffan Runestam, som tillgängliggjort ärkebiskopen Nathan Söderbloms arkiv vid Uppsala universitetsbibliotek. I samband med promotionen delas flera priser och medaljer ut.
Centrum för genusvetenskap, som Vetenskapsrådet förra året uppmärksammade för excellent genusforskning, firar femårsjubileum den 23 januari. Förmiddagen bjuder på konstvernissage och eftermiddagen innehåller en rad föredrag och avslutas med paneldebatt.
Idag ska forskning helst kännetecknas av inomvetenskaplig excellens, men också av samhällsnytta. Dessa krav kan upplevas som motstridiga av forskaren och leda till en värderingsstrid. Och vad som är ”nyttig” forskning varierar beroende på vem man frågar. Anders Jörnesten disputerar den 11 januari på en avhandling om relationen mellan forskaren, forskningen och forskningspolitiken.
Uppsala universitet samlar resurserna kring forskningsetik. Vid årsskiftet inrättades ett nytt fakultetsövergripande Centrum för forsknings- & bioetik. – De etiska frågorna spänner över stora områden och att vår verksamhet nu blir fakultetsövergripande leder till nya spännande samarbeten, säger Mats G Hansson, föreståndare vid det nya centret.
Patienter som till följd av olika sjukdomar har svårt att svälja kan botas med hjälp av en sorts enkel mungympa. Övningarna triggar igång hjärnan och får ansiktsmusklerna att börja fungera igen, visar Mary Hägg vid Uppsala universitet i en ny avhandling. Dessutom presenterar hon ett nytt instrument som kan mäta effekten av behandlingen. Mary Hägg disputerade den 14 december.
Forskningscentret WISENET har fått ett 10-årigt anslag från Vinnova för att i nära samverkan med näringslivet utveckla trådlösa sensornätverk för framtiden. Nu är alla avtal skrivna mellan parterna och på fredag den 7 december är det dags för den officiella invigningen. Media hälsas välkomna att träffa den samlade expertisen forskare och företagare.
Genom att simulera samspelet mellan gener och proteiner kan man studera hur störningar i cellerna påverkar deras funktioner. Datorsimuleringarna kan vara mycket komplicerade, och det gäller därför att utveckla teknik som är snabb och kräver lite minne. Paul Sjöberg har undersökt och jämfört några sådana metoder i sin avhandling, som han försvarar vid Uppsala universitet den 30 november.
Det är inte istidens isolering som styrt björnens genetiska utbredning som man hittills trott. Det visar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet som publicerar i senaste numret av Molecular Ecology. En möjlig tolkning är att det kan ha varit människans björnjakt och markutnyttjande som haft avgörande betydelse.
Kvinnor som drabbas av havandeskapsförgiftning när de väntar barn löper större risk att senare i livet insjukna i hjärtkärlsjukdom. Riskfaktorerna för de båda sjukdomarna är i stort sett desamma, visar Anna-Karin Wikström vid Uppsala universitet i sin avhandling som granskas den 23 november.
Astrid Gräslund, professor i biofysik vid Stockholms universitet, och Svante Björk, professor i kvartärgeologi vid Lunds universitet, får Björkénska priset 2007. Det beslutade konsistoriet vid dagens sammanträde. Priset delas ut vid vinterpromotionen den 26 januari 2008.
Historisk-filosofiska fakulteten har utsett två nya hedersdoktorer: professor Umberto Eco, författare till bland annat Rosens namn, samt James C. Scott, mycket inflytelserik professor i politik och antropologi vid Yale University.
Fredagen den 16 november är det dags för installation av Uppsala universitets nya professorer. Dagarna innan presenterar de sig för Uppsalabor och arbetskamrater med korta, offentliga föreläsningar i universitetshuset.
Många läkemedel bryts lätt ned, och det är viktigt att de lyckas ta sig till rätt ställe i kroppen utan att brytas ned på vägen. I en avhandling i farmaceutisk fysikalisk kemi vid Uppsala universitet har Peter Nilsson studerat en viss sorts geler som man hoppas ska kunna skydda läkemedlen på vägen, och därmed också skydda kroppen mot skadliga bieffekter. Avhandlingen granskas den 19 oktober.
Om man är ängslig för att tala inför publik har åhörarnas ansiktsuttryck extra stor betydelse. Osäkra talare reagerar starkare än andra på glada respektive arga miner och reaktionen syns omedelbart i talarens eget ansikte, visar en ny avhandling i psykologi av Monika Thunberg. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 19 oktober.
Pessimism har betytt vitt skilda saker under olika tider – på 1800-talet kunde en pessimist till exempel anse att mänskligheten borde tillintetgöra sig själv genom sexuell avhållsamhet. Idé- och lärdomshistorikern Tobias Dahlkvist, som disputerade vid Uppsala universitet den 12 oktober, har granskat 1800-talspessimisterna och antipessimisten Nietzsches sätt att förhålla sig till dem.