Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, allmänt

  • Funktionella material kan minska infektionsrisk vid implantatoperation

    Vid implantatoperationer är infektioner ett stort problem. I en ny avhandling visar doktoranden Mirjam Lilja att modifiering av implantatytor med hjälp av bioaktiva skikt som dessutom har antibakteriella egenskaper kan vara ett sätt att minska infektionsrisken.

  • Pressinbjudan: Tvåårigt vågkraftsförsök i Östersjön presenteras

    Förutsättningarna är goda för att satsa på vågkraftsutbyggnad i Östersjön. Det visar en tvåårig EU-finansierad pilotstudie som nu avslutats. Den 28 november presenteras resultaten av studie vid ett öppet seminarium på Geocentrum, Uppsala universitet. Journalister och allmänhet hälsas välkomna.

  • Molekyler byggstenar i framtidens elektronik

    För framtidens elektronik behövs nya metoder för att bygga komponenter. Molekyler är de minsta byggklossar som kan användas, och att tillverka aktiva komponenter av molekyler har många fördelar. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att molekyler kan fungera som strömbrytare där de med hjälp av ljus eller värme kan omstruktureras och få bättre respektive sämre ledningsförmåga.

  • Nya avslöjanden från gamla infektioner

    Retrovirus kan korsa artbarriärer och infektera nya värdorganismer, men kunskapen om deras evolutionära historia är begränsad. Eftersom retorvirus kan ge upphov till svåra sjukdomar är det angeläget att få veta mer om dem. Genom att kartlägga endogena retrovirus kan forskare vid Uppsala universitet nu ge en unik inblick i de evolutionära samspelen mellan retrovirus och deras värdorganismer.

  • Pressinbjudan: AIMday om sjukdomar i centrala nervsystemet

    Den 26 november möts forskare och företag under AIMday CNS Disorders för att lösa konkreta problem som uppstår vid utveckling av läkemedel mot sjukdomar i centrala nervsystemet. Mötet äger rum på Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet.

  • Forskare ber ungdomar om hjälp med vidareutveckling av unikt pappersbatteri.

    Enesca är ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet som utvecklat ett organiskt batteri, det första någonsin baserat på algcellulosa. Projektet leds av forskare inom nanoteknologi och kemi vid Uppsala Universitet. Forskarna söker nu kreativa idéer för att kunna rikta in den fortsatta utvecklingen av batteriet.

  • Punk – en subkultur som skapar sina egna förutsättningar

    Punken som subkultur uppstår inte som revolt mot orättvisor, utan skapas och definieras inifrån, oavsett hur omvärlden ser ut. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet där svenska och indonesiska punkares syn på sig själva och samhället undersöks.

  • Europas inställning till övervakning undersöks

    I en enkätundersökning, som genomförs i samtliga medlemsländer i EU, ska befolkningens kunskap om och inställning till övervakning i brottsförebyggande syfte undersökas. Uppsala universitet är ett av de lärosäten som ingår i forskningsprojektet som finansieras av EU:s 7:e ramprogram.

  • Ny omfattande studie visar inlandsvattnets stora betydelse för jordens kolkretslopp

    Inlandsvatten avger mycket mer koldioxid till atmosfären än man tidigare har trott. Det visar den första systematiska kartläggningen av inlandsvattnets koldioxidavgång. Den nya studien, som publiceras i tidskriften Nature, visar att inlandsvatten utgör en betydande del av jordens naturliga kolkretslopp.

  • UPPMAX tioårsjubilerar: Storskalig datorkraft hetare än någonsin efter tio år

    De senaste tio årens utveckling inom forskningen har bland annat handlat om att allt större mängder data måste kunna hanteras och analyseras. När nu Uppsala universitets centrum för högpresterande datorberäkningar och storskalig lagring, UPPMAX, firar tio år, är området hetare än någonsin.

  • Forskare ger ut ny bok om prissättning

    Prissättning är avgörande för de flesta verksamheter, och påverkar i hög grad vårt köpbeteende. Prismodellen – vad vi väljer att betala för – påverkar även företagets relationer med leverantörer, anställda och andra samarbetspartners.

  • Årets Björkénska pristagare utsedda

    Olle Eriksson, professor vid institutionen för fysik och astronomi, och Erik Hagersten, professor vid institutionen för informationsteknologi, har utsetts till årets mottagare av Björkénska priset.

  • Smärtprocesser i tennisarmbågen fångas på bild

    Vävnadsprocesser vid långvarig smärta som kronisk tennisarmbåge kan visualiseras med bilddiagnostisk metod. Det visar resultat från forskare vid Uppsala universitet som nu publiceras i PLOS ONE. Forskaren Magnus Peterson presenterar en ny användning av positron-emissions-tomografi (PET) och en markör för signalreceptorn NK1 för att visualisera en fysiologisk process associerad till smärtan.

  • Ny forskning om barn och unga presenteras

    Kan uppmätta stresshormonnivåer förutsäga risker för framtida sjukdom? Hur förstår egentligen spädbarn andra människors handlingar och vilka olika metoder finns det att för att arbeta preventivt med stöd till barn och föräldrar? Dessa frågor och fler kommer att tas upp under konferensen Forskning pågår där forskare möter yrkesverksamma inom till exempel skola och hälsovård.

  • Stenåldersgrupp i Skandinavien delar härkomst med dagens Sardinier

    Forskare vid Uppsala universitet har tidigare visat att jordbruket spreds till norra Europa med migranter från södra Europa. Resultaten baserades på en individ från en bondekultur i Västergötland. I sin avhandling visar Pontus Skoglund resultat från ytterligare tre individer som stärker den kopplingen. Han visar också att de fyra bönderna delar DNA-profil med personer som idag lever på Sardinien.

  • Romernas utsatthet fokus för internationell konferens

    En internationell konferens om romernas utsatthet äger rum vid Uppsala universitet den 23-25 oktober. Syftet med konferensen är att bidra till en tydligare bild av antiziganismen som fenomen, historiskt och i vår egen tid. Den uttalade ambitionen är att skapa ett bärkraftigare kunskapsläge på ett område där systematisk forskning var en sällsynthet före år 2000.

  • Ny upptäckt underlättar diagnostik av allvarlig lungsjukdom

    Identifiering av ett nytt protein i lungorna ger nya möjligheter att tidigt diagnosticera den allvarliga lungsjukdomen interstitiell lungfibros. Upptäckten, som publiceras i tidskriften Science Translational Medicine, kan även ge ny kunskap om orsaken till vanliga sjukdomar som astma och kronisk bronkit.

Visa mer